Finlands första SIB-projekt gav bättre arbetsförmågeledning – målen uppnåddes delvis

Report this content

Arbetshälsoinstitutet, Sitra och social- och hälsovårdsministeriet informerar
Pressmeddelande 40/2019, 20.9.2019

Finlands första SIB-projekt om arbetshälsa (TyHy-SIB) har utvärderats. Projektet grundar sig på ett resultatbaserat finansieringsavtal (SIB, Social Impact Bond). Projektet omfattade över 1500 offentligt anställda. Deras arbetshälsotjänster bekostades med medel som samlats in från investerare. Med hjälp av tjänsterna förbättrades arbetsförmågeledningen, och sjukfrånvaron minskade något. Sitra fungerade som ombudsman, utvärderingen gjordes av Arbetshälsoinstitutet och projektet administrerades av FIM Impact Investing.

Projektet för främjande av offentligt anställdas arbetshälsa (TyHy-SIB) omfattade fyra organisationer i den offentliga sektorn och fyra företag som producerar arbetshälsotjänster. Inom organisationerna genomfördes flera åtgärder med målsättningen att förbättra arbetshälsan, t.ex. hälso- och arbetsförmågeenkäter, chefsutbildning samt utveckling av företagshälsovårdssamarbetet. Dessutom inrättades aktiverings- och rehabiliteringsgrupper för personer med risk för arbetsoförmåga.

Nyttan med projektet märktes framför allt i form av bättre arbetsförmågeledning och ökade färdigheter hos cheferna att ta upp frågan om arbetsförmågan med de anställda.

Antalet sjukfrånvarodagar minskade inte i väntad utsträckning – resultatmåttet bör avpassas till målet

Resultatmåttet, en minskning av sjukfrånvaron med 2,1 dagar/organisation, uppnåddes inte i väntad utsträckning, även om man i organisationerna upplevde att man hade fått hjälp med att hantera sjukfrånvaron.  

–  Sjukfrånvaro är ett dåligt mått på välbefinnande i arbetet, säger programchef Irmeli Pehkonen vid Arbetshälsoinstitutet.

– Välbefinnandet i arbetet påverkas av så många faktorer att det kanske inte räcker med ett enda resultatmått. De medverkande organisationerna var också väldigt olika – i en del organisationer utfördes sakkunnigarbete, medan man i andra organisationer utförde medeltungt fysiskt arbete. Anställda som utför fysiskt arbete har vanligen högre sjukfrånvaro än exempelvis lärare. Trots det användes samma kvantitativa mål för alla.

– Valet av resultatmått visade sig vara problematiskt. Resultatmåttet borde vara i linje med målsättningen. Det är också viktigt att noga sätta sig in i organisationernas utgångsläge, säger Pehkonen, som ledde utvärderingen av TyHy-SIB-projektet.

Investerarnas avkastning blev liten, men kunskaperna ökade

SIB-projektets idé är att investerarna bär den ekonomiska risken av genomförandet. Den offentliga sektorn betalar endast i det fall att projektet ger ett resultat som baserar sig på ett överenskommet resultatmått.

– Betalningsgrunden är projektets effekt, inte antalet utförda tjänster, påpekar projektledare Mika Pyykkö vid Sitra.

Om sjukfrånvaron under projektåren hade minskat med 2,1 dagar per person jämfört med sjukfrånvaron under de 12 sista månaderna före projektet, skulle investerarna ha fått avkastning, men nu fick de som mest tillbaka det kapital som de hade investerat.

På grund av SIB-modellens karaktär var investerarna beredda också på ett sådant resultat, och projektet kan därför betraktas som ett gott försök. Detta var det första SIB-projektet i världen med målsättning att främja välbefinnande i arbetet.

– Projektet gav många lärdomar som kan gagna både Sitra och andra SIB-aktörer. Arbetshälsa var ett ganska svårt tema för Finlands första SIB-projekt, medger Pyykkö.

Arbetshälsoinstitutet har på basis av sin utvärdering upprättat rekommendationer, som presenteras i utvärderingsrapporten och bilagan till detta pressmeddelande.

SIB-modellen intresserar social- och hälsovårdsministeriet 

Varje år använder den offentliga sektorn flera miljarder euro för att lösa problem i samband med hälsa och välbefinnande. Verksamhetens effekter och verkningsfullhet utvärderas dock alltför sällan.

– När TyHy-SIB-projektet startade 2015, blev också vi på social- och hälsovårdsministeriet intresserade av den nya finansieringsmodellens möjligheter, säger Minna Liuttu, finansråd vid social- och hälsovårdsministeriet.

– Vi ville veta hur modellen fungerar, och lät genomföra en utvärdering av TyHy-SIB-projektet i samarbete med Arbetshälsoinstitutet. Utvärderingen gav många idéer att ta vara på i planeringen och genomförandet av kommande SIB-projekt.

Varje år gör staten och kommunerna upphandlingar till ett värde av cirka 35 miljarder euro. Med hjälp av SIB-modellen kan den offentliga sektorn utveckla sin upphandlingspraxis från köp av prestationer till köp av resultat och effekter, och på så sätt göra bättre bruk av flera miljarder euro i skattemedel.

Med Sitras hjälp har det inrättats flera SIB-fonder med olika teman och fler kommer att inrättas. Den första av dessa är TyHy-SIB för främjande av offentligt anställdas arbetshälsa, som också är det första SIB-projektet i världen med målsättningen att främja välbefinnande i arbetet.

Projektet inleddes 2015-2017 i fyra offentliga organisationer av olika storlek, som representerar olika branscher. Den sista delen av projektet avslutas i maj 2020. I dessa organisationer arbetade sammanlagt cirka 1500 personer. Varje organisation mottog i tre års tid tjänster från fyra olika serviceproducenter med målsättningen att på olika sätt utveckla välbefinnandet i arbetet och minska sjukfrånvaron. Serviceproducenterna erbjöd organisationerna ett färdigt tjänsteurval som resurserades organisationsvis.  

Ett resultatbaserat finansieringsavtal (Social Impact Bond, SIB) är en form av en investering med samhällseffekt, där institutionella och privata investerare finansierar välbefinnandefrämjande tjänster och bär de ekonomiska riskerna i samband med genomförandet. För projekten fastställs noggranna, mätbara mål, som speglar den önskade ökningen av välbefinnandet. Den offentliga sektorn betalar endast för resultat som motsvarar målsättningarna.

Mer information

Irmeli Pehkonen, programchef, Arbetshälsoinstitutet, tfn +358 40 708 3784, irmeli.pehkonen[at]@ttl.fi

Mika Pyykkö, projektledare, Sitra, tfn +358 294 618 259, mika.pyykko[at]sitra.fi

Minna Liuttu, finansråd, social- och hälsovårdsministeriet, tfn +358 295163582, minna.liuttu[at]stm.fi

Jani Kempas, direktör, FIM Impact Investing, jani.kempas@fim.com, tfn. + 358 50 074 8597
 

Bekanta dig också med

Utvärderingsrapporten (på finska): Työkykyjohtamisen monitoimijaista kehittämistä – Työhyvinvointi-SIB -hankkeen arviointi.

Pehkonen Irmeli, Horppu Ritva, Turunen Jarno, Ojajärvi Anneli, Toivio Pauliina, Juvonen-Posti Pirjo, Työterveyslaitos 2019

www.julkari.fi

BILAGA – Arbetshälsoinstitutets rekommendationer till planerare och genomförare av SIB-projekt (på finska).

Mediatjänster
Kristiina Kulha, specialexpert
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, expert
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Taggar: