Minskad förekomst av mineralfibrer i kontorsmiljöer

Pressmeddelande 06/2020, 30.1.2020

Koncentrationerna av industriella mineralfibrer i miljöer av kontorstyp har minskat under de senaste tio åren, visar en utredning från Arbetshälsoinstitutet. De koncentrationer som uppmäts i kontorsmiljöer är låga och har inga påvisbara effekter på hälsan. Mineralfibrer förekommer till exempel i värmeisoleringar och ljuddämpningsmaterial. Utredningen baserar sig på uppgifter som registrerats i Arbetshälsoinstitutets mätdatabas åren 2007–2019.

Industriella mineralfibrer i inomhusmiljöer av bostads- och kontorstyp består huvudsakligen av fibrer av isoleringsull från fiberkällor i till exempel tilluftssystemets ljuddämpningsmaterial, öppna mineralullsisoleringar kring rör och genomföringar, oskyddade och söndriga akustikskivor eller konstruktionernas värmeisoleringar. Industriella mineralfibrer förekommer i låga koncentrationer i nästan alla byggnader och även i utomhusluften.

I Arbetshälsoinstitutets kundprover har koncentrationernas medianvärde under de senaste åren varit mindre än 0,1 fibrer/cm² (två veckors nedfall på ytor), medan referensvärdet är >0,2 fibrer/cm². Således har man på arbetsplatserna med största sannolikhet gjort sådana lösningar som har minskat förekomsten av fibrer på plana ytor.

– De referensvärden och koncentrationsnivåer som vi publicerade redan för ett tiotal år ser ut att ha ökat medvetenheten om mineralfiberkällor och fibrernas inverkan på inomhusluftens kvalitet, säger ledande expert Tapani Tuomi vid Arbetshälsoinstitutet.

– Genomförandet av mätningar har troligen också haft till följd att man numera vidtar åtgärder oftare än tidigare.

Laboratoriernas mätpraxis borde förenhetligas, föreslår Arbetshälsoinstitutet

För att trygga jämförbarheten mellan de mätresultat som erhålls från olika laboratorier, borde boendehälsoförordningens åtgärdsvärden få en tydligare koppling till den mätmetod och förstoringsgrad som använts vid analysen, föreslår Arbetshälsoinstitutet. Också fiberstorleken borde anges noggrannare.

Fiberutsläpp utreds vanligen genom provtagning från ytor med hjälp av den s.k. geltejpmetoden. Arbetshälsoinstitutet föreslår, att vid analysen av tejpbitarna räknas antalet sådana industriella mineralfibrer som vid ljusmikroskopi med 100 gångers förstoring har en diameter på minst 3 µm och en längd/diameter-kvot på minst 3:1. Kvantifieringsgränsen bör vara högst 0,1 fibrer/cm² och provtagningsytan minst 14 cm².

– Vårt förslag till metodstandardisering förutsätter en översyn och eventuell uppdatering av nuvarande åtgärdsvärden med hjälp av prover som analyserats enligt det nya sättet. När mätkriterierna har förenhetligats kan man även ordna med jämförelser mellan olika laboratorier, säger Tuomi.   

Det nuvarande referensvärdet för dammnedfall på ytor och boendehälsoförordningens åtgärdsgräns gör det möjligt att bedöma hur mycket föroreningsnivån avviker från det normala i arbetsmiljöer av kontorstyp. De kan främja utveckling av arbetsmiljön, t.ex. genom att uppmuntra till användning av sådana material och inredningslösningar som ger lägre fiberutsläpp. De nuvarande värdena grundar sig emellertid inte på hälsobaserade kriterier, vilket innebär att en överskridning av de nuvarande värdena inte är en indikator på inneluftsorsakad hälsoskada.

I kontorsmiljöer är fiberkoncentrationerna och hälsoeffekterna låga

De höga mineralfiberkoncentrationer som förekommer i industrimiljöer kan leda till övergående irritativa effekter på hud, ögon och luftvägar. Även i kontorsmiljöer har mineralfibrer misstänkts orsaka irritativa effekter, men sådana effekter har dock inte kunnat påvisas vid de låga koncentrationer som förekommer i kontorsmiljöer. Det nuvarande referensvärdet för dammnedfall på ytor och boendehälsoförordningens åtgärdsgräns baserar sig inte på hälsoeffekter, utan deras syfte är att underlätta en jämförelse av mätresultat med vanliga koncentrationer. Värdena kan också utnyttjas för att värdera och följa källorna av de industriella mineralfibrerna.

Översikten Teolliset mineraalikuidut toimistotyyppisissä työtiloissa omfattar en bedömning av industriella mineralfibrers betydelse vid problem med inomhusluften i kontorsmiljöer. Översikten har gjorts av experter vid Arbetshälsoinstitutet och grundar sig på värden som registrerats i Arbetshälsoinstitutets mätdatabas åren 2007–2019 samt på resultat av inhemska och internationella undersökningar. Översikten är en del av det Nationella innelufts- och hälsoprogrammet, som finansieras av statsrådets projekt Sunda lokaler 2028.

Mer information

Tapani Tuomi, ledande expert, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 760 8856, tapani.tuomi[at]ttl.fi

Kaisa Wallenius, senior expert, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 514 5993, kaisa.wallenius[at]ttl.fi

Selma Mahiout, specialexpert, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 526 9507, selma.mahiout[at]ttl.fi

Översikt (på finska)

Teolliset mineraalikuidut toimistotyyppisissä työtiloissa: esiintyminen, altistumisen arviointi, terveysvaikutukset ja päästöjen hallinta. Tapani Tuomi, Kaisa Wallenius, Selma Mahiout, Sirpa Rautiala ja Sanna Lappalainen. Työterveyslaitos 2019

www.julkari.fi

Mediatjänster
Kristiina Kulha, specialexpert
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, specialexpert
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Taggar: