Evidensbaserad forskning behövs som underlag för beslutsfattande

Beslutsfattare behöver forskningsbaserad kunskap som underlag för sina beslut. Det är dock inte alltid helt problemfritt att använda evidensbaserad kunskap i beslutsprocessen. Ibland är också experterna oeniga, och i dagens informationssamhälle är det överlag svårt att fastställa orsakssamband och bedöma kunskapens kvalitet. Detta var några av de frågor som belystes under Arbetshälsoinstitutets Forskningsdag 2013.

Forskningsdagen erbjuds också som live webcasting kl. 9.00 -> finsk tid.

– De regelverk som är avsedda att skydda människan och miljön måste basera sig på välgenomförd, oberoende forskning. Forskarna får inte ha några ekonomiska bindningar till den fråga som beslutsfattarna ber dem ta ställning till, säger chefen för amerikanska arbetsmiljöverket OSHA (Occupational Safety and Health Administration), biträdande arbetsminister David Michaels.

– Även om forskarna inte håller med om det, har man kunnat påvisa att ekonomiska bindningar påverkar både forskningens resultat och forskarnas rekommendationer till politikerna, konstaterar han.

Enligt Michaels borde politikerna och forskningssamfundet tillsammans utveckla metoder för att säkerställa oberoendet hos den forskning som beslutsfattandet baserar sig på.

Cochrane-samarbetet sammanställer evidens om risker och riskförebyggande arbete

Cochrane-översikterna lämpar sig bra som underlag för beslutsfattande, eftersom de baserar sig på en systematisk genomgång av all tillgänglig kunskap av tillförlitlig karaktär.

– För att t.ex. kunna utfärda en arbetsmiljörekommendation, måste man först kunna påvisa de risker som förekommer i arbetet. Sedan måste man kunna visa vilken metod som är effektivast när det gäller att eliminera dessa risker. Framför allt behövs det evidens om bra lösningar som också fungerar i praktiken, konstaterar Jos Verbeek, senior forskare vid Arbetshälsoinstitutet.

Det finns t.ex. en Cochrane-översikt som visar att vårdpersonal som genomför kirurgiska ingrepp kan skydda sig mot stickskador genom att använda trubbiga nålar i stället för vassa. Vårdpersonal som drabbas av stickskador i samband med operationer riskerar att utsättas för smitta från patienter med hepatit eller hiv.

– Man har kunnat visa att användning av trubbiga nålar minskar förekomsten av stickskador med över 50 procent. I USA har hälsomyndigheterna därför bestämt att trubbiga nålar ska användas i alla sammanhang där det bara är möjligt, berättar Verbeek.

Svårlösta problem kräver nya typer av lösningar

Dagens politiska beslutsfattande sker i en helt annan kontext än tidigare. Det ömsesidiga beroendet mellan individer, företag och samhällen har ökat. Det har blivit lättare att samla in information, men kvaliteten på informationen har inte hållit jämna steg med utbudet. Det är svårt att skaffa sig en överblick över orsakssambanden, vilket kan leda till att besluten får helt andra konsekvenser än de avsedda.

– När lösningen på ett problem leder till nya problem, har man att göra med ett svårlöst problem av typen "wicked problems", säger statssekreterare Olli-Pekka Heinonen vid statsrådets kansli.

Enligt Heinonen bör man stärka kunskapens roll i beslutsfattandet, eftersom det är lättare att överblicka olika alternativ, om beslutsfattandet baserar sig på kunskap. Samarbetet mellan dem som medverkar i beslutsprocessen bör förbättras i syfte att stärka den ömsesidiga tilliten mellan parterna och öka förståelsen för medaktörernas behov.

– Försöksverksamhet är ett bra sätt att finna lösningar på svårlösta problem. Genom försöksverksamheten får man snabbt reda på vad som fungerar och vad som inte fungerar. Samtidigt får parterna möjlighet att lära av varandra, konstaterar Heinonen

USA:s biträdande arbetsminister David Michaels är årets Jorma Rantanen-föreläsare. Han inbjöds som föreläsare till Arbetshälsoinstitutets forskningsdag som erkänsla för de betydande insatser han har gjort som universitetsprofessor och myndighetsperson för att minska risken för hälsoskador i arbetet. Han är författare till den uppmärksammade boken ”Doubt is the product: How Industry’s Assault on Science Threatens Your Health”, som skildrar det ibland nog så besvärliga mötet mellan forskning, ekonomi och beslutsfattande.

Mer information

David Michaels, biträdande arbetsminister vid Occupational Safety and Health Administration, michaels.david[at]dol.gov
Jos Verbeek, senior forskare vid Arbetshälsoinstitutet, tfn +358 30 474 7289, 046 810 8709, jos.verbeek[at]ttl.fi
Olli-Pekka Heinonen, statssekreterare vid Statsrådets kansli, tfn +358 295 160 280, olli-pekka.heinonen[at]vnk.fi

Research Day 2013
General on the FIOH Research Day

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 750 anställda.