Finlands arbetsliv kan bli bäst i Europa

Arbetslivet i Finland kan bli bäst i Europa, om arbetsplatserna satsar på att anpassa arbetsvillkoren till medarbetarnas livssituation och på att arbetet ska kännas meningsfullt. En sådan målsättning skapar samtidigt underlag för ökad ekonomisk tillväxt och samhällsekonomisk hållbarhet.

Företagen bör ha som sin ledstjärna att personalen är företagets viktigaste resurs, sade professor Guy Ahonen från Arbetshälsoinstitutet vid Work Goes Happy-evenemanget torsdagen den 25 april.

Arbetslivets kvalitet är ett högprioriterat område i det nuvarande regeringsprogrammet. Det nationella samarbetsprojektet Arbetslivet 2020 har satt upp som mål att Finlands arbetsliv ska vara bäst i Europa år 2020. Denna målsättning stöds av Nätverket för ledarskapsutveckling, som samordnas av Arbetshälsoinstitutet.

– Att nå Europatoppen är möjligt, men det förutsätter både strukturella och attitydmässiga förändringar på arbetsplatserna. En attitydändring är nödvändig, speciellt inom företagens ledning, säger professor Guy Ahonen.

Enligt honom är det minst tre villkor som måste uppfyllas för att målet ska kunna nås:

1. Flexibiliteten i arbetslivet bör utökas ytterligare. Alla arbetsplatser bör gå in för att tillämpa principen om åldersmedvetet ledarskap. Åldersmedvetet ledarskap innebär att ta hänsyn till arbetstagarnas särskilda behov i olika åldrar och livsskeden. Grupper med särskilda behov är bl.a. unga arbetstagare, åldrande arbetstagare och arbetstagare som är mitt uppe i det brådaste skedet av livet.
2. Arbetets meningsfullhet bör stärkas. För detta ändamål kan man använda sig av ett värdekontrakt. I värdekontraktet kommer man överens om principerna för hur man skapar värde för arbetsplatsens intressentgrupper och för samhället. Det här ger goda förutsättningar för att t.ex. företagets belöningspolicy ska upplevas som rättvis.
3. Arbetshälsobokslut bör ges plats som ett centralt styrmedel vid sidan av företagens traditionella bokslut. Arbetsplatsernas strategiska ledning bör förbinda sig att tillmäta personalintresset samma värde som ägarintresset. På så sätt visar man att man helt och fullt omfattar principen om att det i dagens informationssamhälle är personalen som är arbetsplatsens viktigaste resurs.

– Dessa ändringar är nödvändiga för att undvika en försämring av arbetslivets kvalitet, en försämring som leder till en försvagning av landets ekonomiska tillväxt. Idag är det många arbetstagare som av rädsla för att förlora sin arbetsplats utför en allt större del av sitt arbete utan lön utanför sin egentliga arbetstid. Det här leder till att bruttonationalprodukten minskar, vilket påverkar den ekonomiska tillväxten negativt, påpekar Ahonen.

Ahonen talade vid Work goes happy-evenemanget i Wanha Satama i Helsingfors 25.4.2013.Work goes happy bjuder på den senaste kunskapen om välbefinnande i arbetet för alla oavsett titel och yrkesställning. Arbetshälsoinstitutet, Nätverket för ledarskapsutveckling och Forumet för välbefinnande i arbetet deltar i arrangemangen.

Mer information
professor Guy Ahonen, verksamhetsområdesdirektör vid Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2745, 050 047 7727, guy.ahonen[at]ttl.fi

Nätverket för ledarskapsutveckling, www.johtamisverkosto.fi
Forumet för välbefinnande i arbetet, www.tyohyvinvointifoorumi.fi
Projektet Arbetsliv 2020: Finlands arbetsliv ska bli bäst i Europa år 2020: Arbets- och näringsministeriets pressmeddelande 15.4.2013
Kort information om arbetshälsobokslut (på finska)

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har närmare 800 anställda.