Fördelarna med gemensamma arbetsutrymmen förverkligas endast genom arbetstagarnas aktivitet
Pressmeddelande 38/2018, Fritt för publicering 24.10.2018 kl. 10.00
Allt fler företag, läroanstalter och statliga aktörer går in för aktivitetsbaserade kontor, där flera organisationer delar på utrymmet. Gemensamma utrymmen förväntas erbjuda möjlighet till samhörighet, nätverkande och kostnadsfördelar. Men dessa fördelar uppnås inte automatiskt med hjälp av gemensamma arbetsutrymmen. Det krävs aktiva åtgärder av chefer och arbetstagare för att samarbetet ska fungera, arbetet ska vara framgångsrikt och personalen må bra på jobbet. Bakgrundsljud upplevs ofta som störande för koncentrationen. Arbetshälsoinstitutet har undersökt en arbetsutrymmesgemenskap omfattande sex olika organisationer, som verkar i Tampella-fastigheten i Tammerfors.
I den vackra Tampellafastigheten, en gammal fabriksbyggnad, finns sedan två år tillbaka en ny typ av arbetsutrymmesgemenskap. Gemenskapen omfattar sex organisationer, som arbetar med att utveckla Birkalandsregionen: Pirkanmaan Liitto, Business Tampere, Visit Tampere, Pirkanmaan Jätehuolto, Finlands Östersjöinstitut och Tammerfors stadsregions samkommun. Genom sammangången eftersträvas synergifördelar, som t.ex. tätare samarbete och kunskapsdelning över organisationsgränserna.
- Tampella-gemenskapen står modell för en ny typ av arbetsutrymmesgemenskap, ett sätt att fungera som snabbt vinner terräng inom arbetslivet, berättar projektets ledare, äldre forskare Pia Houni vid Arbetshälsoinstitutet.
- Vi ville med hjälp av SILTA-projektet få en inblick i hur arbetet löper i denna typ av arbetsutrymmen. Är gemensamt arbetsutrymme en nyskapande kraft eller leder det till att man kör fast i gamla hjulspår? Intressant var också ledarskapet och hur det anpassar sig till de nya förhållandena.
Gemensamma utrymmen skapar inte automatiskt samhörighet
I Tampella-gemenskapen arbetar man mest i öppna kontorslandskap, där de olika organisationernas utrymmen har avgränsats med hjälp av skärmar. Dessutom finns där ett separat mötescenter (Pellava) och ett gemensamt pausutrymme (Sydäntila).
Resultaten av SILTA-projektet visar att gemensamt kontor inte automatiskt skapar samhörighet eller en gemensam arbets- och ledarskapskultur. När projektet inleddes var det inte många som kände personalen i de andra organisationerna. Bland organisationsledarna efterlystes ett närmare strategiskt samarbete.
Tillfredsställelse med arbetsutrymmena har samband med välbefinnandet
Av dem som besvarade projektets enkätundersökning var mer än hälften helt nöjda med sina arbetsutrymmen. Tillfredsställelse med arbetsutrymmena hade samband med att man upplevde arbetsklimatet som gott och möjligheterna till återhämtning som goda, och att man var nöjd med sig själv och bedömde att man hade tillräckligt god hälsa för att orka arbeta fram till ålderspensioneringen.
Minst nöjd var man med arbetsutrymmenas akustik, bl.a. bullernivån och möjligheterna till akustisk avskildhet. De som var nöjda med akustiken upplevde sig oftare som energiska än de som var missnöjda. Faktorer som påverkar trivseln upplevs olika av olika människor. Därför är det viktigt med gemensamma spelregler.
- Det lönar sig att utveckla arbetsutrymmena och arbetsrutinerna tillsammans, så att alla får vara med och påverka, understryker Houni.
Projektet inspirerade till nya idéer, bl.a. en välbefinnandegrupp, strategipitchning och symposier
Inom ramen för SILTA-projektet genomfördes olika utvecklingsexperiment för chefer och arbetstagare. Arbetstagarna utvecklade sådana metoder för kunskapsdelning och nätverkande som passar dem.
Utvecklingsworkshopparna resulterade i inrättandet av en välbefinnandegrupp som ska främja Tampella-andan samt samhörigheten och de sociala kontakterna mellan de anställda. Organisationerna inledde också en serie gemensamma symposier kring teman som alla är intresserade av. Chefssamarbetet utvecklas i fortsättningen genom regelbundna gemensamma träffar.
I Tampella-gemenskapen finns ett enormt kunskapskapital. Ett av utvecklingsmålen var att dra nytta av denna kunskap över organisationsgränserna. För att gemenskapen och nätverkandet ska fungera krävs det aktiva åtgärder. Utvecklingsexperimenten gav idéer till nya former av samarbete, som organisationerna tillsammans kommer att förverkliga under höstens lopp. En idé är att varje organisation i tur och ordning ska ge en strategipitchning för hela Tampella-gemenskapen – en kort presentation där man beskriver verksamheten i sin egen organisation.
Forsknings- och utvecklingsprojektet SILTA (Muutosten lähteillä – Siltoja uuteen työhön) genomfördes 2017-2019. Inom projektet undersöktes samhörighet, nätverksbyggande och välbefinnande i en gemensam aktivitetsbaserad kontorslokal. Projektet genomfördes av Arbetshälsoinstitutet och den arbetsutrymmesgemenskap bestående av följande sex organisationer, som fungerar i den tidigare Tampellafabriken i centrala Tammerfors: Pirkanmaan Liitto, Business Tampere, Visit Tampere, Pirkanmaan Jätehuolto, Finlands Östersjöinstitut och Tammerfors stadsregions samkommun. Projektet finansierades av Arbetarskyddsfonden.
Mer information:
Sari Käpykangas, projektchef, forskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 8250394, sari.kapykangas@ttl.fi
Pia Houni, projektets ansvarige ledare, senior expert, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 8244501,
pia.houni@ttl.fi
Petri Pikkuaho, Administationschef, Pirkanmaan liitto, puh. 050 3005180, petri.pikkuaho@pirkanmaa.fi
Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.
Taggar:
