REACH-förordningen har medfört en förbättring av kemikaliesäkerheten

Arbetshälsoinstitutet informerar 8.8.2017, pressmeddelande 33/2017

EU:s kemikalieförordning REACH trädde i kraft 2006. Förordningens syfte är att skydda människor och miljö från kemiska risker och stärka den kemiska industrins konkurrenskraft. Enligt Arbetshälsoinstitutets utvärdering fungerar REACH som planerat, men utvecklingen är långsam. Företagen är bättre än tidigare på att identifiera hälsofarliga kemikalier, och antalet utförda riskbedömningar har fördubblats under uppföljningstiden. Men framför allt småföretag behöver mer hjälp med att förbättra sin kemikaliesäkerhet.

Företagen har blivit mer medvetna om kemikaliernas egenskaper och har börjat beakta dem i sina riskbedömningar, säger specialforskare Milja Koponen vid Arbetshälsoinstitutet. Det visar den mellanutvärdering av REACH-förordningens effekter som institutet har utfört.

–  Men effekterna syns ännu inte i statistiken. Till exempel har det inte skett några större förändringar i förekomsten av yrkessjukdomar eller antalet personer som har antecknats i ASA-registret, där man registrerar arbetstagare som har exponerats för cancerfarliga ämnen, konstaterar Koponen.

I kemiindustrin har man god kännedom om REACH

Kemiindustrin är skyldig att tillämpa REACH-förordningen inom alla verksamhetsområden. Inom denna bransch är också kännedomen om frågor som påverkar kemikaliesäkerheten god. I andra branscher som använder mycket kemikalier – t.ex. inom metallindustrin, städbranschen samt underhåll och reparation av motorfordon – finns det däremot mycket att göra för att förbättra säkerheten.

– Framför allt små företag bör erbjudas riktad information och redskap för att kunna uppfylla sina förpliktelser enligt REACH-förordningen och arbetarskyddslagstiftningen, understryker Koponen.

Det är god arbetsplatspraxis att utse en kemikalieansvarig med uppgift att extra noggrant sätta sig in i de många regler och förpliktelser som gäller kemikaliesäkerheten. År 2015 hade redan mer än hälften (58 %) av de företag som besvarade enkäten utsett en kemikalieansvarig person (2008 var andelen 39 %). Aktivast när det gäller att utse kemikalieansvariga var man i kemiindustrin (78 %) och metallindustrin (61 %). En uppdaterad kemikalieförteckning hade denna gång nästan hälften (46 %) av de medverkande (30 % år 2008).

Säkerhetsdatabladen har blivit fler, men behöver förtydligas

Arbetsplatsernas viktigaste kunskapskällor när det gäller kemikalier är förpackningsmärkningarna och säkerhetsdatabladen. Förpackningsmärkningarna upplyser om kemikaliernas faroegenskaper och säkerhetsdatabladen informerar om försiktighetsmått för säker hantering. Av de medverkande företagen hade 78 procent tillgång till säkerhetsdatablad (58 % år 2008).

– När det gäller riskhanteringen är REACH ett komplement till säkerhetsdatabladen, men anvisningarna och dokumentationen upplevs av nedströmsanvändare som alltför svårbegripliga. Användningen kräver sådan sakkunskap som arbetsplatserna inte alltid har tillgång till, säger Koponen.

REACH-förordningens verkningsfullhet är framöver beroende av hur väl man kan få informationen och informationsutbytet om goda exempel på säker hantering av kemikalier att löpa genom hela distributionskedjan från importörer och tillverkare till nedströmsanvändare. Arbetshälsoinstitutet tar bl.a. fram modellösningar som ska göra kemikalieinformationen mer lättillgänglig.

Samordnad service önskas

För företagen har REACH inneburit mera arbete, men också bättre kemikaliesäkerhet. Ur företagens synpunkt skulle det vara tydligare, om alla bestämmelser och skyldigheter som gäller kemikalier skulle finnas samlade på ett och samma ställe, enligt principen om samordnad service. I dagens läge regleras företagens skyldigheter både i arbetarskyddslagstiftningen och i REACH.

– I statsförvaltningens digitaliseringsprojekt (KemiDigi) är det speciellt viktigt att arbetarskyddsfrågorna beaktas, påpekar Koponen.

Inom Arbetshälsoinstitutets projekt ”REACH-förordningens effekter på arbetssäkerheten – 1:a mellanutvärderingen” utreddes vilka effekter REACH-förordningen har haft på kemikaliesäkerhetsnivån på finländska arbetsplatser. Utredningen baserar sig på enkäter och intervjuer och på uppgifter ur register över bl.a. försäljningsvolymer, exponeringsmätningar och yrkessjukdomar. Projektet omfattade kemi- och metallindustrin, branschen för underhåll och reparation av motorfordon samt städbranschen. Läget under åren 2014–2015 jämfördes med utgångsläget under åren 2008–2009. Undersökningen har finansierats av social- och hälsovårdsministeriet.

*REACH är en förordning för Europeiska unionen, som antagits för att förbättra skyddet av människors hälsa och miljön från risker som kan orsakas av kemikalier, samtidigt som den ökar konkurrenskraften inom EU:s kemikalieindustri. Den främjar även alternativa metoder för en farlighetsbedömning av ämnen för att minska antalet djurförsök. (https://echa.europa.eu/fi/regulations/reach)

Mer information:

Milja Koponen, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 044 7201771, milja.koponen(at)ttl.fi

Forskningsrapporten ”REACH–asetuksen vaikutus työturvallisuuteen: 1. väliarviointi” (REACH-förordningens effekter på arbetssäkerheten – 1:a mellanutvärderingen). Kallio, Väänänen, Taxell, Koponen, Saalo, Mikkola, Hirvonen, Santonen. Työterveyslaitos 2017.

Rapporten kan laddas ned på adressen: https://julkari.fi/handle/10024/132066.

Modellösningar – praktiska riskhanteringsråd för arbetsplatserna (på finska). https://www.ttl.fi/tyoymparisto/altisteet/riskienhallinnan-malliratkaisut/

- Kemikalieanskaffning

- Säkerhetsdatabladet som informationskälla

- Särskilt hälsofarliga kemikalier

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Taggar: