Lagändringar har gjort det lättare att återgå till arbetet, men genomförandet kräver bättre samarbete mellan arbetsplatserna och företagshälsovården

Sjukförsäkrings- och företagshälsovårdslagarna ändrades 1.6.2012. Syftet med ändringarna var att förebygga långvarig arbetsoförmåga och underlätta återgången till arbetet efter en sjukskrivning. Detta syfte har uppnåtts endast delvis under det första året som de nya bestämmelserna var i kraft, visar en utredning som utförts av Arbetshälsoinstitutet och Folkpensionsanstalten. Resultatet tyder på att det fortfarande finns brister i information, färdigheter och attityder hos dem som har till uppgift att tillämpa de nya bestämmelserna, dvs. arbetsgivarna, arbetstagarna, företagshälsovården, specialistsjukvården och Folkpensionsanstalten.

Lagen förutsätter att en sjukskriven arbetstagare som har lyft sjukdagpenning i 90 dagar ska tillställa Folkpensionsanstalten ett utlåtande från företagshälsovården om sina möjligheter att fortsatta arbeta. Utlåtandet upprättas av företagsläkaren och övriga representanter för företagshälsovården i samarbete med arbetstagarens chef och arbetstagaren själv. Nyttan av de nya bestämmelserna beror i hög grad på hur väl man inom ramen för detta företagshälsovårdssamarbete lyckas planera arbetstagarens återgång till arbetet och trygga hans möjligheter att fortsätta arbeta. 

– Resultatet av utredningen tyder på att företagshälsovården fortfarande har förvånansvärt lite samarbete med arbetsgivaren kring planeringen av återgången till arbetet. Det var också vanligt att utlåtandena till FPA inte blev insända i tid, berättar Pirjo Juvonen-Posti, senior expert vid Arbetshälsoinstitutet.

– Om utlåtandet inte har lämnats till FPA i tid, kan den sjukskrivne gå miste om sin sjukdagpenning. Under utredningsperioden 1.6.2012–28.2.2013 noterades 4 244 fall av nekad utbetalning.

– Informationen om lagändringen har nått rätt bra ut till företagsläkarna, men arbetsgivarna och arbetstagarna behöver fortfarande få mer information om saken, säger Juvonen-Posti.

Utredningen visade att utlåtandet om den sjukskrivnes möjligheter att fortsätta arbeta vanligen lämnades in först 120–149 dagar efter sjukskrivningens början. FPA har fått in 18 000–19 000 utlåtanden per år, vilket är betydligt färre än de cirka 40 000 utlåtanden man hade räknat med. De vanligaste orsakerna till sjukskrivning var sjukdomar i rörelseorganen och psykisk ohälsa.

Arbetshälsoinstitutets experter gav följande fyra rekommendationer

1. Utred möjligheterna att anpassa arbetet. Företagshälsovården och chefen bör fästa uppmärksamhet vid möjligheterna att anpassa arbetet efter den sjukskrivnes behov. Rätten till yrkesinriktad rehabilitering bör utredas så snart arbetsoförmågan har konstaterats.
Arbetsgivarens möjligheter att anpassa arbetet borde kartläggas av regionförvaltningsverket redan i samband med arbetsplatsinspektionerna. På så sätt skulle man också få en klarare bild av situationen på de mindre arbetsplatserna.

2. Vidareutveckla arbetsprocesserna vid FPA. Folkpensionsanstalten bör följa inlämningen av läkarintyg noggrannare och vid behov påskynda den. I informationen till allmänheten och dem som ansöker om sjukdagpenning bör man tydligt framhäva vikten av att planera återgången till arbetet och behovet att stödja den anställdes möjligheter att fortsatta arbeta.

3. Utveckla företagshälsovårdssamarbetet. Inom företagshälsovården bör man systematiskt gå in för att tillämpa handlingsmodellerna för stödjande av återgång i arbetet. Verksamheten för förebyggande av arbetsoförmåga bör utgöra en del av företagshälsovårdens kvalitetssäkringssystem. För att arbetsförmågan ska kunna stödjas på bästa möjliga sätt, bör man också kunna utnyttja möjligheterna till rehabilitering maximalt. För det ändamålet bör företagshälsovårdspersonalen erbjudas möjlighet till kompetensutveckling i rehabiliteringsfrågor.

4. Utveckla enhetliga vårdvägar för stödjande av arbetsförmågan inom social- och hälsovården. Förutom de larmgränser man kommit överens om för arbetsplatserna och företagshälsovården är det motiverat att man inom hälso- och sjukvården kommer överens om regionala rutiner för informationsutbyte vid problem med arbetsförmågan, så att företagshälsovården ska ha möjlighet att sköta samordningen av stödinsatserna.

Utredningen genomfördes med hjälp av tre parallella datamaterial:1) Uppgifter hämtade ur FPA:s sjukförsäkringsförmånsregister om sjukskrivningar som varat i minst 90 dagar under perioden 1.6.2012–28.2.2013. 2) Utlåtanden om fortsatta arbetsmöjligheter som lämnats in till FPA från och med 15.1.2013 3) intervjuer.

Utredningen genomfördes av Arbetshälsoinstitutet i samarbete med FPA med finansiering från social- och hälsovårdsministeriet, Arbetshälsoinstitutet och FPA.

Mer information: Pirjo Juvonen-Posti, senior expert, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2041, 043 824 3568, pirjo.juvonen-posti(at)ttl.fi
Forskningsrapporten Työssä jatkamisen tukeminen pitkittyvissä työkyvyttömyystilanteissa (Stöd för fortsättning i arbete vid långvarig arbetsoförmåga). Työterveyslaitos 2014 /på finska)

Se www.ttl.fi Temasidor > Företagshälsovård (på svenska) Företagshälsovårdens utlåtande om möjligheterna att återgå till arbetet

Mediatjänster:
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. +358 40 5486914, +358 30 474 2551

Tuula Vauhkonen, informatör
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. +358 30 474 6170

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 750 anställda.