Konstnärer drabbas ofta av arbetsrelaterade besvär
Konstnärer upplever sitt arbete som psykiskt påfrestande i betydligt större utsträckning än yrkesaktiva finländare i allmänhet. De drabbas också av arbetsrelaterade besvär i högre grad än den yrkesaktiva befolkningen i genomsnitt, men känner sig trots det lyckliga i sitt arbete, visar en färsk undersökning från Arbetshälsoinstitutet.
– Många konstnärer upplever till exempel utmattning, ångest, sömnlöshet, nedstämdhet eller smärta från nack- och axelregionen eller andra delar av rörelseapparaten, berättar specialforskare Pia Houni vid Arbetshälsoinstitutet.
Skapande arbete innebär speciella påfrestningar på grund av kravet att ständigt använda sina inneboende resurser för att skapa någonting nytt. Många konstnärer upplever inte det konstnärliga arbetet i sig som påfrestande, utan andra faktorer som t.ex. försörjningssvårigheter, branschens osäkerhet, den hårda konkurrensen och arbetets självständiga och ansvarsfulla karaktär.
– Det som stressar mig mest just nu är t.ex. arbetet med att skriva finansieringsansökningar och offerter, att sluta avtal och försöka pussla ihop flera människors arbetsscheman, berättar arbetsplatscoachen och skådespelaren Niina Nurminen.
– Det som hjälper mig att orka är att jag upplever mitt arbete som viktigt och fullt av möjligheter, och att jag får arbeta tillsammans med likasinnade och inspirerande arbetskamrater, säger hon.
Konstnärens hälsa och karriär påverkas av flera olika riskfaktorer
Konstnärligt arbete är förenat med flera olika företeelser som i längden kan leda till problem med hälsan och uthålligheten i arbetet, t.ex. oregelbundet arbete och ständiga arbetsplatsbyten. Olämpliga arbetslokaler är ett vanligt problem speciellt i bildkonstnärsyrket. Andra faktorer som kan skada konstnärens karriärutveckling är utanförskap, avund och mobbning.
– Det är svårt för konstnärer att hitta en bra balans mellan arbetet och det övriga livet. Många konstnärer upplever att deras arbete hindrar dem från att leva ett normalt familjeliv. Det kan vara svårt att finna tid för sig själv och att återhämta sig mellan arbetsprojekten. Men återhämtning är en förutsättning för att man ska kunna vara kreativ och fortsätta att förnya sig, påpekar forskare Heli Ansio från Arbetshälsoinstitutet.
Det bohemiska konstnärslivet hör till en förgången tid
Forskningen sticker hål på myten om det bohemiska konstnärslivet. De flesta konstnärer vill ta bättre vara på sin arbetsförmåga: de sover och motionerar lika mycket som andra finländare, de använder alkohol med måtta och hittar sina egna sätt att återhämta sig från arbetet.
– Jag kopplar av med att klättra, paddla och idka friluftsliv. Om jag måste avstå från det en hel vecka i sträck, går jag helt ur gängorna. Detsamma gäller mitt sociala liv – den tid som jag ägnar åt att umgås med mina vänner är en nödvändig motvikt till den tid som jag sitter vid mitt arbetsbord, säger författaren Jukka Laajarinne.
Generationsväxlingen syns också i form av ett ökat antal yrkeskonstnärer, vilket innebär hårdare konkurrens. Konstnärerna upplever att ledarskap och självkontroll är viktiga färdigheter i deras arbete. De måste tåla förändringar och osäkerhet, arbeta disciplinerat och kunna utvärdera sitt eget arbete.
– Egenskaper som redan länge har kännetecknat dagens skådespelare är noggrannhet och punktlighet, ansvarsfullhet, pålitlighet, god kondition och sunda levnadsvanor, mångsidig kompetens och självutveckling, samarbetsförmåga, vidsynthet och en bred förståelse av världen. Det ligger ganska långt från bilden av det bohemiska konstnärslivet, konstaterar Nurminen.
Information om undersökningen
I undersökningen Taiteilijan hyvinvointi taidetyön muutoksessa (Konstnärens välbefinnande i konstnärsyrkets omvandling) kartlade man med hjälp av enkäter, intervjuer och deltagande observationsmetoder på vilka grunder teaterkonstnärer, författare och bildkonstnärer upplever sin självständiga och disciplinerade arbetsprocess som en resurs. Undersökningen baserar sig på enkätsvar från 476 personer och intervjuer med 20 personer. Projektet genomfördes under åren 2012–2013 med finansiering från Arbetarskyddsfonden.
Undersökningens teman presenteras både i en webbpublikation och i dokumentärfilmen Taiteilijan työ (Konstnärens arbete). Filmen är ett självständigt konstnärligt verk som producerats av Artlab Productions i anslutning till undersökningen. I produktionsteamet medverkade forskarna Pia Houni och Heli Ansio från Arbetshälsoinstitutet. Filmen regisserades av Janne Laiho.
Projektets resultat presenteras vid ett seminarium som hålls på Arbetshälsoinstitutet med start kl. 11.30 måndagen den 11 november. I diskussionen deltar bl.a. författaren Jukka Laajarinne, skådespelerskan Niina Nurminen och bildkonstnären Anne Tamminen.
Ungefär klockan 15 förflyttar vi oss till Kino Andorra där dokumentärfilmen visas.
Se seminarieprogrammet för närmare detaljer
Mer information
specialforskare, docent Pia Houni, Arbetshälsoinstitutet, tfn +358 30 474 2401, +358 43 8244 501, pia.houni[at]ttl.fi
forskare Heli Ansio, Arbetshälsoinstitutet, tfn +358 30 474 2403, +358 43 824 7114, heli.ansio[at]ttl.fi
Niina Nurminen, arbetsplatscoach och skådespelare, tfn +358 50 327 6603, niina.nurminen[at]artsense.fi
författare Jukka Laajarinne, tfn +358 40 935 0383, jukka.laajarinne[at]gmail.com
regissör Janne Laiho, Artlab Productions, tfn +358 40 482 3909, janne[at]yamicreative.fi
Här kan du bekanta dig med
boken Taiteilijan työ (Konstnärens arbete) (på finska)
filmen Taiteilijan työ (Konstnärens arbete) (på finska)
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland.