Forskare oroar sig över unga rörsaneringsarbetares exponering för kemikalier
Arbetshälsoinstitutets poliklinik för yrkeshudsjukdomar har fått en ny patientgrupp: unga rörsaneringsarbetare som har fått kraftiga symtom efter endast kortvarig exponering för kemikalier som används vid rörinfodring. Samma fenomen har observerats även i andra europeiska länder. Exponeringen leder i de flesta fallen till byte av yrke.
– Vi är mycket oroade över situationen. Det blir allt vanligare att använda rör- eller strumpinfodring för renovering av avloppsledningar. Vid infodringen används epoxiföreningar och uretanplast, som innehåller hälsofarliga ämnen. Då vi vet att det kommer att genomföras allt fler rör- och avloppsrenoveringar under många år framöver, måste vi räkna med att också exponeringen kommer att öka, säger Beatrice Bäck, senior expert vid Arbetshälsoinstitutet.
Enligt Fastighets- och Disponentförbunden används de nya metoderna för närvarande vid knappt 30 procent av alla avloppsrenoveringar. I år renoveras rören i 10 000–15 000 lägenheter i flervåningshus. Fram till år 2020 väntas det ske en två- eller trefaldig ökning av antalet rörsaneringar.
Rörinfodringskemikalier orsakar astma och hudsymtom
Rörinfodringskemikalier får inte komma i kontakt med huden. Epoxikemikalier orsakar oftast eksem. De starkt luktande och frätande härdningsämnena kan också orsaka symtom från övre luftvägarna, ögonsymtom och astmasymtom. Symtomen kan uppträda redan efter en mycket kortvarig exponering.
– Det förekommer årligen flera exponeringsfall, trots att unga arbetstagare borde ha tillgång till den allra senaste kunskapen om hur man skyddar sig mot exponering. I en av våra studier konstaterade vi att bara 41 procent av de intervjuade använde skyddshandskar som skyddar mot den här typen av kemikalier. Skyddshandskarna upplevdes som besvärliga att använda, säger specialyrkeshygieniker Erja Mäkelä vid Arbetshälsoinstitutet.
– Attityden hos äldre arbetstagare har också betydelse: om inte de äldre arbetstagarna är vana att vidta nödvändiga skyddsåtgärder eller förstår vilka risker de nya materialen innebär, är det lätt hänt att yngre arbetstagare följer deras exempel, konstaterar hon.
Kemisk sensibilisering innebär vanligen att arbetstagaren måste byta yrke
– I små företag innebär en eksemdiagnos – och i ännu högre grad en astmadiagnos – att arbetstagaren måste byta yrke. Trots att försäkringsbolagen ersätter kostnaderna för yrkessjukdom, innebär det ändå utgifter för arbetsgivaren och arbetstagaren, men också för samhället, säger Bäck.
Prognosen för hudsymtom vid epoxiallergi är god, om exponeringen upphör helt och hållet. Men i de flesta fallen är det nödvändigt att byta yrke, eftersom det vid saneringsarbete är svårt att helt och hållet undvika exponering.
Hur kan man undvika exponering?
Det bästa sättet att undvika exponering är att skydda huden och inte röra vid plastmassan så länge den är mjuk. Plastmassan är ofarlig först när den har stelnat helt. Om man får stänk av epoxiharts eller härdningsmedel t.ex. på ett arbetsplagg, fortsätter exponeringen tills plagget har tagits av och huden har tvättats.
– Man bör vara försiktig med nedsmutsade handskar, eftersom kemikalierna lätt förs över till exempel till verktyg och dörrhandtag. På det här sättet kan också andra arbetstagare komma i kontakt med kemikalierna, och till och med invånarna i det hus där renoveringen genomförs. Det här är något som man inte alltid kommer att tänka på, konstaterar Bäck.
Arbetshälsoinstitutets modellösningar ger vägledning i lämpliga skyddsåtgärder
Arbetshälsoinstitutets nya modellösningar ger kort och koncis information om vilka arbetsmoment som är speciellt farliga med avseende på exponeringsrisken, hur man skyddar sig mot kemikalier och vilken typ av olycksfallsberedskap man bör ha. Modellösningarna innehåller också information om var man får tag på rätt slags skyddsutrustning och hur utrustningen tas på och av på rätt sätt.
Mer information
senior expert Beatrice Bäck, tfn +358 30 474 2954, beatrice.back[at]ttl.fi
specialyrkeshygieniker Erja Mäkelä, tfn +358 30 474 2595, +358 46 851 4948, erja.makela[at]ttl.fi
Här kan du läsa om våra modellösningar för bygg- och saneringsarbeten (på finska)
Modellösningar för användning av epoxiföreningar och uretanplaster vid sanering av avloppsrör
Personlig skyddsutrustning vid sanering av avloppsrör med användning av epoxiföreningar och uretanplaster
Läs här om våra modellösningar för användning av personlig skyddsutrustning (på finska)
Hur man tar av sig engångshandskar
Hur man tar av sig ärmskydd och flera lager av engångshandskar
Information om rörrenoveringar (på finska)
Fastighetsförbundets renoveringsbarometer för våren 2013
Disponentförbundets rörrenoveringsbarometer 2012
Om du får stänk av kemikalier i ögonen eller på huden
• Skölj ögonen med ögondusch eller rent vatten i minst 15 minuter. Uppsök genast läkare. Fortsätt att spola ögonen under färden till läkare.
• Tvätta genast huden, om den har kommit i kontakt med rörinfodringskemikalier.
• Om du får stänk på arbetskläderna, bör du byta arbetskläder och genast tvätta huden.
• Alla olycksfall bör anmälas till arbetsledaren.
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har närmare 800 anställda.