God företagshälsovård sker i samarbete
Pressmeddelande 37/2016, Helsingfors 4.8.2016
Arbetshälsoinstitutet har utkommit med en första svenskspråkig upplaga av handboken ”God företagshälsovårdspraxis”. Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis trädde i kraft den 1 januari 2014. En av förordningens tyngdpunkter är företagshälsovårdssamarbete, där samarbetet ses som ett partnerskap mellan arbetsgivaren, arbetstagaren och företagshälsovården i en planmässig och målinriktad verksamhet.
Handboken är förenlig med förordningen och framställer i stor omfattning lagstiftningen och utövade metoder inom företagshälsovården. Nytt i förordningen är företagshälsovårdssamarbete, kravet om ett skriftligt kvalitetssystem för företagshälsovårdsenheten från och med början av år 2016 samt utvärdering av den egna verksamhetens inverkan. Handboken utkom på finska senhösten 2014.
Handboken ”God företagshälsovårdspraxis” tar fasta på prioriteringarna i förordningen (708/2013). Samtidigt är syftet att hjälpa och stötta företagshälsovårdsverksamheten så att den kan bli ännu mer högkvalitativ och verkningsfull. Den tidigare versionen (2007) på finska byggde på revideringen från 2002 av lagen om företagshälsovård (1383/2001), förordningen om principer om god företagshälsovårdspraxis (1484/2001) och statsrådets principbeslut om utveckling av företagshälsovården fram till 2015. Principbeslutet sätter fokus på åtgärder för att förbättra kvaliteten på arbetslivet, bevara och främja människors arbetsförmåga och säkerställa heltäckande företagshälsovård av hög kvalitet. Förordningen och handboken handlar om hur man kan konkretisera och vässa alla dessa strategier.
”Det är viktigt att notera företagshälsovårdens roll också i den samlade hälso- och sjukvården. Informationsutbytet mellan primärvård, specialiserad sjukvård, rehabilitering och företagshälsovård behövs. Speciellt nu när social- och hälsovårds- och landskapsreformen (sote) är på gång, får man inte glömma företagshälsovården, säger handbokens redaktör”, överläkare Jukka Uitti och specialexpert Owe Österbacka på Arbetshälsoinstitutet.
”Företagshälsovården känner arbetsförhållandena och borde samordna åtgärderna för att stödja arbetsförmågan på arbetsplatsen. Det behövs någon på regional nivå som representerar företagshälsovården i planeringen och genomförandet av samarbetsprocessen”, påpekar Uitti och Österbacka.
Företagshälsovårdssamarbetet är en inlärningsprocess
Handboken beskriver god praxis i både företagshälsovården och företagshälsovårdssamarbetet. Den redogör för de metoder som förordningen lyfter fram och som enheterna för företagshälsovård kan tillämpa i sin verksamhet. Företagshälsovårdssamarbete är ett av de mest centrala begreppen i handboken eftersom samarbete behövs i insatserna för att påverka arbetsförmågan och arbetshälsan inom organisationer och på individnivå.
”Man kan i bästa fall se samtliga samarbetstillfällen som en inlärningsprocess; företagshälsovårdens representanter ges möjlighet att allt mer ingående känna arbetsplatsens förhållanden och kan ge förslag på, för arbetsplatsen lämpliga åtgärder och eventuellt alternativa lösningsmodeller. För arbetsplatsens representanter skapas möjligheten att se på arbetet och arbetsplatsen ur ett perspektiv som tar fasta på medarbetarnas hälsa och arbetsförmåga. Det skapar dialog om möjligheter och metoder för att stöda arbetsförmågan och reducera risker för arbetsoförmåga”, enligt Uitti.
Kvalitetssystem för företagshälsovårdsenheten
Grundläggande principer för företagshälsovården omfattar att den ska arbeta kundorienterat, oavhängigt, etiskt, konfidentiellt, tvärvetenskapligt och multidisciplinärt. Dessutom ska det ingå i verksamhetsmetoderna att bedöma arbetsplatsens behov, planera verksamheten, följa upp och utvärdera effektiviteten samt förbättra kvaliteten.
För att arbetsrelaterade problem ska kunna förebyggas och behandlas på bred front måste företagshälsovården förfoga över högkvalitativa metoder, kapacitet för samarbete och möjligheter att följa upp resultaten tillsammans med arbetsplatsen.
Lagen om företagshälsovård (1383/2001) kräver att kvalitet och effektivitet i verksamheten följs upp. Förordningen om god företagshälsovårdspraxis höjer kravnivån ytterligare, med krav på ett skriftligt kvalitetssystem för företagshälsovårdsenheten från och med början av 2016.
Kvalitetssystemet är en integrerad del av verksamheten, med andra ord ett verksamhetssystem, och det beskriver hur företagshälsovårdsenhetens organisation arbetar systematiskt för att nå den uttalade kvalitetsnivån och såväl säkra som förbättra kvaliteten. Tanken med kvalitetssystemet är att det ska dels hjälpa enheten att leda, förbättra och samordna verksamheten, dels möjliggöra uppföljning och mätning av verksamheten.
”Kundorienterad företagshälsovård betyder att man tar fasta på kundens behov, önskemål och förväntningar i den form som kunden ger uttryck för dem samt fogar dem samman med expertisen inom företagshälsovården, lagstiftningen och god företagshälsovårdspraxis. Det krävs att kunden är delaktig för att företagshälsovårdssamarbetet ska vara verkningsfullt och högkvalitativt och de gemensamt uppställda målen nås”, sammanfattar specialexpert Owe Österbacka på Arbetshälsoinstitutet.
Tilläggsinformation
God företagshälsovårdspraxis ,Jukka Uitti (Red.) Arbetshälsoinstitutet 2016.
Kontaktuppgifter
specialexpert Owe Österbacka, Arbetshälsoinstitutet, tfn. +358 43 8243768
överläkare Jukka Uitti (redaktör), Arbetshälsoinstitutet, Tampere Universitet tfn.+358 400 833 557
direktör, överläkare Eva Helaskoski, tfn. +358 46 8512432
epost förnam.efternamn@ttl.fi
Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tiina Kaksonen, kommunikationsassistent
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 50 364 3158
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.
Taggar: