Beståndsdelarnas samverkan ska beaktas i säkerhetsdatablad för kemikalier

Arbetshälsoinstitutet informerar 29/2015, 25.5.2015, Helsinki

Kemikalieförordningen Reach innehåller ny information om farliga egenskaper hos och säker användning av enskilda ämnen. Merparten av de kemikalier som används består emellertid av blandningar av olika ämnen. Det är viktigt att samverkan mellan olika beståndsdelar beaktas när man utarbetar praxis för hur uppgifterna om olika beståndsdelar ska kombineras i säkerhetsdatabladet för en produkt. I en undersökning som genomfördes av Arbetshälsoinstitutet och Tukes framkom att de samverkande effekterna blir beaktade när man för en produkt väljer de mest effektiva metoderna för exponeringskontroll bland de metoder som anges i uppgifterna om produktens olika beståndsdelar.

Med hjälp av kemikaliesäkerhetsbedömningar enligt Reach-förordningen (EG) nr 1907/2006 utarbetas s.k. exponeringsscenarier för enskilda ämnen. Bedömningarna innehåller beskrivningar av metoder för att begränsa arbetstagarnas, konsumenternas och miljöns exponering för ett ämne till en nivå som bedöms vara ofarlig. Enligt förordningen ska tillverkare av kemikalieprodukter i säkerhetsdatabladet för en produkt inkludera de uppgifter som ingår i exponeringsscenarierna för produktens olika beståndsdelar.

Granskning av två metoder för att kombinera uppgifter om olika beståndsdelar i säkerhetsdatabladet för en produkt

I ett projekt som genomfördes gemensamt av Arbetshälsoinstitutet och Tukes undersökte man hur väl samverkan mellan de olika beståndsdelarna i en produkt beaktas i de metoder som för närvarande håller på att utarbetas i syfte att kombinera uppgifter i olika exponeringsscenarier. Det är särskilt viktigt att samverkan beaktas till exempel när en produkt innehåller flera olika beståndsdelar med samma verkan. Enligt kemikalieproduktregistret är typiska exempel på sådana produkter målarfärger, förtunningsmedel, lim, rengöringsmedel och andra produkter som innehåller flera olika lösningsmedel som påverkar det centrala nervsystemet och irriterar luftvägarna.

I undersökningen granskades två metoder för att kombinera uppgifterna i olika beståndsdelars exponeringsscenarier i säkerhetsdatabladet för en produkt. Metoderna grundar sig på att man antingen 1) väljer de effektivaste metoderna för exponeringskontroll, dvs. de metoder som minimerar exponeringen, eller att man 2) identifierar de kritiska beståndsdelarna och väljer de metoder för exponeringskontroll som är knutna till dessa beståndsdelar.

Rekommendation om att inkludera metoderna för minimerad exponering i säkerhetsdatabladen

I undersökningen konstaterades att de olika beståndsdelarnas samverkan blir beaktad när man för en produkts säkerhetsdatablad väljer de metoder för exponeringskontroll som är de mest effektiva, dvs. de metoder i beståndsdelarnas exponeringsscenarier som leder till den lägsta exponeringen. Den metod som grundar sig på en identifiering av kritiska beståndsdelar bör däremot vidareutvecklas, för att säkerställa att även en redogörelse för säker användning som bygger på denna metod beaktar samverkan mellan olika beståndsdelar.

Tillverkarna av produkter spelar en central roll när det gäller att kombinera uppgifterna om en produkts olika beståndsdelar i säkerhetsdatabladet för produkten. Med stöd av undersökningen rekommenderar forskarna att man vid utarbetandet av redogörelser för säker användning av kemikalieprodukter i första hand väljer de metoder som syftar till att minimera exponeringen samt att den metod som bygger på identifiering av kritiska beståndsdelar ska undersökas närmare.

Mer information:
Forskare Piia Taxell, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2234, piia.taxell@ttl.fi
Överinspektör Petteri Talasniemi, tfn 029 505 2104, petteri.talasniemi@tukes.fi

Slutrapport för projektet: Taxell P, Talasniemi P, Räisänen J, Santonen T (2015). Combining exposure scenario information for mixtures with combination effects. Nordiska ministerrådet, Köpenhamn. Se http://dx.doi.org/10.6027/NA2015-909

Nordiska ministerrådet deltog i finansieringen av projektet.

Piia Taxell

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tuula Vauhkonen, informatör
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 6170
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 700 anställda.

Taggar: