Sextio procent av företagshälsovårdsenheterna har goda eller utmärkta förutsättningar att producera högklassig service

Arbetshälsodagarna 8.-9.10.2019, pressmeddelande 45/2019, fritt för publicering 9.10.2019 kl 8.00

Översiktsrapporten Företagshälsovårdens verksamhet och kvalitet i Finland 2018 har publicerats. Av företagshälsovårdsenheterna var det en större andel än tidigare som nådde upp till god eller rentav utmärkt kvalitetsnivå, trots att antalet kvalitetskriterier hade utökats. Variationen i kvalitet är dock fortfarande stor.  

Översiktsrapporter om företagshälsovårdens verksamhet har publicerats med 3–5 års mellanrum sedan 1992. Översikterna baserar sig på enkätundersökningar och genomförs av Arbetshälsoinstitutet på uppdrag av Social- och hälsovårdsministeriet. Den senaste rapporten är den nionde i ordningen och ger en uppdaterad bild av företagshälsovårdens resurser och kvalitet i Finland.

I slutet av år 2018 fanns det i Finland 442 företagshälsovårdsenheter, av vilka 81 % (342) besvarade enkäten. Antalet enheter har stabiliserats på 2015 års nivå.   

Kvaliteten bedömdes på basis av den yrkesutbildade personalens utbildningskvantitet och -kvalitet samt på företagshälsovårdsenheternas självutvärdering baserad på dokumentation över enhetens centrala verksamheter.

– I översikten använde man sig nu för första gången av en dokumentbaserad självutvärdering av serviceprocesserna, säger överläkare Timo Leino vid Arbetshälsoinstitutet.

På basis av kvalitetskriterierna upprättades en kvalitetsnivåindelning, enligt vilken 47 enheter (18 %) hade utmärkta förutsättningar att producera högklassig företagshälsovårdsservice och 158 enheter (42 %) hade goda förutsättningar. 111 enheter (33 %) uppfyllde grundförutsättningarna, och 25 enheter (7 %) uppfyllde dem inte.

Över två tredjedelar av företagshälsovårdsavtalen omfattar även sjukvård – av lantbrukets arbetskraft omfattas bara en åttondel av företagshälsovården

De enheter som besvarade enkäten hade sammanlagt närmare 115 000 företagshälsovårdsavtal och i genomsnitt 211 avtal per enhet.  Av avtalen omfattade 29 % endast lagstadgade tjänster, medan 71 % var mer omfattande och inbegrep även sjukvård. De avtal om hade ingåtts av de enheter som besvarade enkäten omfattade cirka 1,9 miljoner finländare. Med beaktande av svarsprocenten kan man bedöma att avtalen om företagshälsovård omfattade cirka 82 % av den sysselsatta arbetskraften i Finland och 91 % av löntagarna.

Företagshälsovårdens täckningsgrad var störst i södra Finland (över 90 % av den sysselsatta arbetskraften), medan den i norra Finland var något lägre (cirka två tredjedelar av den sysselsatta arbetskraften). Av arbetskraften inom lantbruket verkar det som om endast en åttondel skulle omfattas av företagshälsovården, och av ensamföretagarna färre än 5000 personer.

Merparten av tjänsterna produceras av läkarcentraler och kommunala affärsverk – multiprofessionellt samarbete har blivit vanligare

Majoriteten av finländarna får sina företagshälsovårdstjänster via läkarcentraler. Läkarcentralernas andel av serviceproducenterna har ökat ytterligare sedan 2010-talet och är nu omkring 70 %. I motsvarande mån har det skett en fortsatt minskning av antalet enheter som upprätthålls av arbetsgivarna själva eller av hälsovårdscentralerna.  Företagshälsovårdsenheterna sysselsatte mer än 6 500 yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Antalet är något större än vid motsvarande kartläggning 2015, då man beaktar att svarsprocenten denna gång var lägre.

Antalet specialistläkare i företagshälsovård var cirka 900 och av dem var hälften i huvudsyssla, vilket innebär att situationen är väsentligen oförändrad sedan den enkät som genomfördes år 2015. Antalet läkare som genomgick behörighetsgivande utbildning inom företagshälsovård var nu cirka 10 % fler än 2015 och uppgick nu till 450. Antalet psykologer och antalet sakkunniga inom det sociala området har ökat betydligt. Nästan alla företagshälsovårdare hade anställnings- eller tjänsteförhållande. Motsvarande andel för fysioterapeuternas del var mer än hälften, för psykologernas del knappt hälften, och för yrkesutbildade personer inom det sociala området två tredjedelar.

Tillgång till specialistläkare i företagshälsovård och behörig företagshälsovårdare fanns vid 80 % av företagshälsovårdsenheterna. Därutöver hade tre fjärdedelar av enheterna tillgång till en behörig företagsfysioterapeut och två tredjedelar hade tillgång till en behörig företagspsykolog.

– De här siffrorna visar att graden av multiprofessionalism är klart högre än år 2015, påpekar Leino.

Arbetshälsoinstitutet vill för sin egen del uppmuntra företagshälsovårdsenheterna att höja verksamhetens kvalitet. För det ändamålet delar vi varje år ut ett kvalitetspris för god företagshälsovård. Vinnaren av 2019 års kvalitetspris offentliggörs under Arbetshälsodagarna den 9 oktober kl. 15.00.

Mer information:

Överläkare, ordförande för Företagshälsovårdens kvalitetsnätverk, Timo Leino, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 825 1894

Publikation: https://www.julkari.fi/handle/10024/138566

Mediatjänster
Kristiina Kulha, specialexpert
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, expert
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.