Beaktande av mänskliga faktorer förbättrar säkerheten
Vision Zero Summit 2019, Helsingfors
Pressmeddelande 49/2019 Fritt för publicering 12.11.2019
Beaktande av mänskliga faktorer förbättrar säkerheten i säkerhetskritiska branscher som flyg-, sjö- och spårtrafik och i kärnkraftverk. Arbetshälsoinstitutet har redan i flera års tid arbetat med att utveckla och testa ett ”mänskliga faktorn-verktyg” (HF Tool™), som ger både personal och ledning en bättre förståelse för faktorer som påverkar verksamheten, så att de tillsammans kan utveckla processerna vidare.
Resultat från projekt om mänskliga faktorer presenteras av Arbetshälsoinstitutets ledande forskare Anna-Maria Teperi 12.11.2019 vid den internationella Vision Zero Summit-konferensen i Helsingfors.
– Beaktande av mänskliga faktorer och mänskligt beteende är praktiska exempel på det nya säkerhetstänkandet (Safety II), där man inte enbart koncentrerar sig på mänskliga misstag, utan flyttar fokus till framgångsfrämjande faktorer och arbetsprocesser, säger Anna-Maria Teperi.
– I stället för att leta efter skyldiga gör man genomgången av avvikelserapporter till en del av arbetsprocessen. Fanns det alls någon möjlighet att förhindra avvikelsen, eller berodde den på tidspress, dåliga verktyg eller andra faktorer som begränsade möjligheterna att lyckas? frågar Teperi.
Luftfartsbranschen som vägvisare
– Med verktyg som HF Tool™ kan man konkretisera det nya säkerhetstänkandet på arbetsplatsen. Vi började utveckla verktyget redan för 18 år sedan inom Finavias flygtrafiktjänst, och där är det fortfarande i användning, berättar Teperi.
Utgående från en teoretisk referensram skapar HF Tool™ en modell som är lätt att ta till sig, med utbildningsmaterial, utredningsmetoder och anvisningar om hur man genomför det nya säkerhetstänkandet i praktiken.
Med Arbetshälsoinstitutets medverkan har det nya säkerhetstänkandet införts vid kärnkraftverk, inom sjöfart och spårtrafik, och inom underhållet av flygplan. Inom dessa säkerhetskritiska branscher är beaktandet av mänskliga faktorer numera en lagstadgad skyldighet.
Det nya säkerhetstänkandet vinner insteg också inom byggbranschen och industrin
– Också inom andra branscher, t.ex. industrin och social- och hälsovården, kan man ta lärdom av det nya säkerhetstänkandet, som bygger på en bättre förståelse av människors beteende. Inom byggbranschen är man som bäst i färd med att införa användningen av HF Tool™, säger Teperi.
Antalet arbetsolyckor i byggbranschen har minskat under de senaste åren, men branschen har alltjämt det högsta olyckstalet i Finland, även i fråga om dödsolyckor (8 år 2017 och 3 år 2018 enligt Olycksfallsförsäkringscentralen).
– Inom byggbranschen används HF Tool™ framför allt för att förbättra säkerheten i arbetet. Verktyget har utökats med en femte nivå för entreprenörer och samarbetspartners, eftersom dagens byggverksamhet baserar sig på nätverk av entreprenörskedjor.
Verktyget ger många fördelar
Med hjälp av HF Tool ™-helheten kan olika branschers ledning och personal lära sig att se mer analytiskt och grundligt på de bakgrundsfaktorer som har lett till en aktivitetsavvikelse eller arbetsolycka och att se situationen ur ett positivt perspektiv.
Då blir det också lättare att tala om risker och vidta rätt korrigeringsåtgärder. Det stärker förtroendet mellan ledning och anställda. Också framgångar lönar sig att analysera.
Förändring av säkerhetskulturen kräver engagemang och kompetens
– Det här är inget magiskt verktyg som ger snabba resultat, utan snarare ett instrument för att skapa ett systematiskt, delaktighetsfrämjande säkerhetstänkande på arbetsplatserna, påpekar Teperi.
Skapandet av en ny säkerhetskultur kräver:
• entusiasm, kunnande och engagemang
• delaktighetsfrämjande personalmedverkan
• fokus på framgång
• engagemang på alla nivåer i organisationen
• systematisk verksamhet och samarbete
Insamling av ytterligare forskningsbelägg för verktygets användbarhet pågår som bäst i luftfarts- och spårtrafiksmiljöer, där HF-program började användas redan för flera år sedan.
Verktyg för hantering av mänskliga faktorer kan bidra till att främja genomförandet av Vision Zero-tänkandets målsättningar. Vision Zero är inte en kvantitativ målsättning utan en fortlöpande utveckling av säkerheten och hälsan i arbetet. Noll olycksfall-forumet i Finland har arbetat med att sprida Vision Zero-tänkandet till flera länder och nya temaområden.
Vision Zero Summit 2019 är en internationell konferens där ledande utvecklare och tillämpare av Vision Zero-tänkandet från hela världen samlas. Konferensen hålls 12–14.11.2019 på Hotel Clarion i Helsingfors på Stillahavsgatan 2, på Busholmen. I konferensen deltar 200 experter, forskare och företagsrepresentanter från 30 länder. Arbetshälsoinstitutet har deltagit i arbetet med att utveckla Vision Zero-tänkandet ända sedan år 2003, då Finlands Noll olycksfall-forum grundades. I nätverket medverkar bl.a. International Social Security Association (ISSA) och Internationella Arbetsorganisationen (ILO). Konferensen arrangeras av Arbetshälsoinstitutet och dess samarbetspartners. Vision Zero Summit är ett officiellt sidoevenemang till Finlands EU-ordförandeskap.
Mer information:
Ledande forskare Anna-Maria Teperi, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 825 7454, anna-maria.teperi[at]ttl.fi,
Twitter @AnnaMariaTeperi
Bekanta dig även med:
Human factors in safety – efficiency and operability (Pro HF) 2019-2020
HF Tool™ (in Finnish)
Modern safety learning for the construction industry – MoSaC (2018-2020)
Bilaga: Bild 1: Mänskliga faktorer och det nya säkerhetstänkandet (Safety II),
Bild 1: Mänskliga faktorer och det nya säkerhetstänkandet (Safety II),
Mediatjänster
Kristiina Kulha, specialexpert
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tiina Kaksonen, expert
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.
