Flexibilitet i arbetslivet kan öka välbefinnandet och produktiviteten
Arbetshälsoinstitutet informerar, Pressmeddelande 60/2016
Gemensamt och öppet överenskomna flexlösningar främjar de anställdas hälsa, ger bättre välbefinnande och produktivitet och underlättar balansen mellan arbetet och det övriga livet. Lösningarna kan gälla t.ex. arbetstiden, platsen för arbetets utförande, flexibla arbetstider, ledigheter, deltidsarbete och distansarbete. Arbetshälsoinstitutet har gett ut två webbmanualer om hur man kan underlätta arbetet genom att öka flexibiliteten i arbetet (Jousto-opas) och göra arbetet bättre anpassat till det övriga livet (Työ@Elämä).
- När det gäller att öka flexibiliteten i arbetslivet har finländska arbetsplatser många lösningar att välja mellan. Det finns ingen patentlösning som passar för allt och alla. Till exempel anpassning av arbetstiderna kan vara en bra lösning både för äldre arbetstagares arbetsförmåga och för tidsanvändningen i småbarnsfamiljer, säger äldre forskare Annina Ropponen vid Arbetshälsoinstitutet. Hon påpekar att behovet av flexlösningar är olika i olika skeden av yrkeskarriären.
Flexmanualen (Jousto-opas) presenterar lösningar som arbetstagare kan använda på sin egen arbetsplats. Till de mest välbekanta lösningarna hör deltid, flextid, arbetstidsbank och distansarbete. Numera arbetar man på distans inte bara i hemmet, utan också under arbetsresor och på offentliga platser, t.ex. i caféer eller hos kunder. Därtill kan samhället erbjuda flexibla lösningar i form av partiell vårdledighet, studie-, spar- och alterneringsledighet samt deltidspension och deltidssjukskrivning. Syftet med Flexmanualen är att informera om olika lösningar och uppmuntra arbetstagare och arbetsgivare att öppet diskutera olika sätt att främja välbefinnande och produktivt arbete hos människor i olika livssituationer.
Flexarbete är en utmaning för ledningen
För att man ska kunna leda arbetet på decentraliserade arbetsplatser, där man arbetar i olika tidszoner, på olika arbetsplatser eller rentav på rörlig fot, behöver man nya metoder för ledarskap. Flexarbetet kräver också mer än tidigare av arbetstagarna när det gäller att ta vara på den egna hälsan och själv se till att ens arbete känns meningsfullt.
- Chefsarbetet har förändrats. Tyngdpunkten, som tidigare låg på att informera och fördela arbetsuppgifterna, ligger numera på att leda samarbetet och det gemensamma planeringsarbetet, konstaterar specialforskare Seppo Tuomivaara vid Arbetshälsoinstitutet.
Man har övergått från arbetsfördelning till meningsskapande ledarskap, där arbetstagarna själva har en viktig roll när det gäller att definiera sina arbetsuppgifter.
Förutsättningen för god balans mellan arbetet och det övriga livet är att arbetslivet är rättvist
Arbetstagarna anser det viktigt för balansen mellan arbetet och det övriga livet att det finns opartiska spelregler, positiva attityder och rättvist ledarskap.
- Det väsentliga är att lyckas bra med att utveckla arbetsarrangemang som är rättvisa för alla och optimala med tanke på arbetsuppgifterna, säger ledande expert Salla Toppinen-Tanner vid Arbetshälsoinstitutet.
Arbetet@Livet-manualen (Työ@Elämä) ger konkreta exempel på hur man kan förbättra balansen mellan arbetet och det övriga livet. Exemplen har hämtats från närmare 3000 finländska arbetsplatser. Tio-i-topp-listan omfattar bl.a. flexibla arbetstidsarrangemang, chefsutbildning och åtgärder för att främja de anställdas egna lösningar på livspusslet.
Anpassning av arbetstiderna och arbetsmetoderna påverkar verksamheten i hela arbetsgemenskapen och förbättrar de anställdas välbefinnande, arbetsengagemang och produktivitet. Detta påverkar i sin tur t.ex. frånvarotalen, personalomsättningen och verksamhetens resultat. Ur arbetsgivarens synpunkt är flexibla arbetslösningar ett viktigt medel för att höja produktiviteten och trygga sysselsättningen på lång sikt.
I fråga om flexlösningar gäller samma spelregler som i arbetsgemenskapen överlag: öppenhet, samförstånd, vilja, förtroende och kunnande. Gemensamma överenskommelser och samarbete mellan chefer och medarbetare lägger grunden för flexlösningar, som fungerar bra både för arbetsgivaren och personalen, konstateras det i manualerna.
Arbetsgivaren kan införa fungerande flexlösningar stegvis genom att:
• planera olika flexmodeller tillsammans med arbetstagarna
• informera personalen om möjligheterna till flexlösningar
• komma överens om en försöksperiod, som personalen förbinder sig vid
• ge arbetstagarna stöd efter behov
• utvärdera hur flexlösningarna på arbetsplatsen har fungerat
• vidareutveckla flexmodellerna
Arbetsplatsernas TOP10-lösningar för bättre balans mellan arbetet och det övriga livet:
1) flexibla arbetstider
2) distansarbete
3) ett fungerande system av vikariearrangemang och rutiner för återgång till arbetet efter en längre frånvaro,
4) skriftliga målsättningar
5) överenskomna spelregler och opartisk tillämpning
6) att se till att balansen mellan arbetet och det övriga livet beaktas som en del av personalprocesserna
7) att beakta frågor som gäller privatlivet i företagshälsovårdssamarbetet
8) att främja balansen mellan arbetet och det övriga livet, bl.a. genom utbildning eller stöd av chefen eller arbetskamraterna
9) barnpassning och andra tjänster som underlättar det dagliga livet
10) att se till att arbetsplatsen beaktar arbetstagarnas familjer
Mer information:
Äldre forskare Annina Ropponen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2012, annina.ropponen [at] ttl.fi
Specialforskare Seppo Tuomivaara, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2519, seppo.tuomivaara[at]ttl.fi
Ledande expert Salla Toppinen-Tanner, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2441, salla.toppinen-tanner[at]ttl.fi
Flexmanualen Jousto-opas – Sujuvuutta työhön yksilöllisillä ja yhteisöllisillä ratkaisuilla https://www.ttl.fi/jousto-opas/ .
Manualen Arbetet@Livet: Työ@Elämä – Opas työpaikoille työn ja muun elämän yhteensovittamiseksi https://www.ttl.fi/tyo-elama-opas-tyopaikoille-tyon-muun-elaman-yhteensovittamiseksi/
Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tiina Kaksonen, koordinator, kommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 50 364 3158
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.
Taggar:
