Dålig filtrering av verkstadsluften orsakar symtom från luftvägarna

Arbetshälsoinstitutet informerar 54/2016

En undersökning som genomförts under samordning av Arbetshälsoinstitutet visar på brister i filtreringen av frånluften från verkstadstekniska verktygsmaskiner. Problemet beror på att användningen av metallbearbetningsvätskor ger upphov till förångade och gasformiga utsläpp till luften. Dessa ökar risken för hud- och luftvägssymtom hos de anställda. I samband med undersökningen utvecklades en metod för hantering av gasformiga luftföroreningar. Dessutom undersöktes andra sätt att minska utsläppen till luften i arbetslokalerna.

Exponering för metallbearbetningsvätskor orsakar både hud- och luftvägssymtom. Den största riskgruppen är verkstadsmekaniker. Men också andra som arbetar i  mekaniska verkstäder, t.ex. maskin- och metallarbetare, kan utsättas för exponering. De metallbearbetningsvätskor som används vid spånbildande bearbetning – svarvning, fräsning, borrning, sågning, hyvling eller slipning av metaller – ger upphov till aerosoler som innehåller hälsoskadliga partikel- och gasformiga föreningar.  

Undersökningen påvisade brister i filtreringen av frånluften från verkstadstekniska verktygsmaskiner. De filtreringsanordningar som för närvarande är i allmänt bruk klarar inte att ta bort de gasformiga föroreningar som uppstår vid användning av metallbearbetningsvätskor. Trots att koncentrationerna av de enskilda föroreningarna ligger under gränsvärdena för de koncentrationer som befunnits skadliga, har många av arbetstagarna symtom som snuva, hosta, ögonsymtom, andnöd, astma och andra luftvägssymtom. 

I luften i arbetslokalerna påträffades framför allt alkanolaminer och flyktiga organiska föreningar (TVOC). Den totala luftkoncentrationen av alkanolaminer översteg i 77 % av fallen den målnivå om 0,1 mg/m3, som Arbetshälsoinstitutet rekommenderar. Punktutsugen har HEPA-filter som effektivt fångar upp partikelutsläpp, men nästan inte alls klarar gasformiga utsläpp som t.ex. alkanolaminer och VOC-föreningar. 

Olika sätt att förbättra luftkvaliteten

Undersökningen visade att verkstäderna bör genomföra någon av följande åtgärder: 

1. Se till att frånluften från filtreringsanordningarna leds direkt ut ur arbetslokalen. Ur energieffektivitetssynpunkt är detta kanske inte den bästa lösningen. 

2. Öka ventilationen i arbetslokalerna betydligt i syfte att späda ut koncentrationen av de utsläpp som cirkulerar genom filtreringsanordningarna. Även denna lösning leder till ökad energiförbrukning i produktionslokalen. 

3. Förbättra filtreringen så att den fångar upp även gasformiga luftföroreningar. Detta är den mest energieffektiva lösningen. Vid anskaffning av nya verktygsmaskiner bör man beakta att filtreringsanordningarna bör kunna fånga upp både partikel- och gasformiga utsläpp. 

Det ventilations- och luftbehandlingssystem som utvecklades och testades i samband med projektet visade sig vara en effektiv metod för att avlägsna både partikel- och gasformiga föroreningar ur verktygsmaskinernas frånluft som återförs till andningszonen. Systemet kräver dock vidareutveckling och bör testas i praktiken under arbetsplatsförhållanden.  

Hanteringen av luftföroreningar är en helhet som även påverkas av många andra faktorer. Frånluftsflödet från verktygsmaskinerna var ofta rätt svagt. När frånluftsflödet är alltför svagt, hindrar det inte utsläppen från verktygsmaskinernas inkapsling från att spridas till luften i arbetslokalerna. Svagt frånluftsflöde ökar också nedsmutsningen av luftkanalerna, vilket bl.a. leder till ökad brandrisk. En åtgärd som är viktig för att minska de anställdas exponeringsrisk är regelbunden kontroll av kvaliteten på bearbetningsvätskan, bl.a. genom mätning av endotoxinhalterna. 

I projektet ”Filtrering och återledning av frånluften från metallbearbetning – lönsamhet och effekter på arbetsluftens kvalitet” undersökte Arbetshälsoinstitutet, Teknologiska forskningscentralen VTT Oy och Yrkeshögskolan i Tammerfors i samarbete med fyra finländska maskinverkstadsföretag hur effektivt verktygsmaskinernas punktutsug filtrerade frånluften från maskinerna. Projektet finansierades av Arbetarskyddsfonden och de medverkande företagen och forskningsinrättningarna. Resultatet presenteras i forskningsrapporten ”Hantering av frånluft från metallbearbetning”, som publicerats i Arbetshälsoinstitutets publikationsserie Tietoa työstä.  

Mer information: 

Arto Säämänen, senior expert, Arbetshälsoinstitutet 

arto.saamanen(at)ttl.fi 

tfn 043 8242370

Pirkko Pihlajamaa, lektor i VVS-teknik, yrkeshögskolan i Tammerfors 

pirkko.pihlajamaa(at)tamk.fi

tfn 040 8012695

Forskningsrapport:  

Metallintyöstön kohdepoistoilman hallinta (Hantering av frånluft från metallbearbetning). 2016. Arto Säämänen, Tomi Kanerva, Markku Linnainmaa, Ilpo Ahonen, Matti Lehtimäki, Matti Niemeläinen, Tapio Kalliohaka och Pirkko Pihlajamaa. Työterveyslaitos. Tammerfors: http://urn.fi/URN:ISBN 978-952-261-668-5(PDF) 

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, koordinator, kommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 50 364 3158

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.

Taggar: