De positiva effekterna av partiell sjukdagpenning var större i den privata sektorn än i offentliga sektorn
Arbetshälsoinstitutet informerar 15.8.2017, pressmeddelande 36/2017
Vid arbetsoförmåga kan användning av partiell sjukdagpenning i ett tidigt skede öka chanserna för en hållbar återgång till arbetet och arbetsdeltagande under en tvåårig uppföljningstid. Detta visar en undersökning som har genomförts av Arbetshälsoinstitutet, Folkpensionsanstalten och Pensionsskyddscentralen. Vid uppföljningstidens slut var andelen heltidssjukpensionerade mindre och andelen partiellt sjukpensionerade större bland dem som hade fått partiell sjukdagpenning än i jämförelsegruppen, som hade lyft full sjukdagpenning. Undersökningen avgränsades till att gälla de två sjukdomskategorier som orsakar de flesta fallen av arbetsoförmåga – sjukdomar i rörelseorganen och psykisk ohälsa.
Systemet med partiell sjukdagpenning verkar ge partiellt arbetsföra arbetstagare med stadigvarande heltidsanställning större möjligheter att stanna kvar i förvärvslivet och senarelägga tidpunkten för full sjukpensionering.
– Deras arbetsinsats kan ha stor betydelse för samhället, speciellt i sådana branscher där det inte är lätt att rekrytera arbetskraft, konstaterar ledaren för undersökningen, forskarprofessor Eira Viikari-Juntura vid Arbetshälsoinstitutet.
Undersökningen genomfördes av Arbetshälsoinstitutet, FPA och Pensionsskyddscentralen. I undersökningen samkördes uppgifter om sjukfrånvaro, arbetsnärvaro och sjukpensioner ur FPA:s och Pensionsskyddscentralens register med Statistikcentralens kombinerade arbetstagar-arbetsgivar-data. Undersökningen gällde användningen av partiell sjukdagpenning under de första 60 dagarna av en sjukledighet, ett användningssätt som hade möjliggjorts genom lagändringar år 2010.
Partiell sjukdagpenning infördes i Finland 2007. Efter införandet kunde denna typ av förmån användas bara efter en 60 dagar lång oavbruten period av full sjukdagpenning. År 2010 blev det emellertid möjligt att lyfta partiell sjukdagpenning redan i början av sjukpenningsperioden.
– Med de lagändringar som trädde i kraft 2010 har man lyckats rätt bra med att uppnå målen att öka återgången till arbetet och arbetsdeltagandet på längre sikt, konstaterar Viikari-Juntura.
Partiell sjukdagpenning var speciellt viktigt för hållbar återgång till arbetet vid sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa
Bland dem som hade fått partiell sjukdagpenning för psykisk ohälsa var andelen fall av hållbar återgång till arbetet nästan 20 procent högre (86 %) än motsvarande andel (67 %) bland dem som hörde till jämförelsegruppen och hade haft full sjukledighet. Med hållbar återgång till arbetet avses att man har varit i arbete minst 28 dagar efter sjukfrånvaron. Vid sjukskrivning på grund av sjukdomar i rörelseorganen noterades ingen skillnad i hållbar återgång till arbetet mellan undersökningsgruppen och jämförelsegruppen (78 respektive 79 %). Arbetsdeltagandet under den två år långa uppföljningstiden var 10 procent högre bland dem som hade fått partiell sjukdagpenning. En skillnad i arbetsdeltagande mellan undersökningsgruppen och jämförelsegruppen noterades för vardera sjukdomskategorin, men den var tydligare för psykisk ohälsa än för sjukdomar i rörelseorganen.
De positiva effekterna av partiell sjukdagpenning var större i den privata sektorn än i offentliga sektorn
De positiva effekterna av partiell sjukdagpenning var större inom industrin samt inom yrkesmässig, vetenskaplig och teknisk verksamhet än inom social- och hälsovårdstjänster. I de sistnämnda branscherna ledde partiell sjukdagpenning i många fall till partiell sjukpension, speciellt vid sjukdomar i rörelseorganen. Flertalet av dem som lyfter partiell sjukpension har emellertid samtidigt deltidsarbete och är därigenom med i arbetslivet.
– Vi har tidigare undersökt användningen av partiell sjukdagpenning år 2008, då denna förmån kunde lyftas efter minst 60 dagar av full sjukdagpenning. Då var effekten på arbetsdeltagandet ungefär fem procent, det vill säga hälften så stor som idag, konstaterar Viikari-Juntura.
– Effekten på sjukpensionerna var visserligen större då, vilket är naturligt, eftersom den partiella sjukdagpenningen inföll närmare tidpunkten för sjukpensionsbeslutet.
Undersökningarna om användningen av partiell sjukdagpenning omfattade inte några ekonomiska kalkyler, men eftersom allt fler fortsätter att arbeta och förlusten av arbetsinsatser till följd av sjukpensionering minskar, kan man räkna med att kostnaderna för arbetsoförmåga kommer att minska.
Den partiella sjukdagpenningen är hälften så stor som sjukdagpenningen. Ansökan riktas till Folkpensionsanstalten. Partiell sjukdagpenning kan beviljas under förutsättning att arbetsgivaren och arbetstagaren ingår ett tidsbundet avtal om deltidsarbete.
Mer information:
Forskarprofessor Eira Viikari-Juntura, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 736 9259, eira.viikari-juntura(at)ttl.fi
Publikation: Viikari-Juntura E, Virta LJ, Kausto J, Autti-Rämö I, Martimo KP, Laaksonen M, Leinonen T, Husgafvel-Pursiainen K, Burdorf A, Solovieva S. Legislative change enabling use of early part-time sick leave enhanced return to work and work participation in Finland. Scand J Work Environ Health 2017;43(5): 447-456. doi: 10.5271/sjweh.3664. (http://www.sjweh.fi/show_abstract.php?abstract_id=3664)
Så här ansöker du om partiell sjukdagpenning (FPA): http://www.kela.fi/web/sv/partiell-sjukdagpenning_ansokan
Partiell sjukdagpenning (Arbetshälsoinstitutet, på finska): https://www.ttl.fi/tyontekija/sairauspoissaolot/osasairausvapaa/
Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi
Taggar:
