God materialsäkerhet är en förutsättning för nanoteknologisk framgång
Pressmeddelande 12.4.2015
Nanomaterial används i allt fler produkter, men kunskapen om deras inverkan på vår hälsa och miljö är fortfarande otillräcklig. Världens ledande experter på nanoteknologi och nanosäkerhet samlas därför till den internationella kongressen SENN2015 i Helsingfors 12–15.4.2015 för att dryfta de senaste forskningsrönen inom detta område. Hela nanobranschen är beroende av god materialsäkerhet för sin framgång. Finland är ett av de ledande länderna inom området för nanosäkerhetsforskning.
– Lösningar som främjar en säker användning av nanoteknologi är i nyckelställning när den kommersiella användningen av nanoteknologi ökar och allt fler arbetstagare och konsumenter blir exponerade för nanomaterial, säger ordföranden för arrangörskommittén Kai Savolainen, temadirektör vid Arbetshälsoinstitutet.
– Exponeringen kan ske inom produktionen, i transport- eller lagringsskedet, eller vid hanteringen, användningen och återvinningen av produkterna.
Nanoteknologins senaste tillämpningar finns bl.a. inom medicinen
Nya produkter och nanoteknologiska tillämpningar lanseras på löpande band. En utveckling som på sistone väckt stort intresse är användningen av kolnanorör och grafener i medicinska och neurologiska tillämpningar som bl.a. används för underlättande av den intercellulära kommunikationen. Detta utvecklingsarbete har analyserats av professor Maurizio Prato från Italien, som måndagen den 13 april föreläser om de senaste kolnanorörbaserade tillämpningarna. Efter honom berättar professor Olli Ikkala från Aalto-universitetet om de senaste tillämpningarna inom elektronikindustrin och nanocellulosabaserade material.
En del nanomaterial kan orsaka cancer
– Det finns flera tusen typer av nanomaterial. En del av dem är ofarliga, medan en del kan vara skadliga för hälsan och i värsta fall orsaka cancer, berättar forskarprofessor Hannu Norppa vid Arbetshälsoinstitutet.
– Internationella cancerforskningscentret IARC har klassificerat kolnanorör som möjligen cancerframkallande. Till de centrala frågorna inom nanosäkerhetsforskningen hör att utreda vilka egenskaper som påverkar nanomaterialens skadlighet och om nanostorleken kan göra att ett ofarligt material förvandlas till ett farligt material.
Professor Norppa studerar olika metallbaserade och fiberaktiga nanomaterials genotoxicitet och cancerfarlighet. Han föreläser tisdagen den 14 april klockan 9.30.
Nanomaterialens miljöeffekter undersöks i Estland
Nanopartiklarnas ringa storlek ( < 100 nm) erbjuder svindlande möjligheter att utveckla produkternas egenskaper, men kan också leda till att materialen blir giftiga då de sprids till miljön eller tar sig in i blodbanan via huden.
På marknaden finns redan nu tusentals konsumentprodukter som baserar sig på användningen av nanoteknologi. Antalet konsumentprodukter har ökat med tiotals procent sedan 2010.*
– Den ökade användningen av nanomaterial leder ofrånkomligen till att materialen i något skede också kommer att spridas i naturen, säger en av världens mest citerade forskare inom miljö- och ekotoxikologi, Anne Kahru från Estland.
Professor Kahru undersöker bl.a. spridningen av metallhaltiga nanomaterial i näringskedjan och vattendragen. Hon föreläser om ämnet söndagen den 12 april klockan
Över 200 experter på nanoteknologi och nanosäkerhet från 28 länder träffas på kongressen "SENN 2015 – the 2nd International Congress on Safety of Engineered Nanoparticles and Nanotechnologies”. Kongressen hålls den 12–15.4.2015 på Hotell Marina Congress Center på Skatudden i Helsingfors. Syftet med kongressen är att sprida den senaste kunskapen om tryggande av säkerheten vid framställning och användning av nanoteknologiska produkter och att främja samarbetet mellan forskarsamfundet och företagsvärlden. Söndagen den 12 april, före den egentliga kongressen, ordnas kurser för fortsättningsstuderande och andra intresserade. I samband med kongressen hålls också en företagsutställning. Huvudarrangör för kongressen är Arbetshälsoinstitutet. Kongressen finansieras av EU:s Nanosolutions-projekt och Arbetarskyddsfonden.
Mer information
temadirektör, forskarprofessor Kai Savolainen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 7420574, kai.savolainen[at]ttl.fi
forskarprofessor Hannu Norppa, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 5684203, hannu.norppa[at]ttl.fi
specialforskare Lea Pylkkänen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 8505076, lea.pylkkanen[at]ttl.fi
PROGRAMMET FÖR SENN 2015, se webbsidorna: www.ttl.fi/SENN2015
Nanoteknik och nanosäkerhet i siffror
• Nanopartiklar är mycket små. I en röd blodcell med en diameter på 7–8 µm (7000–8000 nm) finns det plats för hundratals miljoner klotformade nanopartiklar med en diameter på 10 nm.
• År 2020 beräknas produktionen av nanopartiklar och nanobaserade industritillämpningar sysselsätta flera miljoner arbetstagare i världen.
• I Europa ger nanoteknologin redan i dag direkt sysselsättning för 300 000–400 000 personer.
• Marknaden för nanoteknologibaserade produkter beräknas växa från 200 miljarder euro 2009 till 2 biljoner euro 2020.
• I Finland hade branschen år 2011 en omsättning om 300–400 miljoner euro.
• På världsnivå uppgick den sammanlagda privata och offentliga finansieringen av nanoteknologisk forskning till cirka 7 miljarder euro 2007.
• I Finland satsades under 2006–2010 sammanlagt 130 miljoner euro på nanoteknologisk forskning, men mindre än en miljon euro på forskning om nanopartiklarnas effekter på hälsan.
• * På marknaden finns tusentals konsumentprodukter som baserar sig på användningen av nanoteknologi. Antalet konsumentprodukter har ökat med tiotals procent
Mediatjänster:
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tuula Vauhkonen, informatör
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 6170
www.ttl.fi
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 700 anställda.
