Definitionen av cancerfarliga ämnen som bör anmälas till ASA-registret ändras 1.1.2020
Arbetshälsoinstitutet informerar 18.12.2019
I Finland har arbetsgivaren lagstadgad skyldighet att föra förteckning över sådana ämnen, blandningar och arbetsmetoder som används på arbetsplatsen och som orsakar cancer eller skadar arvsmassan samt över de arbetstagare som exponeras för sådana agenser. De uppgifter som antecknats i arbetsgivarens förteckning ska fortsättningsvis anmälas till ASA-registret, som förs av Arbetshälsoinstitutet. I samband med att definitionen av agenser ändras vid ingången av nästa år ändras även anmälningsskyldighetens innehåll.
Till ASA-registret anmäls i fortsättningen alla ämnen som klassificerats som cancerframkallande (Carc. 1A/1B; H350 och H350i) eller skadliga för arvsmassan (Muta. 1A/1B; H340). Vid årets ingång slopas anmälningsplikten för vissa ämnen, samtidigt som den utvidgas till flera hundratal nya ämnen samt ett antal arbetsmetoder som medför risk för cancer.
Till de viktigaste nya anmälningspliktiga expositionsfaktorerna hör bl.a. formaldehyd, kvartsdamm och alla typer av lövträdsdamm.
Nya anmälningspliktiga ämnen och arbetsmetoder
Formaldehyd
Formaldehyd har många användningsområden och förekommer inom många branscher och arbetsuppgifter. Exponering för formaldehyd förekommer bl.a. i processer inom kemisk industri, vid användning av limhartser och i laboratoriearbete.
Arbete som innebär exponering för kristallin kiseloxid (kvartsdamm)
Kvartsdamm förekommer i alla arbeten där man bearbetar stenbaserade material. Exponering för kvartsdamm kan förekomma bl.a. i byggbranschen, vid cementframställning, i sandblästringsarbete, gruvor och gjuteriarbete.
Arbete som innebär exponering för damm från hårda träslag (lövträdsdamm)
Förteckningen över anmälningspliktiga arbetsmetoder omfattade tidigare sådana arbeten som innebär exponering för ek- och bokdamm. Bestämmelsen har nu utsträckts till att gälla allt damm från lövträd, t.ex. björk. Exponering för lövträdsdamm kan förekomma bl.a. i spånskiveindustrin, vid tillverkning av träprodukter och möbler samt i byggindustrin.
Arbete som innebär exponering för använd motorolja
Anmälningsskyldighet gäller framöver för arbeten där man hanterar oljor som använts för smörjning och kylning av rörliga motordelar. Vanligen rör det sig om monterings-, service- och reparationsarbeten på bilar. Anmälningsskyldigheten omfattar även servicearbeten på andra fordon och arbetsmaskiner samt sådana underhållsarbeten inom industrin, som innebär hantering av motoroljor. Till denna kategori hör även arbeten som innebär insamling av spillolja, yrken inom avfallsåtervinning och arbetstagare vid regenerationsanläggningar.
Exponering för använda motoroljor sker huvudsakligen via huden.
Arbete som innebär exponering för avgaser från dieselmotorer
Betydande exponering för dieselmotoravgaser kan förekomma bl.a. i tunnelarbeten, gruvor, lager och terminaler.
Svetsning och skärbränning av rostfritt stål
Med rostfritt stål avses här även syrafast stål och allt slags stål som innehåller både krom och nickel. Svetsning av rostfritt stål medför exponering för hexavalent krom och nickel. Vid svetsning härstammar största delen av exponeringen från fyllnadsmaterialen, varför även dessa bör beaktas vid riskbedömningen. Tidigare skulle man i fråga om svetsare som arbetade med rostfritt stål göra separata anmälningar om exponering för nickel respektive krom. I fortsättningen behöver krom- respektive nickelexponering inte anmälas separat, utan det räcker med att ange denna arbetsmetod. Denna arbetsmetod bör däremot inte anges i fråga om svetsning av andra material än rostfritt eller syrafast stål, om man vet att fyllnadsmaterialen bara innehåller nickel eller krom. I sådana fall gör man anmälan om antingen krom eller nickel.
Arbete som innebär exponering för ämnen som uppstår eller har uppstått vid förbränningsprocesser
Denna arbetsmetod gäller bl.a. brandmän, sotare, sanerare av brandrelaterade efterskador, brandinspektörer och brandskyddsutbildare. När denna arbetsmetod anmäls som exponeringsorsak behöver man inte göra anmälan om enskilda förbränningsprodukter, som t.ex. PAH-föreningar eller bensen.
Arbete som innebär exponering för cytostatika som enligt den anatomisk-terapeutisk-kemiska klassificeringen (ATC) betecknats som medförande risk för cancersjukdom
Tidigare har anmälan gjorts separat för varje typ av cytostatika. I fortsättningen behöver typen av cytostatikum inte anges, utan det räcker med att ange denna arbetsmetod.
Klassificeringen av anmälningspliktiga ämnen och blandningar baserar sig på EU:s CLP-förordning
De ämnen som anges i den kommande ASA-lagstiftningen definieras i enlighet med CLP-förordningen (1272/2008/EU) om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar. Arbetsgivaren bör göra en förteckning över sådana ämnen och blandningar som enligt CLP-förordningen har klassificerats som cancerframkallande (Carc. 1A eller Carc. 1B) eller skadliga för arvsmassan (Muta. 1A eller Muta. 1B). Motsvarande faroangivelser är H350 eller H350i och H340.
En del ämnen har inom EU fått en så kallad harmoniserad klassificering. De ämnen som har fått en harmoniserad klassificering hittar man i Europeiska kemikalimyndighetens databas: https://echa.europa.eu/fi/information-on-chemicals/cl-inventory-database. Arbetsgivarens skyldighet att föra en förteckning och göra anmälan till ASA-registret gäller både ämnen med harmoniserad klassificering och sådana ämnen som tillverkaren har klassificerat själv (så kallade självklassificerade ämnen). Självklassificerade ämnen har inte någon harmoniserad klassificering på EU-nivå och olika tillverkares klassificeringar kan därför uppvisa olikheter. Anmälan till ASA-registret görs alltid enligt klassificeringen för den produkt som används på ifrågavarande arbetsplats. Ämnets eller produktens klassificering framgår av säkerhetsdatabladet.
För att underlätta anmälningsförfarandet kommer Arbetshälsoinstitutet i början av år 2020 att publicera en vägledande lista över ämnen som omfattas av ASA-anmälningsplikten.
– Listan kommer att omfatta de anmälningspliktiga ämnen som vid publiceringstidpunkten har en harmoniserad klassificering enligt CLP-förordningen. Listan är endast riktgivande och omfattar inte alla anmälningspliktiga ämnen, eftersom anmälningsskyldigheten även gäller sådana ämnen som enligt industrins självklassificering betecknats som cancerframkallande, säger senior expert Sanni Uuksulainen vid Arbetshälsoinstitutet.
Anmälningar till ASA-registret som gäller år 2020 bör göras före sista mars 2021. Anmälningar gällande 2019 görs enligt nu gällande lagstiftning före sista mars 2020. Arbetshälsoinstitutet kommer att upprätta noggrannare anvisningar om anmälningsförfarandet.
Mer information
Senior expert Sanni Uuksulainen, Arbetshälsoinstitutet, sanni.uuksulainen[at]ttl.fi, tfn 030 474 2942
Social- och hälsovårdsministeriets förordning om cancerframkallande agenser (bilagan)
SHM:s pressmeddelande: Bindande gränsvärden för 22 nya agenser som medför cancerrisk
Mediatjänster
Kristiina Kulha, specialexpert
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tiina Kaksonen, expert
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.
Taggar:
