Hög arbetsbelastning kan leda till nedsatt hälsa och funktionsförmåga i ålderdomen
Dålig arbetsförmåga är följden av en obalans mellan arbetets krav och individens fysiska och psykiska resurser, vilket ökar risken för nedsatt hälsa och funktionsförmåga i ålderdomen. Dessa resultat framgår av den longitudinella studien KVTEL, där man i 28 års tid har följt hälsotillståndets utveckling hos finländska kommunalanställda.
Forskningsresultaten presenteras vid den internationella konferensen Work Well-being and Wealth 26−28 augusti i Helsingfors. Konferensen tar upp de senaste forskningsrönen, utmaningarna och lösningarna på frågor som gäller förlängning av arbetslivet, arbetsvälbefinnande och produktivitet. Konferensen arrangeras av Arbetshälsoinstitutet.
Trots att arbetet upptar en stor del av vuxenlivet är det mycket lite man vet om hur arbetet påverkar hälsan och funktionsförmågan i ålderdomen.
Dagens situation med en snabbt åldrande befolkning har fått forskarna att börja granska de långsiktiga effekterna av hög arbetsbelastning och söka efter nya sätt att främja den åldrande befolkningens hälsa och minska behovet av hälso- och sjukvårdsservice i ålderdomen.
– Dålig arbetsförmåga i medelåldern kan betraktas som ett tidigt varsel om problem med funktionsförmågan senare i livet, säger Mikaela von Bonsdorff vid Jyväskylä universitet.
– I studien av åldrande anställda i kommunsektorn såg vi ett samband mellan hög fysisk och psykisk belastning i medelåldern och ökat behov av sjukhusvård och förtida död. Men det fanns också skillnader som kunde hänföras till individens könstillhörighet och yrkesställning, berättar von Bonsdorff.
Dessa nya forskningsrön indikerar att de skador som hög arbetsbelastning på sikt kan leda till kan förebyggas, om man anpassar arbetet efter individens resurser. Genom att vidta åtgärder som förbättrar de åldrande arbetstagarnas fysiska och psykiska välbefinnande kan man förebygga eller bromsa upp en försämring av hälsan och funktionsförmåga efter pensioneringen.
KVTEL-studien inleddes i Arbetshälsoinstitutets regi 1981. Studien omfattar närmare 6 000 arbetstagare och tjänstemän inom den kommunala sektorn och genomförs av en forskargrupp bestående av forskare vid Jyväskylä universitets och Tammerfors universitets gemensamma forskningscentral för gerontologi samt Arbetshälsoinstitutet.
Arbetshälsoinstitutet ordnar kongressen Work, Well-being and Wealth: Active Ageing at Work (WWW) i Helsingfors i samarbete med olika internationella vetenskapliga organisationer – JPI, PEROSH, ICOH, IEA, Europeiska arbetsmiljöbyrån samt social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet och finländska arbetsmarknadsorganisationer. I konferensen deltar 200 forskare och experter från närmare 30 olika länder
Mer information:
Mikaela von Bonsdorff, Gerontologiska forskningscentralen och Jyväskylä universitets institution för hälsovetenskap, tfn +358 400 342 692, mikaela.vonbonsdorff (at)jyu.fi
Mer information om konferensen ges av forskarprofessor Mikko Härmä, Arbetshälsoinstitutet, tfn +358 30 474 2729, +358 40 544 2750, Mikko.Harma(at)ttl.fi
Länkar
Konferensprogrammet kan laddas ner från konferensens webbsajt
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har närmare 800 anställda.