Företagens arbetsförmågeledning bör bli kostnadseffektivare
Arbetshälsodagarna 13–14.9.2016 Tammerfors, pressmeddelande 45/2016,13.9.2016
Kostnaderna för arbetsoförmåga utgör en betydande utgiftspost i många företag. Arbetshälsoinstitutet har undersökt vilka aspekter av företagens arbetsförmågeledning som förklarar variationen i kostnaderna för sjukfrånvaro, sjukpensioner och olycksfall. Undersökningen visar att det är möjligt att påverka kostnaderna, men att det inte räcker med isolerade insatser. Strategisk arbetsförmågeledning, samarbete mellan olika aktörer och omsättning av målen i praktisk handling var vad som krävdes för att åstadkomma en minskning av kostnaderna för arbetsoförmåga. Undersökningen genomfördes vid tio storföretag och omfattade åren 2008–2013.
Med arbetsförmågeledning avses de åtgärder som arbetsgivaren vidtar på arbetsplatsen, antingen själv eller i samråd med företagshälsovården eller andra expertinstanser. Syftet med åtgärderna är att stödja, främja och upprätthålla säkerheten i arbetet samt arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga med målsättningen att främja deras möjligheter att fortsätta i arbetslivet.
Rätt åtgärder minskar kostnaderna för arbetsoförmåga
– Vi identifierade fyra faktorer som påverkar kostnaderna för arbetsoförmåga. Ingen av dessa räckte dock ensam till för att åstadkomma en kostnadsminskning, utan det krävdes en kombination av flera faktorer, säger överläkare Timo Leino vid Arbetshälsoinstitutet.
– Följande åtgärder är speciellt viktiga i förändringssituationer:
1. Onödiga samarbetshinder bör undanröjas. Det är viktigt att undanröja sådana samarbetshinder som beror på arbetets karaktär eller organisationsmodellen. I företag med många verksamhetsställen, hög personalomsättning eller skiftarbete är det särskilt viktigt att arbetsgivaren och de anställda tillsammans kommer överens om hur man ska stödja arbetsförmågan i praktiken. I de medverkande företagen ansåg man att arbetshälsosamarbetet med företagshälsovården bör utvecklas i proaktiv och förebyggande riktning.
2. Strategin bör synas i det praktiska arbetet. Arbetsförmågeledningens strategiska målsättningar bör vara konkreta och synas i företagets verksamhet. I de företag där man hade lyckats minska kostnaderna för arbetsoförmåga hade man kommit långt, både i stödjandet av arbetsförmågan och i användningen av sådana informationssystem som lämpar sig för detta arbete. Man hade tydliga handlingsmodeller, tydlig ansvarsfördelning och låg tröskel för att våga ta upp missförhållanden.
3. Åtgärderna bör riktas rätt. Arbetsförmågeledningens åtgärder bör riktas mot alla centrala risker för arbetsoförmåga. I de medverkande företagen var man medveten om riskerna för arbetsoförmåga, men tyngdpunkten i åtgärderna låg t.ex. på att förebygga arbetsolyckor, trots att en minskning av kostnaderna för arbetsoförmåga också skulle ha krävt åtgärder för att minska sjukfrånvaron.
4. Gott samarbete för stödjande av arbetsförmågan kräver god samordning och informationsgång. Arbetsförmågeledning kräver gott samarbete, särskilt inom företaget, men också externt med företagshälsovården, arbetspensionsbolagen och olycksfallsförsäkringsbolagen. Informationsgången fungerade bäst i de företag, där man på operativ ledningsnivå hade en person som ansvarade för samordningen av ärenden som gäller arbetsförmågan och för sammanställning av informationen till högsta ledningen, cheferna och utomstående instanser. I några företag fungerade det också bra med en modell, där chefen ansvarade för informationsgången.
Kostnaderna för arbetsoförmåga minskade i nästan hälften av de undersökta företagen
De totala kostnaderna för arbetsoförmåga minskade i endast hälften av de medverkande företagen, trots att nästan alla uppnådde en minskning av sjukpensionskostnaderna under undersökningsperioden 2008–2013. De genomsnittliga kostnaderna för arbetsoförmåga var 2600 euro/årsverke.
– Kostnaderna för sjukfrånvaro utgjorde mer än hälften (50–83 %) av företagens totala kostnader för arbetsoförmåga, konstaterar specialforskare Irmeli Pehkonen vid Arbetshälsoinstitutet.
Trots att sjukfrånvaroprocenten minskade i mer än hälften av företagen var det endast en fjärdedel av företagen som uppvisade en minskning av kostnaderna för sjukfrånvaron. Kostnadsnivån påverkades i högre grad av lönenivåökningen än av minskningen av antalet sjukdagar. Det räcker alltså inte att enbart följa sjukfrånvaroprocentens utveckling, utan man måste också beakta sjukfrånvarons kostnadseffekter.
Företagen främjade arbetsförmågan för i genomsnitt 900 euro per årsverke
Alla företag ökade sina insatser för främjande av arbetsförmåga, arbetshälsa och arbetssäkerhet. Insatsens storlek varierade emellertid mycket – mellan 71 euro och 3 436 euro per årsverke. I genomsnitt var insatsen cirka 900 euro per årsverke. Resultatet avviker inte från tidigare undersökningar.
– När det gällde att följa effekterna av sina investeringar i åtgärder för att förebygga arbetsoförmåga var företagen inte speciellt aktiva. Man var mer noggrann med att följa kostnadsutvecklingen, säger Timo Leino.
Penninginvesteringar är inte tillräckligt, påpekar Leino. I denna undersökning var det bara sex företag av fjorton som fick en nettovinst på de pengar som de satsat på att förebygga arbetsoförmåga. I dessa företag hade man lyckats bra med att rikta åtgärderna mot de centrala arbetsoförmågeriskerna.
För storföretag betyder en kostnadsminskning på några procent en besparing på flera miljoner euro
Kostnadsförändringen i relation till lönesumman varierade inom ett intervall på 3,5 % (–2 % ... +1,5 %). Eftersom de företag som medverkade i undersökningen hade stora lönesummor, innebar förändringen på årsnivå en besparing eller kostnad på flera miljoner euro.
I undersökningen medverkade tio storföretag inom industrin och tjänstesektorn. Företagen skiljde sig från varandra med avseende på personalstyrka, köns- och åldersfördelning samt personalomsättning. En del av företagen var lokalt verksamma och andra var verksamma på flera orter. Forskningsmaterialet insamlades retroaktivt för åren 2008–2013 och omfattade uppgifter om företagens ekonomi och personal, två enkätstudier bland personalledningen och företagens ansvarspersoner för arbetshälsa, säkerhet och arbetsvälbefinnande, av vilka en del även intervjuades. Materialet analyserades med statistiska metoder och med användning av kvalitativ jämförelseanalys. Forskningen finansierades av Arbetskyddfonden i Finland.
Mer information:
Timo Leino, överläkare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 8251894, timo.leino(at)ttl.fi
Irmeli Pehkonen, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 708 3784, irmeli.pehkonen(at)ttl.fi
Jarno Turunen, specialexpert, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 825 2569, jarno.turunen(at)ttl.fi
Pirjo Juvonen-Posti, senior expert, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 3568, pirjo.juvonen-posti(at)ttl.fi
Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tiina Kaksonen, koordinator, kommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 50 364 3158
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.
Taggar:
