Engagemang i arbetet är vanligare inom utbildnings- och vårdsektorn än inom andra sektorer

Pressmeddelande 37/2019, 15.8.2019

Lärare, yrkespersoner inom vårdsektorn och jordbrukare är ofta starkt engagerade i sitt arbete, trots att det är påfrestande. Också chefer och sakkunniga upplever arbetsengagemang oftare än genomsnittet.  Detta framgår av en undersökning som genomfördes av Arbetshälsoinstitutet och det belgiska universitetet KU Leuven. Undersökningen är den första där man på befolkningsnivå har utrett vilka faktorer som påverkar arbetstagares engagemang i arbetet. Materialet baserar sig på den europeiska undersökningen om arbetsvillkor, och omfattar över 35 000 anställda från 30 länder.

Arbetsengagemang innebär ett positivt känslo- och motivationstillstånd i arbetet. Upplevelsen av arbetsengagemang har visats ha ett positivt samband med arbetstagarnas hälsa och arbetsprestation och med företagets ekonomiska framgång.

–  Från tidigare undersökningar känner vi till att olika arbets- och organisationsrelaterade resursfaktorer – ett utvecklande, mångsidigt och tillräckligt självständigt arbete, bra ledarskap, feedback och gott arbetsklimat – är väsentliga för uppkomsten av arbetsengagemang, säger forskarprofessor Jari Hakanen vid Arbetshälsoinstitutet.

– I denna undersökning har vi valt att utreda hur upplevelsen av arbetsengagemang påverkas av olika bakgrundsfaktorer såsom yrke, kön och anställningstyp, och vilka bakgrundsfaktorer som har störst betydelse för uppkomsten av arbetsengagemang.
 

Företagsledare, chefer och sakkunniga är ofta engagerade i sitt arbete

Mest arbetsengagemang upplevs i yrken och arbetsuppgifter som innefattar betydande arbetsrelaterade resursfaktorer. Till exempel lärare och vårdanställda kan emellanåt uppleva sitt arbete som tungt och slitsamt, men trots det uppleva att arbetets betydelse väger tyngre än arbetsbelastningen. Detta upplever också anställda med lednings-, chefs- och sakkunniguppgifter. Deras arbete är ofta självständigt och mångsidigt, även om arbetsdagarna kan bli långa.

Också de som arbetade inom jord- och skogsbruket upplevde mer arbetsengagemang än genomsnittet.
 

Arbetstidens längd och arbetsengagemanget

– När vi granskade arbetstidens längd, observerade vi att både de med kort arbetsvecka (<35 timmar) och de med lång arbetsvecka (>48 timmar) upplevde mer arbetsengagemang än de med så kallad normal arbetsvecka. En trolig förklaring till detta fenomen är att till exempel chefer och sakkunniga är så starkt motiverade av sitt arbete att de också frivilligt arbetar längre dagar, säger Hakanen.

- Kortare arbetsveckor förekommer däremot inom bland annat utbildnings- och vårdsektorn.
 

Arbetsengagemang är vanligare bland kvinnor än bland män

Kvinnor upplevde oftare arbetsengagemang än männen. Denna skillnad förklaras inte enbart av skillnader i bransch. Samma resultat har erhållits även i tidigare undersökningar som utförts i Finland.

– Det är möjligt att kvinnor är bättre än män på att ta vara på arbetets resurser, säger Hakanen.

– Arbetsengagemang var vanligare bland personer i åldern 60 år och äldre än bland unga. Detta resultat kan delvis ha påverkats av den så kallade ”frisk arbetstagare-effekten”, som innebär att de personer som på grund av hälsoproblem eller andra problem har upplevt minst arbetsengagemang kanske har lämnat arbetslivet redan innan de fyllt 60.

Till faktorer som bidrog till större arbetsengagemang var fast anställning, heltidsarbete och hög utbildningsnivå. I den offentliga sektorn upplevdes arbetsengagemang oftare än inom privatsektorn. Å andra sidan upplevde egenföretagare arbetsengagemang oftare än lönearbetare.
 

Det är lönsamt att främja arbetsengagemanget

– Nyttan av arbetsengagemang är obestridlig, och därför lönar det sig för organisationerna att fästa uppmärksamhet vid de resursfaktorer i arbetet som bidrar till att höja arbetsengagemanget. Detta har stor betydelse, särskilt i yrken på lägre utbildningsnivå och bland visstidsanställda, där undersökningen visar att förekomsten av arbetsengagemang är mindre än genomsnittet, påpekar Hakanen.

– När det gäller faktorer som påverkar välbefinnandet i arbetet brukar man på arbetsplatserna reagera på existerande missförhållanden. Det skulle vara lika viktigt att arbeta proaktivt för att stärka personalens arbetsengagemang och förbättra organisationens verksamhet, konstaterar Hakanen.
 

Forskarprofessor Jari Hakanen presenterar forskningsresultaten vid ett finskspråkigt arbetslivsseminarium i samband med den internationella konferensen WORK2019 fredagen den 16 augusti kl. 13 i Finlandiahuset. Seminariet ordnas av forskningskonsortiet SWiPE - Smart Work in Platform Economy. Anmälningar från pressen tas emot av smartworkresearch@utu.fi – VÄLKOMNA!
 

Mer information: Forskarprofessor Jari Hakanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 562 5433, jari.hakanen[at]ttl.fi
 

Article Hakanen, J. J. Ropponen, A. Schaufeli, W. B. & De Witte, H. (2019). Who is Engaged at Work? Journal of Occupational and Environmental Medicine, 61(5), 373–381.

Wilmar B. Schaufeli, Work engagement in Europe: Relations with national economy, governance and culture. Organizational Dynamics, Volume 47, Issue 2, April–June 2018, Pages 99-106

Arbetsengagemang innebär ett positivt känslo- och motivationstillstånd i arbetet. En arbetstagare som är engagerad i sitt arbete ser fram emot att gå till jobbet på morgonen och upplever arbetet som meningsfullt och givande. Arbetsengagemang har samband med tre olika välbefinnandedimensioner: energi, hängivenhet för uppgiften och uppgående i det egna arbetet.

I denna undersökning utreddes vilken betydelse ålder, kön, utbildning, anställningstyp, arbetstidsform, arbetstidslängd, arbetsår, näringsgren, sektor, yrkesgrupp, arbetsplatsstorlek och omorganiseringar på arbetsplatsen har när det gäller arbetsengagemanget. Materialet baserar sig på den europeiska undersökningen om arbetsvillkor, som genomförs vart femte år av Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound). I undersökningen medverkar omkring 44 000 arbetstagare från 35 länder.

WORK2019: Media registrations and additional information Marja Rautajoki, tel. +358 50 412 4451
smartworkresearch@utu.fi (Turun yliopisto)
SWiPE – Smart Work in Platform Economy

 

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Taggar:

Om oss

Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) är en forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Arbetshälsoinstitutet har cirka 600 anställda. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på five orter och huvudkontor i Helsingfors. 50 % av budjetten kommer från staten.

Prenumerera