Effektrökens skadliga verkningar på lungor och blodkärl samt hur de kan bekämpas

Meddelande 30/2015, Helsingfors 26.5.2015

Rökeffekter används på teatern som ett sätt att ge liv åt föreställningarna. Effektrök används också i rökdykningssimulatorer vid utbildning av brandmän. Arbetshälsoinstitutet utredde hurdana symptom exponering för effektrök orsakar samt hur röken påverkar lungorna och blodkärlen. Enligt resultaten uppstår inga betydande hälsoskador, när man använder effektrök som konstaterats vara säker och när den används korrekt.

I projektet utreddes den kemiska sammansättningen i de vanligaste konstgjorda röksorterna samt de anställdas exponering såväl genom fältprov som simulering i studio och rökdykningssimulatorer. Syftet var att utreda en säker nivå för effektrök samt fastställa tekniska åtgärder och personligt skydd för att minska exponeringen.

Allmänt används effektröksorter som är baserade på antingen glykol eller mineralolja. De vanligaste symptomen bland dem som blivit exponerade för effektrök är lindrig och sporadisk irritation i de övre luftvägarna och ögonen. En del har emellertid även upplevt lungsymptom och huvudvärk.

– Den allmänna uppfattningen är att halterna av luftorenheter under föreställningarna underskrider de halter som anses vara skadliga. Vid användning av pyroteknik uppstår emellertid stora, tillfälliga gas- och partikelhalter, och det krävs god ventilation för att hålla dessa under kontroll, säger Juha Laitinen, ledare för forskningen och äldre forskare vid Arbetshälsoinstitutet.

Säkerhetsföreskrifter ska följas

Hälsoskador som orsakas av effektrök kan minskas genom att man följer säkerhetsföreskrifter, lär sig hur rökmaskinerna samt de vätskor som används i dem fungerar samt ser till att maskinerna underhålls. En god arbetsplatsutredning bidrar till att hantera risker på arbetsplatser där de anställda utsätts för rök. Nya rökvätskor och ny pyroteknik ska tas i bruk på ett kontrollerat sätt.

I rökdykningssimulatorer ska man använda tryckluftsutrustning som andningsskydd, eftersom koldioxid- och kolmonoxidhalterna överskrider de halter som är omedelbart skadliga för hälsan.

Projektet genomfördes av Arbetshälsoinstitutet. Projektet finansierades av Arbetarskyddsfonden, Statskontoret, Brandskyddsfonden samt samarbetspartnerna Finlands Nationalopera, Rundradion, Tampereen Työväen Teatteri, Räddningsinstitutet, Svenska Teatern, Finlands Nationalteater, Tampereen Teatteri och stadsteatrarna i Jyväskylä, Kuopio, Seinäjoki, Uleåborg, Åbo och Lahtis.

Mer information:

Exponeringsmätningar: Äldre forskare Juha Laitinen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 502 3714, juha.laitinen[at]ttl.fi

Reaktioner i lungorna och blodkärlen: Specialläkare Harri Lindholm, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2762, harri.lindholm[at]ttl.fi

Publikation:

Laitinen J, Jumpponen M, Heikkinen P, Lindholm H, Lindholm T, Sistonen H, Halonen J. Tehostesavujen haitalliset keuhko- ja verisuonivaikutukset ja niiden torjunta. Raportti Työsuojelurahastolle, Palosuojelurahastolle ja Valtiokonttorille. Tietoa Työstä, Työterveyslaitos, 2015. (abstrack på engelska)

Juha Laitinen

Mediatjänster:
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tuula Vauhkonen, informatör
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 6170
www.ttl.fi/sv

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 700 anställda.

Taggar: