Coronaårets belastning varierade mellan yrken inom kommunsektorn – distansarbete har underlättat anpassningen

Kommun10-undersökningen som genomfördes under hösten 2020 visar att anställda inom kommunsektorn klarade det första coronaåret i huvudsak bra. Man övergick till distansarbete i de yrken där det var möjligt. Trots den svåra tiden uppstod positiv utveckling inom många delområden av arbetslivet jämfört med 2018 års undersökning. 

Pressmeddelande 27.1 2021 

Allmänt sett upplevde man att arbetsgemenskaperna i kommunerna var fungerande och de har mycket socialt kapital. Ledarskapet har utvecklats i en positiv riktning i kommunerna. Även kommunernas arbetsgivarbild har utvecklats i en positiv riktning: år 2020 skulle 77 procent av kommunsektorns respondenter rekommendera arbetsgivaren till sina vänner. Ökningen från två år tillbaka är 4 procentenheter. 

Det första coronaåret belastade på olika sätt i olika yrken 

Coronapandemin har haft en anmärkningsvärd inverkan på arbetsarrangemangen inom kommunsektorn. Av respondenterna berättade 27 procent att de på grund av coronan övergått delvis till distansarbete och 18 procent helt till distansarbete. Åtta procent berättade att de övergått till andra arbetsuppgifter antingen inom sin egen bransch eller till en annan bransch och fem procent berättade om teamets/arbetsgruppens omorganisering. 

Respondenterna som övergått till distansarbete rapporterade om bättre möjligheter att påverka arbetstider och förändringar i arbetet, bättre arbetskontroll samt bättre återhämtning än andra. Här finns emellertid yrkesmässiga skillnader: till exempel för lärare hade distansarbete ingen större inverkan på arbetstidernas flexibilitet. Arbetsgemenskapernas resursfaktorer, såsom arbetsgemenskapens sociala kapital, förblev på god nivå även hos dem som övergått till distansarbete. 

Tufft för anställda inom vårdbranschen 

Skillnaderna mellan yrkesgrupperna och coronans inverkan syns även i den longitudinella uppföljningen av arbetsförhållanden och arbetshälsan. 

– Arbetsstress, dvs. en situation med mycket stress på jobbet och lite arbetskontroll, samt oron över att arbetsmängden växer över toleransen ökade hos hälsovårdare och sjukvårdare, konstaterar Kommun10-undersökningens direktör Jenni Ervasti. – Anställda inom vårdsektorn hade mest etisk belastning och återhämtningen från arbetsdagens påfrestning var sämst ur yrkesställningens perspektiv betraktat. 

Arbetsbelastningens ökning inom vårdbranschen betonar att upplevelsen av arbetsstress inom kommunsektorn i allmänhet till och med har sjunkit i jämförelse med situationen för två år sedan och år 2020 upplevde 23 procent av alla respondenter arbetsstress. Av sjukvårdarna och hälsovårdarna upplevde 38 procent arbetsstress, 34 procent var psykiskt belastade och 30 procent upplevde att deras arbetsförmåga var nedsatt. Alla variabler har ökat i jämförelse med situationen för två år sedan. 

Hälsovårdare och sjukvårdare som övergått till andra arbetsuppgifter på grund av coronapandemin förefaller ha upplevt förändringarna som mest belastande: av dem upplevde 43 procent arbetsstress och 64 procent hade tankar på att byta arbetsgivare. Coronaåret återspeglas även i lärarnas återhämtning: 34–37 procent av lärarna återhämtade sig väl från arbetsdagens påfrestning, medan hela kommunsektorns medeltal var 41 procent.

Oro om ungas förmåga att orka

Situationen hos unga anställda inom kommunsektorn har många oroväckande drag. Arbetsstressen (mycket stress på jobbet och liten arbetskontroll) var fortfarande störst hos personer under 30 år. 

– Återhämtningen från arbetet var desto sämre och den psykiska belastningen desto vanligare ju yngre åldersgrupp det är fråga om, säger Jenni Ervasti. 

Vålds- och hotsituationer samt sexuella trakasserier rapporterades mest av anställda under 30 år inom kommunsektorn. En oroväckande utveckling syns också i arbetsförmågan hos personer under 40 år: av dem uppskattar 23 procent att deras arbetsförmåga är nedsatt. Ökningen jämfört med år 2018 var 4 procentenheter och den var störst granskad ur åldersgruppernas perspektiv.

Mer information om coronans effekter i Arbetslivskunskap 

Kommun10-resultaten och trender från åren 2016, 2018 och 2020 kan kontrolleras utgående från yrke, åldersgrupp och kön i Arbetshälsoinstitutets Arbetslivskunskap-tjänst: Bekanta dig med forskningsresultaten

I Arbetslivskunskap-tjänsten finns även resultat enligt förändringar i arbetsarrangemang som orsakats av corona:  Effekter av coronan

Kommun10-undersökningen är Finlands långvarigaste och mest omfattande nationella uppföljningsundersökning inom kommunsektorn. I undersökningen deltar Helsingfors, Esbo, Vanda, Åbo, Tammerfors, Uleåborg, Nådendal, Nokia, Valkeakoski och Virrat. Kommun10-undersökningen genomförs med två års mellanrum. Kommun10-undersökningen omfattar nästan en fjärdedel av kommunsektorns anställda. 65 128 anställda inom kommunsektorn besvarade Kommun10-undersökningen år 2020 (svarsprocent 72 %). 

Mer information: 

Äldre forskare, Kommun10-forskningsdirektör Jenni Ervasti, 043 825 5475, jenni.ervasti@ttl.fi

KOMMUN10-FORSKNINGSRESULTAT I ARBETSLIVSKUNSKAP-TJÄNSTEN: Bekanta dig med forskningsresultaten

Arbetslivskunskap Pekka Varje, 030 474 2732, pekka.varje@ttl.fi 

Mediatjänster

Juha Hietanen, specialexpert inom mediekommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn +358 50 477 32 67
juha.hietanen[at]ttl.fi

Päivi Lehtomurto, specialexpert inom mediekommunikation

Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn +358 50 4156 309
paivi.lehtomurto[at]ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Taggar: