Ökad arbetsmängd och oro märks i vardagen inom hälsovården – social- och hälsovårdsorganisationerna reagerar

Den årligen genomförda Mitä kuuluu?-undersökningen för social- och hälsovårdsanställda visar att var tredje social- och hälsovårdsanställd har oroat sig för sin hälsa på arbetet på grund av coronan. Arbetsmängden ökade mest hos laboratorie-, röntgen- och sjukskötare. Den ökade arbetsmängden och coronans effekter förefaller ha drabbat mest dem som redan har mycket belastning i sitt arbete. Coronans belastande effekt kan minskas genom en välfungerande arbetsgemenskap och rättvist samt uppmuntrande chefsarbete

Pressmeddelande 27.1 2021

I genomsnitt har var tredje social- och hälsovårdsanställd oroat sig för sin hälsa på arbetet på grund av coronan. Mest oroade för sin hälsa var röntgenskötare (47 %), sjukskötare, hälsovårdare och barnmorskor (41 %), laboratorieskötare (35 %) samt när- och primärskötare (34 %). 

Vi undersökte närmare hur coronan hade påverkat dessa fyra gruppers situation jämfört med andra. Hälften av dem berättar att de lärt sig ny kunskap och nya färdigheter på grund av coronan (hela materialet 45 %).

Återhämtning förebygger negativa hälsoeffekter 

Det är viktigt att satsa på återhämtning, eftersom man på så sätt kan förebygga att belastningen ackumuleras och orsakar negativa effekter på hälsan. 

– Fastän man säger att man nog orkar medan man är ung, så oroar jag mig för yngre anställdas situation i hela materialet och även inom dessa fyra yrkesgrupper som belastas av coronasituationen. De yngsta återhämtar sig sämst. Allt som allt är det för få som återhämtar sig väl, säger forskningsdirektör Jaana Laitinen. – Endast 27 procent av personer under 30 år återhämtar sig väl, medan 38 procent av personer över 60 återhämtar sig väl. 

Den ökade arbetsmängden på grund av coronan har försämrat återhämtningen. Av dem vilkas arbetsmängd har ökat berättar endast 28 procent att de återhämtar sig väl. Av dem vilkas arbetsmängd inte har ökat berättar däremot 46 procent att de återhämtar sig väl.  

Återhämtningen kan främjas genom att minska arbetets belastningsfaktorer, genom bra chefsarbete och genom att stärka arbetsengagemanget. Dessutom är det viktigt att var och en försöker främja sin återhämtning till exempel genom att ta pauser och ta hand om sömn, måltider och motion.

Coronan belastar mest dem som redan är belastade

Coronapandemin märks mest inom social- och hälsovårdsorganisationer. Inom social- och hälsovårdsbranschen arbetar man till skillnad från många andra branscher i huvudsak på arbetsplatsen. 86 procent av respondenterna gjorde inte distansarbete. Av dem som gjorde distansarbete arbetade majoriteten endast delvis på distans. 

Den ökade arbetsmängden och coronan påverkar mest dem som redan är mycket belastade i sitt arbete. Bakom ackumulerad belastning finns otaliga faktorer, såsom den pågående social- och hälsovårdsreformen samt kommunernas ekonomiska svårigheter och samarbetsförhandlingar till följd av dessa. Dessutom är personalen ställvis för liten på grund av bristen på arbetskraft. 

På basen av Mitä kuuluu-resultaten förefaller det som om den ökade arbetsmängden och coronans effekter har drabbat mest dem som redan har mycket belastning i sitt arbete. Arbetsmängden ökade mest hos laboratorie-, röntgen- och sjukskötare.

Risk för nedsatt arbetsförmåga och arbetsoförmåga

Det mest oroväckande i utvecklingen är att speciellt samtidig ackumulering av flera belastningsfaktorer i arbetet orsakar nedsatt arbetsförmåga och ökar risken för arbetsoförmåga. Psykiska sjukdomar har redan på många ställen blivit den viktigaste orsaken till sjukfrånvaro inom social- och hälsovårdsorganisationer. Mitä kuuluu-arbetshälsoundersökningen kartlägger speciellt arbetets psykosociala riskfaktorer, som är kopplade till utvecklingen av psykiska sjukdomar. 

Coronans belastande effekt kan minskas genom en välfungerande arbetsgemenskap och rättvist samt uppmuntrande chefsarbete. Vid nedsatt arbetsförmåga eller hälsa är det speciellt viktigt att satsa på återhämtningen från arbetet. 

Arbetshälsoinstitutets kunder har nytta av Mitä kuuluu-arbetshälsoundersökningen vid utveckling av arbetshälsan ända från de högsta ledningsgrupperna. Undersökningen tillhandahåller verktyg för strategisk ledning av arbetshälsan och utveckling av arbetsplatsernas dragkraft.

Arbetshälsoinstitutets Mitä kuuluu?-arbetshälsoundersökning besvarades hösten 2020 av sammanlagt 24 458 (svarsprocent 69 %) anställda inom social- och hälsovårdsbranschen från totalt nio social- och hälsovårdsorganisationer runtom i landet, hösten 2019 sammanlagt 20 864 (svarsprocent 70 %). År 2018 var antalet respondenter 23 959 (svarsprocent 71 %).  Hösten 2020 deltog Siun sote, Eksote, Essote, PPSHP, Samkommunen för Päijät-Häme social- och hälsovård, Nordlab, Mellersta Nylands sote, Samkommunen Kaksineuvoinen och PSSHP. 

Mer information: 

Jaana Laitinen, huvudansvarig expert, Mitä kuuluu?-forskningsdirektör, 046 851 4426, jaana.laitinen@ttl.fi  

Bekanta dig med Mitä kuuluu?-tjänsten (på finska)   

Mediatjänster

Juha Hietanen, specialexpert inom mediekommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn +358 50 477 32 67
juha.hietanen[at]ttl.fi


Päivi Lehtomurto, specialexpert inom mediekommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors

tfn +358 50 4156 309
paivi.lehtomurto[at]ttl.fi





Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Prenumerera