Mångfaldsbarometern 2016: Olika kulturer och generationer skapar energi och kunnande i arbetsgemenskapen

Pressmeddelande 55/2016, 8.11.2016

Mångfald på arbetsplatsen har positiva effekter på hela verksamheten, anser yrkesverksamma i personalbranschen. Områden som påverkas positivt är bl.a. sociala relationer, kunnande och kundbetjäning. Detta framgår av Mångfaldsbarometern 2016, som Arbetshälsoinstitutet har genomfört i samarbete med KT Kommunarbetsgivarna och föreningen Henry ry. Barometerstudien har genomförts också under åren 2007 och 2011. 

Med mångfald avses här skillnader mellan arbetstagarna med avseende på ålder, kön, etnisk bakgrund, sexuell läggning, familjesituation, arbetsförmåga, funktionsnedsättning, språk, religion och övertygelse.

– Mångfalden på finländska arbetsplatser är stor och fortsätter att öka som en följd av den ökade invandringen, säger Barbara Bergbom, senior expert vid Arbetshälsoinstitutet.

Yrkesverksamma i personalbranschen bedömer att mångfald i en arbetsgemenskap ger fler infallsvinklar på arbetet och har positiva effekter på relationerna mellan arbetskamraterna, framför allt genom att olikheten och toleransen ökar.

Utvecklingen mot större mångfald gäller också organisationens kunder och samarbetsparter. Organisationer med mångkulturell personal kan erbjuda sina kunder och intressentgrupper högklassig service.

Viktigt med ett gemensamt språk som alla kan tillräckligt bra

Invandraranställdas språkkunskaper är en utmaning bl.a. för arbetssäkerheten och kommunikationen. Dåliga språkkunskaper kan göra det svårare för medarbetarna att lära sig nytt och avancera i arbetet.

Majoriteten av svarspersonerna upplevde att det behöver satsas mer på att lära invandrare finska. ”Kunskaper i finska har en helt avgörande betydelse. Detsamma gäller kunskaperna om den finländska kulturen och dess värdegrunder.”, konstaterade en av HR-specialisterna.

En del svarspersoner påpekade att allt fler kunder också har invandrarbakgrund, vilket är viktigt att beakta, t.ex. när det gäller rekrytering av medarbetare.

”Millenniegenerationens” möte med fördigitala arbetsvanor
Också olika generationer verkar tala olika språk, vilket ibland kan göra det svårt att finna en gemensam nämnare, påpekar Bergbom.  

– Men olika generationers kompetenser kompletterar varandra, och i bästa fall kan äldre och yngre arbetstagare lära varandra nya saker och bidra med olika infallsvinklar på arbetet och hur det kan utvecklas. Eller som en HR-specialist konstaterade: ”Det uppstår positiva energier i mötet mellan millenniegenerationen och de som fortfarande skriver ut sina e-postmeddelanden”. 

Alla behöver färdigheter i självledarskap

Färdigheter i självledarskap och allmänt IT-kunnande hör till de viktigaste kompetensutvecklingsbehoven i organisationer, anser yrkesverksamma i personalbranschen.

– Hela 73 procent av svarspersonerna sade att det förekom brister i färdigheterna för självledarskap, konstaterar forskare Minna Toivanen vid Arbetshälsoinstitutet.

– När det gäller invandrare ansåg man att det viktigaste kompetensutvecklingsmålet var bättre språkkunskaper i finska/svenska.

Yrkesverksamma i personalbranschen efterlyser större engagemang och ansvarstagande från ledningens och chefernas sida när det gäller hanteringen och utnyttjandet av mångfalden på arbetsplatsen. Mångfald är en fråga som inte får skjutas över på personalledningens ansvar, utan bör synas i hela verksamheten och i allt som organisationen företar sig.

 Mångfaldsbarometern kartlägger vad anställda i personalbranschen anser om mångfaldsläget på finländska arbetsplatser.  De undersökta mångfaldsdimensionerna var ålder, kön, familjesituation, etnisk bakgrund, språkbakgrund, sexuell läggning, funktionsnedsättning, partiell arbetsförmåga samt religion och övertygelse. 

 I denna barometerstudie medverkade 255 yrkesverksamma i personalbranschen. Studien genomfördes i form av en webbaserad enkät, som verkställdes våren 2016 som ett samarbete mellan Arbetshälsoinstitutet, Henry ry och KT Kommunarbetsgivarna. Studien har genomförts även 2007 och 2011. Nya temaområden för år 2016 var arbetsavancemang och kompetens.

Mångfaldsbarometern är en del av projektet ”Överensstämmelse mellan kompetens och arbete på mångkulturella arbetsplatser”, som finansieras av Arbetarskyddsfonden.

Mer information:

Senior expert Barbara Bergbom, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 3765, barbara.bergbom[at]ttl.fi

Projektchef, forskare Minna Toivanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 4506, minna.toivanen[at]ttl.fi

Äldre forskare Ari Väänänen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 582 4540, ari.vaananen[at]ttl.fi  

Forskningsrapport: Monimuotoisuusbarometri 2016 - Fokuksessa monikulttuurisuus ja osaaminen (Mångfaldsbarometern 2016 – Mångkultur och kompetens i fokus), Barbara Bergbom, Minna Toivanen, Auli Airila, Ari Väänänen, Arbetshälsoinstitutet 2016. 

 www.julkari.fi
www.ttl.fi/moniosaa
#moniosaa #monimuotoisuusbaro
 

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, koordinator, kommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 50 364 3158


Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.

Taggar:

Om oss

Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) är en forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Arbetshälsoinstitutet har cirka 600 anställda. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på five orter och huvudkontor i Helsingfors. 50 % av budjetten kommer från staten.

Prenumerera

Media

Media