Satsning på personalens hälsa ger högre produktivitet, visar internationell forskning

I sitt sökande efter nya sätt att förbättra verksamhetens resultat bör företagen inte glömma att satsa på personalens hälsa och välbefinnande. Flera internationella studier visar att bl.a. program för främjande av personalens hälsa ger utslag i företagets resultat redan efter ett par år, berättar ekonomiforskare Emile Tompa från Kanada. Enligt Tompa ger 65–85 procent av utvecklingsprogrammen positiva resultat.

Forskningsresultaten presenteras vid den internationella konferensen Work Well-being and Wealth 26−28 augusti i Helsingfors. Konferensen tar upp de senaste forskningsrönen, utmaningarna och lösningarna på frågor som gäller förlängning av arbetslivet, arbetsvälbefinnande och produktivitet. Konferensen arrangeras av Arbetshälsoinstitutet.

− Humankapitalet har en nyckelroll både när det gäller att förbättra produktiviteten och höja nationalinkomsten och levnadsstandarden. Humankapital (human capital) har tidigare förknippats närmast med personalens kompetens och utbildningsnivå. Numera betraktas också hälsa och välbefinnande som en allt viktigare del av humankapitalet, understryker Tompa.

− Flera forskare har utvärderat effekterna av olika åtgärder för att främja personalens välbefinnande, och har kommit fram till att åtgärderna i de flesta fallen har varit lönsamma, säger Tompa. De utvärderade programmen har ofta gällt främjande av personalens hälsa, förebyggande av arbetsoförmåga, sjukfrånvarohantering och ergonomi.

Tompa har själv studerat olika ergonomiprogram som genomförts inom industri- och lagerhållningsverksamhet, och har konstaterat att de positiva effekterna av programmen har varit obestridliga.

− I fortsättningen bör åtgärder riktas speciellt till den växande gruppen av medelålders och äldre arbetstagare. I dagens läge är det bara ett fåtal av de utvärderade interventionsprogrammen som är riktade till äldre arbetstagare. Det är också viktigt att förlänga utvärderingstiden, påpekar Tompa.

Satsningar på de ungas psykiska hälsa ger de största ekonomiska besparingarna för samhället, säger Ahonen

I Finland har utvecklingsåtgärdernas ekonomiska effekter utvärderats av bl.a. professor Guy Ahonen från Arbetshälsoinstitutet. Enligt Ahonen är arbetsplatsernas hälsofrämjande åtgärder ofta inriktade på förebyggande av sjukdomar med hög prevalens, t.ex. sjukdomar i rörelseorganen, som drabbar i synnerhet medelålders och äldre arbetstagare.

Ahonens senaste ekonomiska utvärderingar visar emellertid att de största samhällsbesparingarna uppnås genom åtgärder som förbättrar de ungas mentala hälsa. Då har han beaktat kostnaderna för förtidspensionering och förlorade arbetsår. Utvärderingarna baserar sig på statistik från Pensionsskyddscentralen (ETK).

− När man anlägger ett ekonomiskt perspektiv kommer man fram till att hälsopolitikens tyngdpunkt måste ändras, säger Ahonen.

− Ur samhällets synpunkt finns det starka ekonomiska skäl som talar för åtgärder riktade till de unga. Detta får dock inte ske på bekostnad av åtgärder för att främja hälsa och välbefinnande på arbetsplatserna. Båda typerna av åtgärder är nödvändiga för att trygga vår välfärd och säkerställa näringslivets konkurrenskraft.

Arbetshälsoinstitutet ordnar kongressen Work, Well-being and Wealth: Active Ageing at Work (WWW) i Helsingfors i samarbete med olika internationella vetenskapliga organisationer – JPI, PEROSH, ICOH, IEA, Europeiska arbetsmiljöbyrån samt social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet och finländska arbetsmarknadsorganisationer. I konferensen deltar 200 forskare och experter från närmare 30 olika länder.

Mer information:

Emile Tompa, MBA, PhD, Health and Labour Economist, Scientist, Institute for Work & Health, Toronto, Canada, ETompa(at)iwh.on.va

Guy Ahonen, professor och verksamhetsområdesdirektör vid Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 0 47 7727, guy.ahonen (at)ttl.fi

Konferensprogrammet kan laddas ner från konferensens webbsajt

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har närmare 800 anställda.