Miljöfaktorer har större betydelse än genetiska faktorer för sömnens längd

En nyligen publicerad studie av sömnens längd hos individer i yrkesaktiv ålder visar på att individens sömnlängd inte är helt genetiskt bestämd, vilket innebär att den är möjlig att påverka. Resultaten visar att miljöfaktorer har ungefär dubbelt så stor betydelse för sömnens längd som genetiska faktorer. Ur medicinsk synpunkt innebär det att det är möjligt att med hjälp av behandling förlänga sömnen hos kortsovare, av vilka många lider av sömnlöshet.

– Det här är den första longitudinella studie vi känner till där man har utrett hur genetiska faktorer påverkar sömnlängden i ett längre tidsperspektiv. Vi hade tillgång till ett omfattande tvillingstudiematerial och tre mätpunkter under åren 1975, 1981 och 1990, berättar biträdande överläkare Christer Hublin vid Arbetshälsoinstitutet. Tidigare har ärftlighetens inverkan på sömnens längd undersökts med hjälp av engångsenkäter inom bestämda åldersgrupper, men en longitudinell undersökning ger ökad tillförlitlighet åt resultaten.

– De genetiska faktorerna var mycket stabila och deras andel av sömnlängdens variation var relativt konstant (30 %) under hela undersökningsperioden, berättar Hublin. Icke-genetiskt betingade miljöfaktorer hade en betydande inverkan på sömnlängden (ca 70 %), men varierade kraftigt mellan de olika mättillfällena.

Kortsovarnas antal fördubblades

Över en 15-årsperiod sågs en tydlig förändring i sömnlängden: andelen kortsovare (de som sover mindre än 7 timmar) mer än fördubblades, medan andelen långsovare (de som sover mer än 8 timmar) inte förändrades särskilt mycket. En stor del av förändringen förklaras av åldrandet, eftersom den genomsnittliga sömnlängden minskar med stigande ålder.

Sömnlängdens betydelse för hälsan finns belagd i ett flertal undersökningar, som visar att hälsorisken är lägst för dem som sover 7–8 timmar. Individens sömnlängd varierar emellertid inte bara över tid utan även på kort sikt. Det skulle därför vara intressant att undersöka om hälsoriskerna påverkas av sömnlängdens variationer, säger artikelförfattarna.

Undersökningsmaterialet utgjordes av den finländska tvillingkohorten (Finnish Twin Cohort). Enkätundersökningen genomfördes under åren 1975 (11 041 tvillingpar, 18 år och äldre), 1981 (9 323 tvillingpar, 24 år och äldre) och 1990 (4 507 tvillingpar, i åldrarna 33–60 år). Sömnlängden klassificerades som kort (mindre än 7 timmar), medellång (7–8 timmar) eller lång (mer än 8 timmar). I undersökningen analyserades resultaten för identiska och icke-identiska tvillingpar efter åldersgrupp och kön.

Mer information
biträdande överläkare Christer Hublin, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2120, christer.hublin[at]ttl.fi

Artikel
Genetic factors in evolution of sleep length – a longitudinal twin study in Finnish adults
Christer Hublin, Markku Partinen, Markku Koskenvuo, Jaakko Kaprio. Journal of Sleep Research, DOI: 10.1111/jsr.12051 (Article first published online: 20 Mar 2013)

Webbsidorna Sömn och vaka (www.ttl.fi > Välmående på arbetet > Arbetstid > Sömn och vaka)

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har närmare 800 anställda.