Den fortlöpande omvandlingen av arbetslivet påverkar också arbetarskyddet

Arbetshälsoinstitutet och Arbetarskyddscentralen informerar, Pressmeddelande 54/2019 

Organisatoriska förändringar, personbyten och uthålligheten i arbetet är frågor som arbetarskyddspersonalen får ta ställning till på arbetsplatserna. Arbetarskyddssamarbetet och arbetarskyddspraxis utvecklas i takt med förändringarna. Detta framgår av Arbetarskyddscentralens och Arbetshälsoinstitutets Arbetarskyddspanel, en enkätundersökning som riktar sig till arbetarskyddschefer och arbetarskyddsfullmäktigen.

Omkring en tredjedel (36 %) av arbetarskyddsfullmäktigena och nästan hälften (49 %) av arbetsskyddscheferna bedömde att arbetarskyddsverksamheten på deras arbetsplats hade utvecklats i positiv riktning under de senaste 12 månaderna. Ungefär lika många bedömde att situationen var oförändrad och endast ett fåtal ansåg att utvecklingen hade gått i en sämre riktning. På många arbetsplatser påverkas kontinuiteten i verksamheten av personbyten på arbetarskyddsfullmäktigs- eller arbetarskyddschefsposten. I samband med övriga organisationsförändringar förekommer även förändringar i arbetarskyddsorganisationen, antingen i form av förstärkning av sakkunskapen eller utökning av antalet representanter.  

– En glädjande observation är att majoriteten av svarspersonerna upplevde att arbetarskyddsverksamheten var målinriktad och välfungerande och att arbetsplatsledningen engagerade sig för arbetarskyddet, berättar Kerttuli Harjanne, sakkunnig vid Arbetarskyddscentralen.

Arbetarskyddspersonalen efterlyser fler metoder för främjande av uthålligheten i arbetet

Mer än hälften (54 %) av arbetarskyddspersonalen bedömde att arbetstagarna har svårigheter med uthålligheten i arbetet. Arbetarskyddsfullmäktigena upplevde situationen som betydligt sämre än vad arbetarskyddscheferna ansåg. Också de öppna enkätfrågorna visade att psykosociala faktorer framöver kommer att vara en viktig arbetarskyddsfråga. Uthålligheten i arbetet äventyras av bl.a. den resursknapphet som orsakas av pensioneringar, det ansträngda ekonomiska läget och tillgången på arbetskraft.

– 61 % av svarspersonerna bedömde att arbetsplatsen hade åtminstone en någorlunda funktionsduglig praxis för främjande av uthålligheten i arbetet. Oroväckande är emellertid att mer än en tredjedel (36 %) av svarspersonerna ansåg att man helt saknade en fungerande praxis. Inom andra områden sker det en utveckling av arbetarskyddspraxis, t.ex. genom användning av applikationer för riskbedömning och säkerhetsobservationer. Det blir intressant att se om de här applikationerna kan användas också för att främja uthålligheten i arbetet, eller om det behövs andra metoder för det, konstaterar specialexpert Hanna Uusitalo vid Arbetshälsoinstitutet.

Multitasking och avbrott i arbetet

I Arbetarskyddspanelen kartlades också den kognitiva ergonomin. Vanliga utmaningar var framför allt arbete med flera uppgifter samtidigt (multitasking), ständiga avbrott och faktorer som gör det svårt att arbeta koncentrerat.

Svaren på de öppna enkätfrågorna visade att behovet av multitasking hör ihop med bl.a. överlappande projekt, hektiskt kundarbete och andra uppgifter som förutsätter snabb reaktionsförmåga. I flera av svaren nämndes även oklarheter och motstridigheter i anvisningar och arbetssätt, ett okontrollerat informationsflöde och en arbetskultur som kännetecknas av avbrott i arbetet.

– Olika utmaningar för den kognitiva ergonomin förekom åtminstone i någon mån på 70–90 % av arbetsplatserna. På omkring hälften av svarspersonernas arbetsplatser (49 %) hade dessa frågor redan behandlats och man hade aktivt sökt lösningar på dem. Svaren på de öppna frågorna visar på ett stort behov av metoder för att kontrollera informationsflödet och avbrotten i arbetet, samt att identifiera och lösa oklarheter i anvisningar och arbetssätt. Olika forskningsstudier visar att dessa faktorer är centrala riskfaktorer även för arbetsbelastningen och säkerheten i arbetet, säger produktchef Teppo Valtonen vid Arbetshälsoinstitutet.

Arbetarskyddspanelen är en enkätundersökning som genomförs av Arbetshälsoinstitutet och Arbetarskyddscentralen 1–2 gånger per år och som riktar sig till arbetarskyddspersonal. I panelen samlar man in uppgifter om olika arbetarskyddsbehov på arbetsplatserna och hur olika fenomen i samhället inverkar på arbetets vardag. Den senaste enkäten genomfördes i november 2019 bland ett urval om totalt 2613 arbetarskyddsfullmäktigen och arbetarskyddschefer, av vilka 533 besvarade enkäten. Urvalet baserades på Registret över arbetarskyddspersonal. Panelen ger information om aktuella teman i arbetslivet.

Mer information

Sakkunnig Kerttuli Harjanne, Arbetarskyddscentralen, tfn 040 716 5915, kerttuli.harjanne[at]ttk.fi

Specialexpert Hanna Uusitalo, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 0034,  hanna.uusitalo[at]ttl.fi

Produktchef Teppo Valtonen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 851 6139, teppo.valtonen[at]ttl.fi

Bekanta dig också med
Arbetarskyddspanelens webbsidor och resultat www.ttl.fi/tyosuojelupaneeli (på finska)

Mediatjänster
Kristiina Kulha, specialexpert
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, expert
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Taggar:

Om oss

Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Prenumerera

Media

Media