Hälso- och sjukvårdspersonalens arbetsstress kan minskas
Pressmeddelande, Kuopio 21.11.2014
Den senaste Cochrane-översikten ger belägg för att arbetsrelaterad stress och utmattning bland hälsovårdspersonal går att förebygga eller minska med hjälp av kognitivt-beteendeterapeutiska tekniker (KBT), avslappningsövningar och ändringar i arbetsschemat. Resultatet baserar sig på 58 internationella forskningsstudier med totalt 7 188 medverkande.
Långvarig arbetsstress kan leda till arbetsrelaterad utmattning, psykosomatiska problem, nedsatt livskvalitet och lägre kvalitet på vårdarbetet. I förlängningen kan detta rentav leda till att den anställda väljer att helt byta yrke. Av svarspersonerna i undersökningen Arbete och hälsa i Finland 2012 hade 8 procent upplevt ganska mycket eller väldigt mycket arbetsrelaterad stress, och 32 procent hade upplevt arbetsrelaterad stress i viss utsträckning.
Arbetsrelaterad stress är näst efter sjukdomar i rörelseorganen det vanligaste arbetsrelaterade hälsoproblemet i Europa. Ungefär hälften av alla arbetstagare upplever att det är ett vanligt problem på deras arbetsplats. Den stress som vårdpersonalen upplever i sitt arbete kan bero på en bristande balans mellan arbetets krav och individens färdigheter och på bristande stöd från arbetsgemenskapen.
Kognitivt-beteendeterapeutiska tekniker (KBT) kan i viss mån lindra stressen
Enligt sex studier fanns det belägg för att KBT minskade stressen med 18 procent jämfört med att inte göra något alls. Uppföljningstiden varierade mellan en månad och två år. Det är dock oklart om KBT ger tillräckligt stor hjälp åt den som lider av stress. Likartade resultat erhölls genom KBT i kombination med avslappning. Enligt tre studier gav KBT inte någon större symtomlindring än alternativa åtgärder.
Avslappning hjälper också
I sjutton studier fann man belägg för att både mental och fysisk avslappning minskade stressen med 23 procent jämfört med att inte göra någonting alls.
Ändringar i arbetsschemat gav relativt liten effekt
Till organisatoriska interventioner räknades ändringar i arbetsförhållandena, vårdarbetet och arbetsschemat samt socialt stöd och hjälp med att förbättra sina kommunikationsfärdigheter. Stressen minskade när arbetsschemat lades om, så att man i stället för att arbeta 7 dagar i sträck fick möjlighet att ta paus över veckoslutet, eller så att skiftarbetsperioderna ändrades från 4 veckors perioder till 2 veckors perioder. Inga andra organisatoriska åtgärder ledde till någon minskning av stressen.
Mer forskning behövs
De flesta av de hittills genomförda studierna är av låg evidenskvalitet. För att utreda effekten av olika metoder för minskning av arbetsrelaterad stress krävs det fler väl designade och väl genomförda studier. I denna Cochrane-översikt rekommenderas det att man genomför randomiserade och kontrollerade studier med minst 120 medverkande, där man jämför en aktiv intervention med en placeboliknande behandling. Organisatoriska interventioner bör fokusera på vissa specifika stressfaktorer.
Kognitivt-beteendeterapeutiska tekniker innebär nya sätt att tänka, hantera sina känslor och agera i stressande situationer. Mental och fysisk avslappning kan hjälpa en att avleda sin uppmärksamhet från otrevliga och stressande tankar och känslor. Omorganiseringar av arbetet gör det möjligt att förebygga uppkomsten av stressande situationer och att skapa en bättre balans mellan arbetets krav och individens kunnande.
Mer information om översikten:
Jani Ruotsalainen, Specialexpert, Arbetshälsoinstitutet, 030 474 334, jani.ruotsalainen@ttl.fi
Cochrane Occupational Safety and Health Review Group (http://osh.cochrane.org)
Översikt:
Ruotsalainen JH, Verbeek JH, Mariné A, Serra C. Preventing occupational stress in healthcare workers. Cochrane Database of Systematic Reviews 2014, Issue 11. Art. No.: CD002892. DOI: 10.1002/14651858.CD002892.pub3.
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/14651858.CD002892.pub3/abstract
Bekanta dig också med
Information om Cochrane-nätverket
Cochrane-nätverkets arbetshälsogrupp
(Cochrane Occupational Safety and Health Review Group)
Mediatjänster:
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tuula Vauhkonen, informatör
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 6170
www.ttl.fi
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 730 anställda.
