Bullerskador toppar fortfarande yrkessjukdomsstatistiken för personer i yrkesaktiv ålder

Pressmeddelande 07/2019, 7.2.2019 

Under senaste 10 åren har antalet fastställda fall av yrkessjukdom minskat med nästan 60 procent. Trenden har varit sjunkande i nästan alla branscher, men i exempelvis hårvårds- och kosmetikbranschen är trenden stigande. Buller är fortfarande den vanligaste orsaken till yrkessjukdom, trots att exponeringen för buller i många års tid har minskat. Detta framgår av en utredning av Arbetshälsoinstitutet, där man granskade riskyrken, riskbranscher och riskexponeringar utifrån uppgifterna i registret över arbetsrelaterade sjukdomar under åren 2005–2014.

– Vi ville analysera siffrorna bakom uppgifterna om fastställda och misstänkta fall av yrkessjukdom över ett längre tidsintervall för att få fram uppgifter om hur man skulle kunna minska sjukligheten i arbetsrelaterade sjukdomar och för att kunna rikta de förebyggande insatserna rätt, säger biträdande överläkare Kirsi Koskela vid Arbetshälsoinstitutet.

Arbetslivet förändras snabbt och varje år upptäcks nya exponeringsfaktorer som orsakar yrkessjukdom. Samtidigt dyker gamla exponeringsfaktorer upp i nya sammanhang. Ett bra exempel på detta är ögonfranslim, som kosmetologer och ögonfranstekniker utsätts för i arbetet, samt epoxiföreningar som används vid rörsanering.

– Vi beslöt göra något åt saken redan för många år sedan, när vi på arbetsmedicinska polikliniken upptäckte att hudsjukdomsfallen ökar bland frisörer och kosmetologer. Vi effektiviserade vår informationsspridning och genomförde ett fortbildningsprojekt för yrkeslärare i hårvårds- och kosmetikbranschen i samråd med yrkeshögskolan Laurea, berättar specialistläkaren i dermatologi och allergologi Maria Pesonen vid Arbetshälsoinstitutet.

– För närvarande ökar antalet fall av allergiskt kontakteksem på grund av exponering för akrylater. Akrylatföreningar används bland annat i konstnagelmaterial och lim för förlängning av ögonfransar. De används också i sådana lim- och tätningsmedel som behövs vid installations- och monteringsarbeten. Effektiviserad informationsspridning behövs därför fortfarande.

Riskbranscher är bl.a. lantbruket och byggbranschen

Riskbranscher är enligt utredningen hårvårds- och kosmetikbranschen, men också en del andra, traditionellare riskbranscher. Flest fall av yrkessjukdom konstaterades inom lantbruket. Den vanligaste yrkessjukdomen hos lantbrukare var sorkfeber, som orsakas av Puumala-virus. Hos lantbrukare konstaterades även bl.a. yrkessnuva, lateral epikondylit (tennisarmbåge) och en tredjedel av alla fall av yrkesastma i materialet. Lantbrukare kan t.ex. utveckla allergi mot kor, förrådskvalster, spannmål och foderprodukter. I byggbranschen var bullerskada och asbestrelaterat pleuraplack de vanligaste yrkessjukdomarna.

Riskyrken är yrken inom verkstads-, gjuteri- och byggbranschen

Riskyrken var bl.a. yrken inom verkstads- och gjuteribranschen, monterings- och reparationsbranschen, byggbranschen, lantbruk och djurhållning, processarbete samt produktionsarbete i livsmedels-, snickeri-, konfektions- och skobranschen.

Riskexponeringar var bland annat exponering för buller, hand- och armvibrationer, asbest, våtarbete, djurepitel, djurhår och utsöndringsprodukter från djur (framför allt från kor), tvättmedel, mjöl, spannmål och foder, smutsigt arbete, hartser och plaster, skärvätskor, gummikemikalier, mögelsvampar, Puumala-virus (som orsakar sorkfeber), skabb, förrådskvalster samt repetitivt arbete. Lantbruksexponeringar och mjöl var de vanligaste orsakerna till yrkesssjukdom i de fall där en och samma person konstaterades ha flera yrkessjukdomar samtidigt (yrkesastma, yrkessnuva eller yrkeseksem).

De vanligaste yrkessjukdomarna var bullerskada, asbestrelaterat pleuraplack och irritativt kontakteksem

Av de yrkessjukdomar som fastställts hos personer i yrkesaktiv ålder var bullerskada klart vanligast, trots att antalet fall av bullerskada har minskat betydligt.  Irritativt kontakteksem är den näst vanligaste yrkessjukdomen och asbestrelaterat pleuraplack den nästa. Den vanligaste orsaken till eksem är våtarbete. Andra orsaker är smutsigt arbete och hantering av tvättmedel.

Än i dag konstateras årligen cirka 100 fall av asbestrelaterat pleuraplack hos personer i yrkesaktiv ålder. Pleuraplack är en typisk följd av exponering för asbest under tidigare årtionden, då det fortfarande var vanligt att man använde asbest i byggmaterial.

Det totala antalet fall av yrkesrelaterad hudsjukdom har minskat, men andelen fall av epoxirelaterat allergiskt kontakteksem har ökat.

Den globala isotiazolinonallergiepidemin syns även i Finland i form av en kraftig ökning av antalet fall av yrkessjukdom under observationsperioden. Isotiazolinon är ett konserveringsmedel, som används i bl.a. hårvårdsprodukter och kosmetiska produkter. EU har nyligen sänkt gränsvärdet för den högsta tillåtna koncentrationen av isotiazolinon i kosmetiska produkter.

Antalet konstaterade fall av yrkesastma var i början av uppföljningsperioden ca 130 och i slutet ca 80 per år. Antalet fastställda fall av yrkesastma med anknytning till fuktskador i byggnader uppgick till i genomsnitt 32 fall per år. Av samtliga anmälda fall med anknytning till fuktskadebyggnader var det trots betydande symtom endast 7 procent som fastställdes som yrkessjukdom.  

De vanligaste orsakerna till yrkessnuva är fortfarande spannmåls- och djurallergier i samband med lantbruks- och livsmedelsarbete.

Antalet fall av vibrationsskada har ökat och i slutet av observationsperioden noterades också en ökning av antalet misstänkta fall av vibrationsskada. Det största antalet fall av vibrationsskada konstaterades i parti- och detaljhandeln av motorfordon och motorcyklar samt reparation av dessa.

Hos personer i yrkesaktiv ålder konstaterades sammanlagt 238 fall av yrkesrelaterad cancer. Vanligast var mesoteliom (lungsäckscancer) och lungcancer. De flesta yrkesrelaterade cancerfallen var orsakade av asbest. I hela materialet återfanns 913 fall av yrkesrelaterad cancer, vilket betyder att 75 procent av fallen hade konstaterats efter det att personen hade gått i pension.

Metoder för förebyggande av yrkessjukdomar

På basis av projektets resultat upprättades ett program för förebyggande av yrkessjukdomar. Programmet omfattar rekommendationer om riktade insatser för förebyggande av yrkessjukdom och arbetsrelaterad sjuklighet.

Programmet omfattar flera teman med anknytning till utbildning, handledning och information. Riktade insatser rekommenderas bl.a. för personer som arbetar inom lantbruket, montörer och reparatörer av motorfordon samt personer som arbetar vid mindre bagerier och storkök. De statistiska uppgifter som inhämtades under den 10 år långa observationsperioden bekräftade behovet av att utvärdera metoderna för påvisning av fuktskadeastma. Andra viktiga områden är utveckling av statistiken över yrkessjukdomar och aktivare anmälan om yrkessjukdom.

En del av yrkessjukdomarna går oupptäckta

Att antalet fall av yrkessjukdom har minskat beror inte bara på att hälsan och säkerheten i arbetet har förbättrats, utan också på flera förändringar i arbetslivet, bl.a. i samband med automatiseringen.

– Yrkessjukdomsstatistiken kan också ha påverkats av att den privata företagsamheten och snuttarbetandet har ökat, eftersom privatföretagare inte har någon lagstadgad skyldighet att skaffa sig arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring och snuttarbeten kan påverka viljan att söka sig till undersökning för yrkessjukdom, säger Kirsi Koskela.

– Å andra sidan finns det yrkessjukdomar som t.ex. yrkesastma och yrkessnuva, där det troligen finns en betydande underdiagnostisering, eftersom orsaken till symtomen inte nödvändigtvis kan identifieras som arbetsrelaterad.

I projektet "Riskyrken, riskbranscher och riskexponeringar enligt registret över arbetsrelaterade sjukdomar" analyserades alla fastställda och misstänkta fall av yrkessjukdom som har antecknats i registret över arbetsrelaterade sjukdomar under åren 2005–2014. Projektets syfte var att ta fram information som kan användas för att förebygga yrkessjukdomar och yrkesrelaterad sjuklighet. Tyngdpunkten i projektet lades på de viktigaste riskbranscherna, riskyrkena och riskexponeringarna för personer i yrkesaktiv ålder (åldern 15–64 år).  Under observationsperioden sågs en tydlig nedåtgående trend i det totala antalet fall. Under observationsperioden, som omspände 10 år, har antalet fastställda fall av yrkessjukdom hos personer i yrkesaktiv ålder minskat med 58 procent.

Uppgifter ur Registret över arbetsrelaterade sjukdomar återfinns i fortsättningen även i Arbetshälsoinstitutets nya tjänst Arbetslivsinformation, som publiceras i mars 2019

Rapport (på finska): Riskiammatit, -alat ja –altisteet työperäisten sairauksien rekisterin perusteella (Riskyrken, riskbranscher och riskexponeringar enligt registret över arbetsrelaterade sjukdomar), analys av ett material som omspänner 10 år, Tietoa työstä, Työterveyslaitos 2019. www.julkari.fi

Registret över arbetsrelaterade sjukdomar Information om yrkessjukdomar

Yrkessjukdomsutredningar

Mer information:

Kirsi Koskela, biträdande överläkare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 820 0452, kirsi.koskela[at]ttl.fi

Maria Pesonen, biträdande överläkare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 850 5031, maria.pesonen[at]ttl.fi (hårvårds- och kosmetikbranschen, yrkesrelaterade hudsjukdomar)                  

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.

Taggar:

Om oss

Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) är en forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Arbetshälsoinstitutet har cirka 600 anställda. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på five orter och huvudkontor i Helsingfors. 50 % av budjetten kommer från staten.

Prenumerera

Media

Media