Lantbruksföretagare är nöjda med sitt arbete trots att det är påfrestande

Pressmeddelande 50/2015 Tammerfors, KoneAgria-mässan 8.10.2015
Fritt för publicering 8.10.2015

Lantbruksföretagare är rätt nöjda med sitt arbete, trots att det upplevs som både fysiskt och psykiskt påfrestande. Företagshälsovården stöttar dem i deras arbete med att utveckla lantbruket och de är nöjda med de tjänster de fått. Detta framgår av en färsk undersökning av Arbetshälsoinstitutet. Resultatet av undersökningen presenterades på KoneAgria-mässan i Tammerfors 8.10.2015. En motsvarande undersökning har genomförts 2004. 

– Två tredjedelar (66 %) av de heltidsverksamma lantbruksföretagarna var nöjda med sitt arbete, säger specialforskare Merja Perkiö-Mäkelä vid Arbetshälsoinstitutet. Under 2004 var de nöjdas andel något högre än hälften (55 %).
– Trots att arbetet upplevs som ganska tungt, återhämtar man sig lyckligtvis ganska bra. Många av de medverkande var också mycket engagerade i sitt arbete. Vad hälsan belangar trodde de sig orka fortsätta inom lantbruket fram till pensionsåldern. På den punkten var de mer optimistiska än yrkesaktiva finländare i genomsnitt.

Av dem som hade lantbruk som huvudsyssla upplevde 40 procent arbetet som psykiskt mycket eller ganska påfrestande mot 34 procent 2004. Bland faktorer i arbetet som kan orsaka psykisk stress nämnde de ekonomisk otrygghet, administrativt arbete och den byråkrati som är förknippad med att driva ett lantbruk. Arbetet med att leda lantbruket upplevs däremot som både meningsfullt och viktigt för resultatet. God hjälp med att klara stressen får företagarna av sin make eller maka, andra familjemedlemmar samt vänner och bekanta. 

Mycket lyftande och bärande trots bättre arbetsförhållanden och arbetsmetoder

De mest rapporterade olägenheterna i arbetet var obekväma arbetsställningar, tungt bärande och tunga lyft samt exponering för damm och buller. Trots att det har kommit nya och bättre maskiner och redskap, upplevde man att den fysiska arbetsbelastningen inte har minskat nämnvärt. 

– Arbetet kräver fortfarande mycket bärande och lyftande. Antalet traktorarbetstimmar har ökat mycket, särskilt i lantbruk med djurhållning, och det är just den delen av arbetet som ofta upplevs som mest ansträngande, säger utvecklingschef Jukka Mäittälä vid Arbetshälsoinstitutet.

– Som hjälpmedel för att minska den fysiska arbetsbelastningen används i allt större utsträckning bränsledrivna maskiner av typ minilastare och fodervagnar. Det är lite bekymmersamt att många inte har ett tillräckligt bra skydd mot avgaserna, påpekar Mäittälä. Men vi har med tillfredsställelse noterat att användningen av personlig skyddsutrustning har ökat betydligt. 

– Växtskyddsmedel används i högre grad än 2004 och besprutningsarbetet sköts i allt större utsträckning också av kvinnor.  Av de intervjuade upplevde flertalet ändå att de visste hur man hanterar sådana medel på ett säkert sätt. Man hade inte heller upplevt några större men för hälsan av att utföra sådant arbete, säger specialforskare Milja Koponen vid Arbetshälsoinstitutet. 

Företagshälsovården stöttar företagarna och allt fler använder företagshälsovårdens tjänster

Andelen lantbruksföretagare i huvudsyssla som har köpt företagshälsovårdstjänster åt sig själva var i detta undersökningsmaterial 61 procent mot 54 procent 2004. Tillgången till organiserad företagshälsovård var högre än genomsnittet för stora lantbruk och för mjölkproduktionsenheter och svingårdar.

– De flesta av de intervjuade upplevde att de hade fått tillräckligt med stöd för arbetsförmågan från företagshälsovården. Bara en sjundedel av intervjupersonerna (14 %) upplevde att stödet för arbetsförmågan var för litet. Nio av tio lantbruksföretagare var nöjda med de tjänster som företagshälsovården hade gett dem i form av bl.a. gårdsbesök och hälsoundersökningar. De var också nöjda med företagshälsovårdens arbete överlag, säger forskare Birgitta Kinnunen.

Det företagshälsovårdssystem för lantbruksföretagare som vi har i Finland uppmuntrar företagarna att ta vara på sin arbetsförmåga och sitt välbefinnande. Kostnaderna för företagshälsovården för lantbruksföretagare ersätts till 50–60 procent av Folkpensionsanstalten och det som återstår för företagarna att betala är avdragsgillt i beskattningen.

Lantbrukare och företagshälsovård i Finland 2014 undersökningen genomfördes åren 2014–2015 med hjälp av telefonintervjuer. De medverkande bestod av 2169 lantbruksföretagare i huvudsyssla och 948 lantbruksföretagare i bisyssla. Undersökningsresultatet jämfördes med resultatet av en motsvarande undersökning 2004. Forskningsrapporten publiceras i december 2015 på adressen www.ttl.fi/maatalous.

Mer information: 

Merja Perkiö-Mäkelä, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 0400 578350, merja.perkio-makela[at]ttl.fi

Jukka Mäittälä, utvecklingschef (arbetsmiljö), Centralenheten för lantbruksföretagarnas företagshälsovård (Mytky) tfn 040 7532017, jukka.maittala[at]ttl.fi

Birgitta Kinnunen, forskare (företagshälsovård), Arbetshälsoinstitutet, Mytky tfn 040 7532013, birgitta.kinnunen[at]ttl.fi

Milja Koponen, specialforskare (växtskyddsmedel), Arbetshälsoinstitutet, tfn 044 7201771, milja.koponen[at]ttl.fi

Mediatjänster:
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tuula Vauhkonen, informatör
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 6170
www.ttl.fi/sv

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 680 anställda.

Taggar: