Hörapparat och anpassning av arbetet ger hörselnedsatta bättre arbetsförmåga
Ungefär 11 procent av den finländska befolkningen i yrkesaktiv ålder har en hörselskada eller hörselnedsättning. Dålig hörsel orsakar stress och trötthet i arbetet, vilket kan leda till sjukfrånvaro och i värsta fall arbetsoförmåga eller utslagning från arbetsmarknaden. En nyligen publicerad undersökning från Arbetshälsoinstitutet och Tammerfors universitet visar att man med hjälp av hörapparat och anpassning av arbetet och arbetsförhållandena kan göra mycket för att stödja arbetsförmågan hos personer med nedsatt hörsel. Men problemet är att hörapparat används alldeles för lite och att engagemanget för hörselrehabilitering är svagt.
– Arbetstagare drabbas av hörselskador på grund av buller i arbetet. En annan betydande orsak till hörselnedsättning bland personer i yrkesaktiv ålder är den försämring av hörseln som sker när man blir äldre. I EU beräknas de årliga kostnaderna för obehandlade hörselskador uppgå till 168 miljarder euro, berättar projektchef Inka Koskela vid Arbetshälsoinstitutet.
Hörselnedsatta är rädda för att bli stämplade
Hörapparat används av mindre än hälften av dem som skulle ha nytta av det. Användningen begränsas att rädslan för stämpling, tillvänjning till en allt mer begränsad ljudvärld och överdimensionerade förväntningar på apparatens hörselförbättrande effekt.
Anställda med nedsatt hörsel kan dra sig för att berätta för arbetsgivaren om sitt hörselproblem av rädsla för att bli stämplade som mindre effektiva arbetstagare. Arbetsgivaren å sin sida vill kanske undvika att ta upp problemet för att inte stämpla den hörselskadade som en person som måste få särbehandling.
– När man inte vågar tala om problemet, blir det inte heller av att anpassa situationen på ett sätt som främjar användningen av hörapparat och upprätthåller arbetsförmågan. Det är viktigt att tala öppet om hörselnedsättning och andra problem som påverkar arbetsförmågan. Öppenhet tar bort den negativa stämpel som förknippas med hörselnedsättningar och ger ökad förståelse för problemet, säger Koskela.
Företagshälsovården har en viktig roll när det gäller att identifiera symtom som beror på hörselproblem och att ordna med remiss till hörselutredning. Om man kan ordna med stöd och hjälp tillräckligt tidigt, ökar också chanserna för att rehabiliteringen ska lyckas och att den hörselskadade ska kunna bevara sin arbetsförmåga.
Användning av hörapparat kräver mer än tekniska färdigheter
Att börja använda hörapparat innebär en stor livsförändring. I vissa fall kan besvikelsen över att apparaten inte återställer hörseln helt och hållet leda till att hörapparaten förblir oanvänd. Undersökningen visade att användare som hade realistiska förväntningar på apparatens användbarhet var nöjda med den hjälp de hade fått och hade stor nytta av sin apparat.
Hörselnedsättningar utvecklas vanligen gradvis över en lång tid. Under denna tid hinner man utveckla olika copingstrategier som kan vara svåra att lära sig av med – som t.ex. att undvika vissa interaktionssituationer.
– Många som har en hörselnedsättning borde få tala med en expert om de problem som hörselnedsättningen medför i arbetet och vardagen. Vår rekommendation är därför att nya användare ska erbjudas möjlighet att samtala om de förändringar i livssituationen som det innebär att få hörapparat. Det här skulle t.ex. kunna ske i samband med att man instruerar användaren om apparatens tekniska funktioner och anpassar apparaten till användarens behov, säger Koskela.
Forskningsprojektet Kuulovikaisten työssäolon tukeminen – Kuulolaitteen käytön esteet ja edisteet työelämässä finansierades av Arbetarskyddsfonden. Inom projektet utreddes olika faktorer som hindrar respektive främjar användningen av hörapparat i arbetslivet. Samtidigt tog man fram informationsmaterial för hörapparatrehabilitering med anvisningar för hörselnedsatta, arbetsgivare och företagshälsovårdspersonal. Projektet genomfördes av Arbetshälsoinstitutet och Tammerfors universitet 2011–2013.
Mer information
projektchef Inka Koskela, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 5927, inka.koskela@ttl.fi
Läs mer om forskningsresultaten här (på finska)
Projektets slutrapport: Koskela I, Ruusuvuori J, Juvonen-Posti P, Nevala N ja Husman P. (2013): Kuulokojeen käyttäjät työelämässä – Monimenetelmäinen tutkimus kuulokojeen käytön esteistä ja edisteistä työelämässä (Hörapparatanvändare i arbetslivet – multimetodstudie om faktorer som hindrar respektive främjar användning av hörapparat i arbetslivet). Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors.
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har närmare 800 anställda.