Fungerande samspel och förmåga att reagera på förändringar är nyckeln till ett gott nätverkssamarbete
Arbetshälsoinstitutet informerar 22/2015, 1.4.2015, Helsinki
I dagens föränderliga arbetsliv får goda samspelsfärdigheter allt större betydelse. Speciellt inom nätverksbaserat projekt- och processarbete finns det utrymme också för arbetsmetoder av lättrörlig art.
Övergången till nätverksbaserat projekt- och processarbete innebär en utmaning för invanda metoder för att få arbetet att flyta. Man måste också ge större utrymme för kursändringar och möjligheter till revidering av överenskomna tidsplaner. De färdiga modeller som finns att tillgå är inte nödvändigtvis användbara.
– Traditionellt har man använt sig av processbeskrivningar, i tron att man kan förebygga problem och avbrott genom att beskriva det bästa sättet att genomföra varje arbetsfas och tydligt dela in projektet eller processen i olika faser på förhand. Det är emellertid viktigt att skilja mellan de situationer där standardförfarandet fungerar bra, och sådana situationer som kräver metoder av mer lättrörligt slag, säger projektets forskare Heli Heikkilä vid Arbetshälsoinstitutet.
I dagens föränderliga arbetsliv betonas vikten av fungerande samspel som en del av projektarbetet och arbetsprocesserna, både när det gäller ledarskap och arbetsgemenskap.
– De som arbetar i nätverk har sällan mer än en chef att svara inför, men det praktiska arbetet kan ledas av t.ex. projektledare inom eller utanför den egna organisationen. I ett nätverk är ledarskapet ofta ett invecklat system av samspels- och maktrelationer, som påverkar hur projektet framskrider, konstaterar projektets ledare Minna Janhonen vid Arbetshälsoinstitutet.
Hur bra arbetet löper beror också på samspelet inom arbetsgemenskapen. Projekt som sträcker sig över enhets- organisationsgränserna kräver goda sociala färdigheter i att skapa samsyn kring gemensamma rutiner med nya människor.
– För oss var det en överraskning hur viktig den personliga kontakten var för dem som arbetade tillsammans. För att arbetet ska löpa bra, måste man kunna lita på att var och en sköter sin andel. Det är svårt att bygga upp något tillsammans med någon som man aldrig har träffat, säger forskare Minna Toivanen vid Arbetshälsoinstitutet.
Ett bra sätt att få projektarbetet att löpa bra är att inleda med ett gemensamt möte – också när de medverkande kommer från olika länder. Då träffas man ju åtminstone en gång och kan förvissa sig om att alla har förstått helheten och arbetar på ett likartat sätt.
Information om forskningsstudien
Arbetshälsoinstitutets forsknings- och utvecklingsprojekt Gränsöverskridande arbete undersökte hur överskridande av arbetsplatsernas inre och yttre gränssnitt påverkar förutsättningarna för att arbetet ska löpa bra. Projektet inleddes 2012 och avslutas i april 2015. Som casestudieobjekt medverkade ingenjörsbyrån Vahanen-yhtiöt och akutmottagningen Ensiapu Acuta vid Tammerfors universitetssjukhus. Projektet finansieras av Arbetarskyddsfonden.
Mer information
specialforskare Minna Janhonen, Arbetshälsoinstitutet, tfn +358 43 824 3391, minna.janhonen[at]ttl.fi (Twitter @minnajanhonen)
forskare Minna Toivanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn +358 43 824 4506, minna.toivanen[at]ttl.fi
forskare Heli Heikkilä, Arbetshälsoinstitutet, tfn +358 43 820 0465, heli.heikkila[at]ttl.fi
Bekanta dig med
Projektets slutrapport (på finska): http://www.ttl.fi/fi/verkkokirjat/Sivut/Rajoja_rikkova_tyo.aspx
Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tuula Vauhkonen, informatör
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 6170
www.ttl.fi
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 700 anställda.
Taggar: