Företagshälsovården bör utvecklas inom ramen för social- och hälsovårdsreformen – Ta ställning till Arbetshälsoinstitutets scenarier
Pressmeddelande 30/2016, Helsingfors 11.5.2016
Företagshälsovården värnar om finländarnas arbetsförmåga genom att producera tjänster för 1,8 miljoner arbetstagare och över 50 000 arbetsgivare. Den är en viktig del av vår hälsovård och bör vara en del också av det nya social- och hälsovårdssystemet. Arbetshälsoinstitutet presenterar här tre olika scenarier för företagshälsovårdens roll i det nya systemet och inbjuder aktörer inom företagshälsovården och arbetslivet till diskussion om de olika alternativen (#tthsote).
─ Företagshälsovården bör genomgå en modig utveckling som en del av social- och hälsovårdsreformen. Den får inte lämnas utanför som ett fristående område, säger Arbetshälsoinstitutets generaldirektör Antti Koivula.
─ Men hur bör det göras? Vi har upprättat tre alternativa scenarier, som vi hoppas att aktörerna inom social- och hälsovårdsreformen, hälso- och sjukvården och arbetslivet ska diskutera och ta ställning till.
Några centrala frågor som måste besvaras är följande: Vad är företagshälsovårdens roll i det nya social- och hälsovårdssystemet? Hur ska man gå tillväga för att införliva företagshälsovården i det nya systemet? Hur säkerställer man likvärdiga sjukvårdstjänster för både yrkesaktiva och arbetslösa? Hur kan man utveckla och utvidga det förebyggande arbetet inom företagshälsovården?
Scenario 1. Företagshälsovården som grundläggande hälso- och sjukvård för yrkesaktiva. Tillhandahållandet av sjukvård som en del av företagshälsovården stärks, förenhetligas och blir obligatoriskt för arbetsgivaren. De förebyggande tjänsterna bibehålls i sin nuvarande omfattning. Företagshälsovården finansieras dels av arbetsgivarna, dels av landskapen och staten. Arbetsgivaren behåller sin valfrihet med avseende på valet av serviceproducent. Företagshälsovårdens personkunder saknar valfrihet.
Scenario 2. Företagshälsovården som specialområde. Företagshälsovårdens förebyggande roll utvidgas. Sjukvården bibehålls, men begränsas till att gälla enbart arbetsrelaterade sjukdomar. Arbetsgivaren behåller sin valfrihet med avseende på valet av serviceproducent. Arbetstagarna får valfrihet när det gäller den grundläggande sjukvården inom ramen för den landskapsrelaterade valfriheten. Arbetsgivarna finansierar företagshälsovården och landskapet finansierar sjukvården på grundnivå.
Scenario 3. Företagshälsovården fortsätter som tidigare. Företagshälsovårdsmodellen bibehålls i sin nuvarande form, medan den övriga social- och hälsovården förändras. Arbetstagarna väljer sina sjukvårdstjänster inom ramen för företagshälsovården och den landskapsrelaterade valfriheten. En del av företagshälsovårdens tjänsteproducenter börjar producera även landskapsregionala tjänster på grundnivå. Finansieringen av företagshälsovården förblir åtskild från finansieringen av den övriga hälso- och sjukvården. Företagshälsovårdens interna utvecklingsarbete fortsätter, liksom även strävan att införliva företagshälsovården i den övriga hälso- och sjukvården. Företagshälsovården förblir dock väsentligen ett specialområde, separat från den övriga hälso- och sjukvården.
Arbetshälsoinstitutet understöder Scenario 2
Enligt Arbetshälsoinstitutet bör företagshälsovården utvecklas till en del av social- och hälsovårdssystemet enligt ”Scenario 2: Företagshälsovården som specialområde”. Företagshälsovården bör förnyas på ett sätt som baserar sig på dess samhälleliga betydelse och unika kompetens.
I egenskap av samarbetspartner för arbetsplatserna har företagshälsovården kunskap om det arbete som utförs där. Företagshälsovården värnar om Finlands viktigaste kapital, människornas arbets- och funktionsförmåga. Att satsa på arbetsförmågan är att investera i ökad produktivitet. Inom hälso- och sjukvårdssystemet som helhet bör företagshälsovårdens roll som förebyggare av arbetsoförmåga stärkas, medan sjukvården gradvis kan minskas.
─ Genom att rikta in sig på de grupper som löper särskilt stor risk att förlora arbetsförmågan, kan företagshälsovården också bidra till att minska hälsoskillnaderna. Att minska hälsoskillnaderna är en av målsättningarna med social- och hälsovårdsreformen, påpekar Jorma Mäkitalo, direktör för Arbetshälsoinstitutets forsknings- och servicecenter.
Informationsgången en utmaning
En utmaning i samtliga scenarier är att se till att informationsgången mellan företagshälsovården, primärvården, specialistsjukvården och rehabiliteringsaktörerna fungerar. Det finns risk att arbetsförmågeaspekten inte blir beaktad, om aktörerna inte har tillräckligt med kunskap och samsyn om den stödbehövandes arbetsförmåga.
─ I dagens läge sker informationsöverföringen mellan de olika aktörerna vanligen via patienten, antingen muntligt eller på papper. Insatserna för att stödja arbetsförmågan skulle kunna effektiviseras betydligt, om man kunde använda sig av informationssystem och komma överens om att samarbeta, säger Mäkitalo.
Vilket scenario anser du vara bäst för Finland och finländarna?
Delta i diskussionen på Twitter under hashtaggen #tthsote och rösta på det scenario som du gillar bäst.
Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att förbättra tillgängligheten till tjänster på grundnivå och stärka klientens ställning genom att öka valfriheten samt att förenkla systemet med flerkanalsfinansiering och minska kostnadstrycket inom hälso- och sjukvården.
Social- och hälsovårdsministeriets webbsidor om social- och hälsovårdsreformen
Mer information: forsknings- och servicecenterdirektör Jorma Mäkitalo, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 5156131, jorma.makitalo@ttl.fi @JormaMakitalo
Twitter #tthsote @tyoterveys
Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tiina Kaksonen, kommunikatör/assistent
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 50 364 3158
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.
Taggar: