Nattflygning påverkar piloternas vakenhet
Arbetshälsoinstitutet och Finnair informerar 16.1.2017
Arbetet som pilot ställer höga krav på vakenhet. Tidvis måste piloterna arbeta under påfrestande förhållanden, speciellt under flygning nattetid och tidigt på morgonen, visar en färsk undersökning. Flygning under dagtid känns däremot sällan tröttande, inte ens under långa flygningar eller då nattsömnen blivit kortare än vanligt. Detta framgår av Arbetshälsoinstitutets och Finnairs gemensamma undersökning, där 86 piloter i kort- och långdistanstrafik följde sitt vakenhetstillstånd i två månaders tid.
Avgörande för känslan av trötthet eller vakenhet var om flygningen inföll under dagtid eller på natten.
– Nattflygningar är mer påfrestande än dagflygningar, även i de fall där piloten har sovit gott natten innan. Detta beror på att vakenhetsförmågan är som mest nedsatt på natten. Under dagskift orkar man bättre, också då man sovit mindre än vanligt natten innan, säger äldre forskare Mikael Sallinen vid Arbetshälsoinstitutet.
– Tidpunkten för flygstarten påverkade också sömn-vakenhetsrytmen: under nattflygningar förekom långa vakenhetsperioder i en tredjedel av fallen och självrapporterad vakenhetsnedsättning i hälften av fallen.
Vilopauser, kaffe och samtal förebygger trötthet
Under långdistansflygning på natten och tidigt på morgonen använde sig piloterna aktivt av olika metoder för att upprätthålla vakenheten. På långa flygningar är antalet piloter beräknat så att piloterna kan ta pauser under flygningen enligt ett fastställt schema. Under dessa officiella vilopauser kunde de sova i genomsnitt en timme. Dessutom drack de kaffe och använde andra sätt att öka vakenhetsnivån momentant, t.ex. att småprata och sträcka på sig.
Enformiga situationer ökar tröttheten
Trötthet förekom huvudsakligen nattetid vid flygning på marschhöjd. Under denna så kallade icke-kritiska flygfas är dygnstidens och den upplevda sömnbristens inverkan på vakenheten som allra störst.
Resultaten har betydelse för planeringen av piloternas arbetsskift
Vid Finnair används resultaten av denna undersökning vid schemaläggningen av piloternas arbetsskift.
– Säkerheten har alltid högsta prioritet i Finnairs verksamhet. Undersökningen ger oss viktig, forskningsbaserad kunskap om dygnsfasernas inverkan på arbetsbelastningen i kort- och långdistanstrafik, och ger oss möjlighet att förbättra våra rutiner för trötthetshantering, säger Jari Paajanen, direktör för Finnairs flygverksamhet.
Utgående från resultaten av denna undersökning kan man rekommendera att man vid bedömningen av piloternas vakenhet beaktar även marschflygningsfasen och inte enbart start- och landningsfaserna. På så sätt får flygbolagen en heltäckande bild av variationerna i piloternas vakenhet och har möjlighet att sätta in vakenhetshöjande åtgärder där de ger bästa möjliga effekt.
– Undersökningen ger flygbolagen underlag för att utveckla sina arbets- och vilotidsmodeller. Det är viktigt att fortsätta och utvidga forskningen kring olika faktorer som påverkar vakenheten, konstaterar Sallinen.
Lokförare och långtradarchaufförer möter samma utmaningar som piloter
– Resultaten motsvarade våra förväntningar, säger Sallinen. Från våra tidigare undersökningar av andra yrkesgrupper vet vi att tiden på dygnet ofta har större inverkan på vakenheten än mängden sömn natten innan. De resultat vi nu har fått motsvarar resultaten av våra undersökningar av vakenheten i tåg- och landsvägstrafik.
I Arbetshälsoinstitutets och Finnairs undersökning deltog 86 trafikpiloter i kort- och långdistanstrafik. Deltagarna valdes ut bland 274 piloter på basis av en förhandsenkät. Deltagarnas sömn och vakenhet registrerades utan avbrott i nästan två månaders tid. Undersökningen genomfördes 2015 och är den mest heltäckande av alla hittills gjorda undersökningar av trafikflygares sömn och vakenhet.
Till forskargruppen hörde förutom representanter för Arbetshälsoinstitutet och Finnair även professor Torbjörn Åkerstedt vid Karolinska Institutet och docent Göran Kecklund vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.
Mer information:
Äldre forskare Mikael Sallinen, Arbetshälsoinstitutet, tfn +358 (0)40 7686956, mikael.sallinen[at]ttl.fi
Kimmo Ketola, medicinsk direktör, ledande företagsläkare, flygläkare (AME-1), kimmo.s.ketola[at]finnair.com, tfn +358 (0)9 818 4020 (Finnair Media Desk)
Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tiina Kaksonen, koordinator, kommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 50 364 3158
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.
Taggar:
