Svenska

Nya metoder ökar säkerheten vid asbestrivningsarbete

Report this content

Pressmeddelande 32/2019, Fritt för publicering 4.6.2019 kl. 10

Inom ramen för ett forskningsprojekt som samordnats av Arbetshälsoinstitutet har man utvecklat lösningar på brister som uppdagats i samband med asbestrivningsarbeten. Problem med funktionsdugligheten har förekommit i fråga om avskärmningar, andningsskydd och apparater för behandling av luften. Utgående från forskningsresultaten har projektet upprättat anvisningar för hur man kan förebygga asbestexponering. Resultaten går att tillämpa på alla typer av renoveringsarbeten som medför frisättning av hälsofarliga agenser till luften.

– Trots att användning av asbest har varit förbjudet i Finland i cirka 25 års tid, förekommer det fortfarande exponering för asbest i samband med asbestrivningsarbeten, säger senior expert Markku Linnainmaa vid Arbetshälsoinstitutet.

Inom projektet ’Utveckling av säkerheten och säkerhetsrelaterade testnings- och mätningsfunktioner vid asbestrivningsarbete – AsbTest’ observerade man att asbestrivningsarbete kan leda till exponering för asbestfibrer:

  • vid otillräcklig ventilation i den avskärmning som ska förhindra dammspridning
  • om det inte används punktutsug, eller
  • om andningsskyddet läcker.

Lufttät avskärmning, tillräckligt undertryck och tillräcklig ventilation, effektiv filtrering av frånluften samt städning av avskärmningsområdet efter rivningsarbetets slut är viktigt med tanke på säkerheten för rivningsarbetare och andra aktörer i området samt husets invånare. Forskningen avslöjade emellertid brister på alla dessa punkter.

– Säkerheten vid asbestrivningsarbete förutsätter att alla riskhanteringsmetoder fungerar som de ska och att deras effektivitet följs upp med hjälp av mätningar, påpekar Markku Linnainmaa.

I projektet utvecklades och testades mätmetoder med vars hjälp man snabbt och tillförlitligt kan kontrollera funktionsdugligheten hos avskärmningar, andningsskydd och apparater för behandling av luften. De viktigaste metoderna för tryggande av säkerheten vid rivningsarbete har sammanfattats i sex modellösningar.

Problem med bristfällig ventilation

Vid asbestrivning är det vanligast att avskärma rivningsobjektet och sätta det under undertryck för att förhindra spridning av asbestfibrer. Tillräckligt undertryck kan vanligen uppnås med nuvarande metoder, men luftväxlingen är ofta bristfällig. I fråga om ersättningsluften innanför avskärmningen kan man inte ens med hjälp av högt undertryck kan man garantera god spolningseffekt och effektiv fördelning av luften.

– Undertrycksapparaternas luftflöden var ibland bara cirka hälften av vad tillverkarna angett och i ungefär hälften av fältobjekten uppmättes läckage från filtreringsenheterna som i vissa fall var omkring hundrafalt högre än det tillåtna, påpekar Linnainmaa.

Utifrån resultaten av laboratorieundersökningar rekommenderas att tryckskillnaden mellan avskärmningen och det omgivande utrymmet bör vara -10 – -30 pascal, så att man i alla situationer kan uppnå den lagstadgade miniminivån på 5 pascal kontinuerligt undertryck.

Med rätt metod blir luftväxlingen i avskärmningen effektiv

Enligt ledande forskare Ilpo Kulmala vid Teknologiska forskningscentralen VTT förutsätter god spolningseffekt och fördelning av luften att man beaktar följande saker:

  • Ersättningsluften bör vanligen ledas in också från andra ställen än via avskärmningstunneln. Den kan ledas in i avskärmningen antingen via ett filterförsett hål i väggen eller, i vissa fall genom att leda filtrerad frånluft tillbaka till avskärmningen med hjälp av en tryckutjämnare.
  • Frånluftsöppningen bör placeras så långt från tilluftsöppningen som möjligt.
  • För att trygga en tillräckligt god luftväxling i avskärmningen bör man innan rivningsarbetet inleds med hjälp av mätningar i bruksförhållanden säkerställa att luftflödet räcker till.  Detta kan göras med hjälp av en noggrann och lättanvänd mätapparat som utvecklats inom ramen för forskningsprojektet.
  • Funktionsdugligheten hos filtren i undertrycksapparaterna och punktutsugen utanför avskärmningen bör också kontrolleras med hjälp av mätningar. Detta bör ske varje gång man byter HEPA-filter före ett rivningsarbete och minst en gång om året. Vid dimensioneringen bör man beakta att kravet på luftväxling bör uppfyllas också när filtren är utsatta för belastning.

Andningsskyddet bör anpassas till användaren och täthetstestas

Vid täthetstestning av asbestsanerares andningsskydd observerades att ungefär hälften av skydden inte klarade täthetstestet på grund av sidoläckage från kanterna av ansiktsmasken.

– Det betyder att täthetstestning av asbestsanerares skyddsutrustning bör effektiveras. Täthetstestning bör vara rutin för alla rivningsarbetare, säger specialarbetshygieniker Heli Kähkönen vid Arbetshälsoinstitutet.

Båda de undersökta metoderna för täthetstestning av andningsskydd visade sig lämpliga att använda. Vid valet av andningsskydd bör arbetstagarna ha möjlighet att prova flera olika modeller och storlekar, så att alla kan hitta ett skydd som passar dem.

– Har man skägg, bör man raka bort det, eftersom skägg gör det svårt att få masken att sluta tätt mot ansiktet, påpekar Kähkönen.

Certifiering av asbestkartläggare och ackreditering av laboratorier

Utgångspunkten för säkerheten och riskhanteringen vid asbestrivningsarbete är en väl utförd asbestkartläggning. För närvarande är asbestkartläggning förenad med stora brister och utredningsbehov. Av asbestkartläggare borde man kräva personcertifikat som bevis på behörighet, och av laboratorier som analyserar prover borde man kräva att behörigheten har fastställts av en oberoende instans genom ackreditering.

– I fortsättningen bör man se till att de modellösningar som utvecklats inom ramen för forskningsprojektet tas i aktiv användning med hjälp av utskrifter som kan delas ut på arbetsplatserna och genom att länka dem till webbplatser om säkerhet vid asbestarbete. För att tillsynen ska fungera bättre är det viktigt att höja kunskapsnivån hos disponenter, byggherrar för renoveringsprojekt, myndigheter och medborgare, påpekar Markku Linnainmaa.

Inom ramen för projektet ”Utveckling av säkerheten och säkerhetsrelaterade testnings- och mätningsfunktioner vid asbestrivningsarbete – AsbTest” undersöktes och utvecklades mätnings- och övervakningsmetoder och upprättades anvisningar för asbestrivningsarbete med vars hjälp man kan undvika att utsätta arbetstagare och andra människor för asbestexponering. Med hjälp av de mätmetoder som utvecklats och testats i projektet kan man kontrollera funktionsdugligheten hos avskärmningen, andningsskydden och apparaterna för behandling av luften. På basis av forskningsresultaten upprättades rekommendationer och modellösningar för förebyggande av exponering. Resultaten går att tillämpa på alla typer av renoveringsarbeten som medför frisättning av hälsofarliga agenser till luften.

Projektet samordnades av Arbetshälsoinstitutet. Andra forskningsinstitut som medverkade i projektet var Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, Östra Finlands universitet och Tammerfors tekniska universitet (från början av år 2019 Tammerfors universitet). Följande organisationer medverkade i undersökningen: Lifa Air Oy Ltd, Oy Teknocalor Ab, Social- och hälsovårdsministeriet/arbets- och jämställdhetsavdelningen, ASTQ Supply House Oy, Suomen Asbestitekniikka Oy, Veljekset Paupek Oy, Aavi Technologies Oy, Delete Finland Oy, Rakennusteollisuus RT ry, Byggnadsförbundet rf, Dustcontrol Fin Oy och Strong Finland Oy.

Projektet finansierades av de medverkande forskningsinstituten samt av Arbetarskyddsfonden, Social- och hälsovårdsministeriet och de företag som medverkade i undersökningen.

Mer information
Markku Linnainmaa, senior expert, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 560 7274, markku.linnainmaa[at]ttl.fi

Ilpo Kulmala, ledande forskare, VTT, tfn 040 581 1310, ilpo.kulmala[at]vtt.fi

Arbetshälsoinstitutets tjänster med anknytning till ämnet

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Taggar:

forskning asbest press meddelande asbestrivningsarbete

Media

Media