Hur fungerar arbetarskyddet när arbetet utförs på distans och informationen sprids via sociala medier?

Pressmeddelande 87/2014, Helsingfors

Arbetarskyddscentralen och Arbetshälsoinstitutet informerar

Distansarbete och användningen av sociala medier innebär nya utmaningar för arbetsplatserna och arbetarskyddsverksamheten. Det här har man ännu inte beaktat på alla arbetsplatser, visar Arbetarskyddscentralens och Arbetshälsoinstitutets senaste Arbetarskyddspanel.

Över hälften av de arbetarskyddschefer och arbetarskyddsfullmäktige som besvarade enkäten uppgav att deras arbetsplats erbjöd möjlighet att arbeta på distans. På mer än en tredjedel av de arbetsplatser där distansarbete var möjligt saknade man regler för hur distansarbetet skulle utföras. Andelen arbetsplatser där man hade upprättat särskilda arbetarskyddsdirektiv för distansarbetare var ännu mindre.

– Ett annat beklagligt faktum var att många arbetsplatser saknade viktiga stödfunktioner för sina distansarbetare. Man saknade bland annat en allmän diskussion om belastningsproblem vid distansarbete och hjälp från arbetsgivaren med att skapa god ergonomi och god tidshantering, konstaterar Minna Toivanen, forskare vid Arbetshälsoinstitutet.

Situationen var däremot bättre när det gäller anskaffning av teknik som gör det möjligt att arbeta på distans. De flesta arbetsgivare hade ordnat med fungerande tekniska lösningar och andra hjälpmedel för distansarbetet.

Bland de viktigaste arbetarskyddsutmaningarna för distansarbetet listade svarspersonerna framför allt ansvarsfrågorna och kartläggningen och kontrollen av de förhållanden under vilka arbetet utförs. Eftersom det är omöjligt att övervaka arbetssituationen för dem som arbetar hemma, innebär distansarbete att arbetsgivaren inte kan uppfylla sin skyldighet att övervaka arbetsmiljön och arbetsförhållandena.

Andra problematiska omständigheter var avsaknaden av kontroll över arbetstiderna och brister i ergonomi och säkerhet. Svarspersonerna nämnde också risken för överbelastning på grund av alltför långa arbetsdagar och att ensamarbetet kan få negativa konsekvenser för distansarbetarna.

– Arbetsplatserna behöver klara, gemensamt överenskomna spelregler för hur distansarbetet ska utföras. Distansarbetarna bör få vägledning och råd bl.a. om hur man skapar en god ergonomi och hur man får kontroll över sin tidsanvändning, säger Toivanen.

Fortfarande inga klara regler för användning av sociala medier på arbetsplatserna

Användningen av företagsinterna sociala medier är ännu inte speciellt vanligt. Ungefär en tredjedel av svarspersonerna uppgav att man på deras arbetsplats använde t.ex. diskussionsforum på intranätet. Som orsak till att man inte använde sig av interna sociala medier uppgavs oftast datasekretess, tekniska problem, arbetets natur, eller att arbetsplatsen var alltför liten eller organisationskulturen var alltför "gammalmodig". På ungefär hälften av arbetsplatserna använde man sig av externa sociala medier som t.ex. Facebook för arbetsärenden.

– Användningen av sociala medier i arbetet betraktades oftast som någonting positivt eller neutralt, konstaterar Minna Janhonen, specialforskare vid Arbetshälsoinstitutet.

Man ansåg att de största fördelarna var att man kunde kommunicera och hålla kontakt med varandra effektivare. Man nämnde också de positiva effekterna på företagets marknadsföring, image och synlighet samt kommunikationens snabbhet.

– De största problemen var avsaknaden av klara spelregler, och att sociala medier kan stjäla tid från det egentliga arbetet och användas för privata ärenden, säger Janhonen.

En viktig arbetarskyddsutmaning är förekomsten av osaklig eller negativ feedback och hot mot enskilda individer.

Ungefär hälften av de arbetsplatser där man använde sig av sociala medier hade upprättat riktlinjer för privat e-post- och internetanvändning och skapat en uppförandekod och användningsregler för sociala medier. Däremot var det bara ett fåtal arbetsplatser som hade kartlagt belastningsfaktorerna i samband med användningen av sociala medier.

Arbetarskyddspanelen

Arbetarskyddspanelen är en panelbaserad enkätstudie som riktar sig till arbetarskyddspersonal. Undersökningen genomförs av Arbetshälsoinstitutet och Arbetarskyddscentralen 1–2 gånger per år. I undersökningen samlar man in information om arbetarskyddsbehoven på arbetsplatserna och kartlägger hur det dagliga arbetet påverkas av olika fenomen i samhället. Den senaste enkäten genomfördes i oktober 2014. Enkäten skickades till ett urval av arbetarskyddschefer och arbetarskyddsfullmäktige vars kontaktuppgifter finns i registret över arbetarskyddspersonal. Av 3 129 urvalspersoner besvarade 498 personer enkäten.

Mer information

forskare Minna Toivanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 4506, minna.toivanen(at)ttl.fi
specialforskare Minna Janhonen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 3391, minna.janhonen(at)ttl.fi
ombudsman Kerttuli Harjanne, Arbetarskyddscentralen, tfn 040 716 5915, kerttuli.harjanne(at)ttk.fi

Läs mera (på finska)

Arbetarskyddspanelen www.ttl.fi/tyosuojelupaneeli
Detaljerad redovisning för resultaten av Panel IV
Arbetshälsoinstitutets webbsidor om distansarbete
Arbetarskyddscentralens guide för användning av sociala medier i arbetet: Sosiaalisen median työkäyttö -opas

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Lotta Englund, informatör
Arbetshälsoinstitutet
tfn. 358 30 474 2948

Tuula Vauhkonen, informatör
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 6170
www.ttl.fi