Oregelbundna arbetstider medför ökad sjukfrånvarorisk och fler riskfaktorer för hjärtsjukdom

Pressmeddelande 25/2019, Fritt för publicering 16.5.2019 kl. 10.00

Arbetshälsoinstitutets nyligen publicerade undersökningar om vårdanställdas hälsotillstånd visar på ett samband mellan oregelbundet skiftarbete och korta sjukskrivningar (1–3 dagar) samt förekomsten av riskfaktorer för sjukdomar i hjärt–kärlsystemet. Skiftarbete medförde ökad användning av diabetes-, blodtrycks- och kolesterolmediciner. Korta skiftintervall, långa arbetsveckor och långa nattskiftspass ökade risken för korta sjukskrivningar. Undersökningen visade också att man kan minska sjukfrånvaron genom att genomföra skiftplaneringen i samarbete med arbetstagarna.  

Den nya arbetstidslagen träder i kraft i början av år 2020. Lagen utvidgar tillämpningsområdet för nattarbete och gör det lättare att låta utföra nattarbete inom skiftarbete, i periodarbetsbranscher och vid tillfälliga nattarbetsuppdrag. Periodarbete utförs inte bara inom vårdsektorn, utan också inom handelsbranschen samt transport-, säkerhets-, bevaknings- och restaurangbranschen. Från och med början av år 2020 tillämpas periodarbete även inom bl.a. socialvården. Periodarbete utförs i 2–6 veckors perioder, och inom varje period fördelas arbetstimmarna oregelbundet. Detta möjliggör bl.a. långa arbetspass och korta skiftintervall.

Skiftarbete är påfrestande för hjärtat

I en nyligen publicerad undersökning baserad på Kommunsektorns uppföljningsstudie (n=61942) utreddes effekterna av skiftarbete på förekomsten av riskfaktorer för sjukdomar i hjärt–kärlsystemet. Undersökningen gällde anställda på stora sjukhus och vårdanställda i stadskommuner. Skiftarbete medförde ökad användning av diabetes-, blodtrycks- och kolesterolmediciner bland stadsanställda, men inte bland sjukhusanställda.

– Våra resultat tyder på att skiftarbete ökar förekomsten av riskfaktorer för sjukdomar i hjärt–kärlsystemet hos medelålders vårdanställda i stadskommuner. På ett stort sjukhus har man kanske bättre möjligheter att ordna med förflyttning från skiftarbete än vad man har en på mindre vårdenhet i stadskommunal regi. På sjukhusen är det således möjligt att förebygga de olägenheter som orsakas av skiftarbete, säger forskarprofessor Mikko Härmä vid Arbetshälsoinstitutet.

Skiftarbete medför ökad risk för korta sjukskrivningar

I en annan delstudie, som gällde skiftarbetare på sjukhus (n=12156), konstaterades att framför allt arbetsveckor på mer än 40 respektive 48 timmar samt långa nattskiftspass och korta skiftintervall innebar ökad risk för korta sjukskrivningar (1–3 dagar). Återkommande korta skiftintervall (mindre än 11 timmar) medförde ökat antal sjukskrivningar, ökad trötthet, ökad risk för olycksfall samt mer problem med att sammanjämka arbetet och det övriga livet.  

– Med tanke på återhämtningen och välbefinnandet är det viktigt att se till man inte planerar in allt för många korta skiftintervall, understryker äldre forskare Annina Ropponen vid Arbetshälsoinstitutet.

Arbetstagarnas medverkan i skiftplaneringen minskar sjukfrånvaron

Arbetshälsoinstitutet har även undersökt hur samarbetsbaserad arbetsskiftsplanering påverkar sjukfrånvaron.

– Införandet av samarbetsbaserad skiftplanering, där arbetstagarna deltar i planeringen av sina arbetsskift, gav en minskning av sjukskrivningarna med 6–10 procent på arbetsenhetsnivå. De anställda upplevde också att det blev betydligt lättare att sammanjämka arbetet och det övriga livet, säger specialexpert Jarno Turunen vid Arbetshälsoinstitutet.

– Möjligheten att påverka sitt eget arbete och sina arbetstider har positiva effekter på arbetsvälbefinnandet. Effekterna syns inte bara på individnivå, utan också i form av lägre sjukfrånvarokostnader för företagen, påpekar Mikko Härmä.

– Arbetstidernas betydelse och utvärderingen av den nya arbetstidslagens effekter bör beaktas även av beslutsfattarna vid utformningen av det nya regeringsprogrammet, säger Härmä.

Resultaten baserar sig på ett omfattande datamaterial med dagsbaserade arbetstids- och sjukfrånvarouppgifter som länkats till de enkät- och registermaterial som samlats in inom ramen för Kommunsektorns uppföljningsstudie. Arbetstids- och sjukfrånvarouppgifter för över 150 000 arbetstagare vid de organisationer som deltog i projektet samlades in under åren 2008–2017 med hjälp av skiftplaneringsprogrammet Titania®. Forskningsprojektet (2015-2020) finansieras av Arbetarskyddsfonden och NordForsk.

Mer information

Mikko Härmä, forskarprofessor, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 544 2750, mikko.harma[at]ttl.fi

Annina Ropponen, äldre forskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 825 1392, annina.ropponen[at]ttl.fi

Jarno Turunen, specialexpert, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 825 2569, jarno.turunen[at]ttl.fi

BIFOGA: Presentationer i press konferens 16.5.2019 (på finska)

Publikationer

Skiftarbete och riskfaktorer för hjärtsjukdomar:

Associations between shift work and use of prescribed medications for the treatment of hypertension, diabetes, and dyslipidemia: a prospective cohort study. Scand J Work Environ Health. 2019 Mar 8.

 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30847495

Skiftarbete och kortvarig sjukfrånvaro:

Exposure to working-hour characteristics and short sickness absence in hospital workers: A case-crossover study using objective data. Int J Nurs Stud. 2019 Mar;91:14-21. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30665013

Forskningsrapport:

Työaikojen muutosten ja kehittämisinterventioiden vaikutukset työhyvinvointiin, työturvallisuuteen ja työhön osallistumiseen. http://www.julkari.fi/handle/10024/137526

Yötyön terveysvaikutukset -katsaus, Duodecim.-lehti 1/2019
https://www.duodecimlehti.fi/lehti/2019/1/duo14720  

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.

Taggar: