Regeringens förslag att uppsagda ska kunna erbjudas företagshälsovårdstjänster är värt att stödja

Pressmeddelande 46/2015, 11.9.2015

Arbetshälsoinstitutet understöder regeringens förslag om att uppsagda arbetstagare ska kunna erbjudas företagshälsovård under ett halvt års tid efter uppsägningstidens slut. I dagens läge kan arbetsgivare ordna med företagshälsovård endast för sina anställda. Tillgång till fortsatt företagshälsovård skulle göra det lättare för arbetstagare att upprätthålla sin arbetsförmåga i den svåra livssituation som en uppsägning innebär.

- Företagshälsovården kan erbjuda psykiskt stöd och säkerställa att eventuella sjukdomar blir behandlade. Företagshälsovården kan också göra bedömningar av behovet av medicinsk eller yrkesrelaterad rehabilitering och ge råd och handledning som hjälper de uppsagda att få ett nytt arbete, säger servicecentralsdirektör Kari-Pekka Martimo vid Arbetshälsoinstitutet.

- Även i sådana fall där avtalet om företagshälsovård omfattar endast lagstadgade tjänster ger avtalet goda möjligheter att stödja de anställdas arbetsförmåga och ordna med hänvisning till rehabiliteringstjänster.

Oklart hur införandet av en karensdag påverkar sjukfrånvaron

Regeringen föreslår också att ersättningsnivån för sjukdagarna sänks så att ingen ersättning betalas för den första dagen och att ersättningen för dag 2–9 utgör 80 procent av lönen.

I Sverige började man oroa sig över det stora antalet sjukskrivningar redan i början av 1990-talet, vilket ledde till ett flertal ändringar i sjukskrivningsvillkoren. En av ändringarna var införandet av en karensdag, vilket innebär att ingen sjuklön utbetalas för den första sjukdagen, säger temadirektör Tuula Oksanen vid Arbetshälsoinstitutet.

I Sverige hade sjukfrånvaron i själva verket börjat minska redan innan ändringarna trädde i kraft, och minskningen fortsatte ännu en tid efter det att ändringarna hade genomförts. Eftersom man hade genomfört flera ändringar samtidigt, gick det inte att bedöma effekterna av de enskilda åtgärderna, t.ex. införandet av en karensdag. Senare har sjukfrånvaron återigen börjat öka.

- Det är tydligt att införandet av en karensdag har störst betydelse för sjukfrånvaron i sådana arbeten där det inte finns möjlighet att arbeta på distans. En person som arbetar med expertuppdrag kan däremot sköta sitt arbete också under en lindrig förkylning genom att arbeta hemifrån, påpekar forskarprofessor Mikko Härmä vid Arbetshälsoinstitutet.

Enligt Arbetshälsoinstitutets generaldirektör Antti Koivula är det viktigt att anlägga en helhetssyn också på frågor som gäller en minskning av sjukfrånvaron.

- Genom att utveckla arbetet och arbetsplatserna kan man förbättra arbetsförmågan och samtidigt förebygga sjukskrivningar, visar vår forskning. Det är viktigt att man på arbetsplatsen tillsammans arbetar för bättre ledarskap och välbefinnande i arbetet.

- Regeringens förslag till fördelning av kostnaderna för familjeledigheter är positivt, säger Koivula. Reformen bidrar till ökad jämställdhet i arbetslivet och stärker kvinnornas ställning.

Mer information:

temadirektör, läkare Tuula Oksanen, tfn +358 43 8201032

servicecentralsdirektör Kari-Pekka Martimo, tfn, +358 50 5665797

kompetenscenterdirektör Jorma Mäkitalo, +358 40 5156131

generaldirektör Antti Koivula, puh. +358 30 474 2340, +358 43 8250036

tutkimusprofessori Mikko Härmä, puh. + 358 40 5442750​

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914

Tuula Vauhkonen, informatör
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 6170
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 700 anställda.

Taggar: