Diabetes medför ökad risk för psykiskt betingad arbetsoförmåga

Arbetshälsoinstitutet informerar, pressmeddelande 18/2016, 21.3.2016

I ett av Arbetshälsoinstitutet samordnat forskningsprojekt fann man att diabetikers arbetsförmåga påverkas redan innan sjukdomen har konstaterats. Diabetiker har ökad risk för arbetsoförmåga på grund av psykisk ohälsa, sjukdomar i rörelseorganen och hjärt–kärlsjukdomar. Denna typ av hälsoproblem är speciellt vanliga hos personer med svag socioekonomisk ställning, vilka ofta också har andra problem, t.ex. ensamhet, arbetsstress och ohälsosamma levnadsvanor.

Antalet finländare som lider av typ 2-diabetes är redan uppe i över 500 000. Diabetes typ 2 har bedömts höra till de sjukdomar vars förekomst ökar snabbast i världen. Nästan 90 procent av diabetikerna har typ 2-diabetes. I ett av Arbetshälsoinstitutet samordnat forskningsprojekt följde man mer än 16 000 diabetiker i yrkesaktiv ålder med avseende på hur deras arbetsförmåga utvecklades före och efter diagnosen. Undersökningen baserar sig på kohortmaterial från Finland, Sverige, England och Frankrike.

Många diabetiker hade nedsatt arbetsförmåga redan före diagnosen

I undersökningen konstaterades att diabetiker hade fler sjukskrivnings- och sjukpensionsdagar än jämförelsepopulationen redan tre år före diagnosen. Över en sju år lång uppföljningsperiod hade diabetikerna i genomsnitt 95 registrerade arbetsoförmågedagar per år mot 35 för jämförelsegruppen.

30–40 procent av diabetikerna hade emellertid inga eller mycket få arbetsoförmågedagar per år. Risken för arbetsoförmågan ökade redan före diagnosen. Efter diagnosen planade ökningen ut, men risknivån var fortsatt högre än för jämförelsepersonerna.  

Diabetiker löper ökad risk för framför allt psykiskt betingad arbetsoförmåga

I det svenska materialet hade diabetiker cirka 20 fler sjukdagar på grund av psykiska orsaker än icke-diabetiker. Motsvarande skillnad för sjukdomar i rörelseorganen och hjärt–kärlsjukdomar var cirka 12 respektive 6 dagar per år. Diabetessjukdomen i sig var endast sällan orsaken till arbetsfrånvaron, utan stod i genomsnitt för bara två frånvarodagar per år.

Diabetiker hade tre gånger högre risk för sjukpensionering jämfört med jämförelsegruppen. Även denna risk förklarades i stor utsträckning av samsjuklighet med psykisk ohälsa, sjukdomar i rörelseorganen och hjärt–kärlsjukdomar.

– Bland diabetiker ser man framför allt en ökad förekomst av psykisk ohälsa. Förebyggandet och behandlingen av diabetes borde omfatta även utredning och behandling av depression och psykiska störningar, liksom förebyggandet och behandlingen av psykisk ohälsa borde omfatta utredning och behandling av diabetes, understryker forskarprofessor Marianna Virtanen.

Ensamhet, stress och ohälsosamma levnadsvanor ökar risken för arbetsoförmåga bland diabetiker

I det svenska materialet konstaterades att de diabetiker som hade flest arbetsoförmågedagar var de som var sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa och som var ensamboende eller invandrare. I det finsk-fransk-engelska materialet konstaterades att anställda med den lägsta tjänsteställningen hade nästan fyra gånger högre risk för arbetsoförmåga än de som hörde till den högsta tjänsteställningskategorin. Andra faktorer som var förenade med dålig arbetsförmågeprognos vid diabetes var arbetsrelaterad stress, rökning, brist på motion samt fetma. Mer än en tredjedel av diabetikerna hade även någon annan kronisk sjukdom och nästan en tredjedel hade ett BMI på över 30.

– Vid förebyggandet av diabetesrelaterad arbetsoförmåga bör man vara särskilt uppmärksam på samsjuklighet och levnadsvanor. Samtidigt bör man vara medveten om att riskgruppen även omfattar personer med låg yrkesställning, ensamboende och invandrare, konstaterar specialforskare Jenni Ervasti.

Forskningen har i Finland finansierats av Finlands Akademi och Arbetarskyddsfonden.

Mer information:

Marianna Virtanen, forskarprofessor, akademiforskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 8241151, marianna.virtanen(at)ttl.fi.

Jenni Ervasti, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 8255475, jenni.ervasti(at)ttl.fi.

Publikationer

Ervasti J, Virtanen M, Lallukka T, et al. Contribution of comorbid conditions to the association between diabetes and disability pensions: a population-based nationwide cohort study. Scand J Work Environ Health. 2016 Mar 1. doi:10.5271/sjweh.3556. [Epub ahead of print].

Ervasti J, Kivimaki M, Dray-Spira R, et al. Psychosocial factors associated with work disability in men and women with diabetes: a pooled analysis of three occupational cohort studies. Diabet Med 2016;33(2):208-217.

Ervasti J, Kivimaki M, Dray-Spira R, et al. Comorbidity and work disability among employees with diabetes: Associations with risk factors in a pooled analysis of three cohort studies. Scand J Public Health 2016;44(1):84-90.

Ervasti J, Kivimaki M, Dray-Spira R, et al. Socioeconomic gradient in work disability in diabetes: evidence from three occupational cohorts. J Epidemiol Community Health 2016;70(2):125-131.

Ervasti J, Virtanen M, Pentti J, et al. Work disability before and after diabetes diagnosis: A nationwide population-based register study in Sweden. Am J Public Health 2015;105(6):e22-9.

Virtanen M, Ervasti J, Mittendorfer-Rutz E, et al. Trends of diagnosis-specific work disability after newly diagnosed diabetes: a 4-year nationwide prospective cohort study. Diabetes Care 2015;38(10):1883-1890.

Virtanen M, Kivimaki M, Zins M, et al. Lifestyle-related risk factors and trajectories of work disability over 5 years in employees with diabetes: findings from two prospective cohort studies. Diabet Med 2015;32(10):1335-1341.

Virtanen M, Vahtera J, Head J, et al. Work disability among employees with diabetes: Latent class analysis of risk factors in three prospective cohort studies. PLoS One 2015;10(11):e0143184.

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, kommunikatör/assistent
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 50 364 3158

www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 600 anställda.

Taggar: