Sjukdom i rörelseorganen i förening med psykisk ohälsa är en stark prediktor för sjukpensionering

Risken för sjukpensionering är fyra gånger högre hos personer som lider av både muskuloskeletal sjukdom och psykisk störning än hos personer som inte har någondera av dessa sjukdomar. Detta framgår av en nyligen publicerad uppföljningsstudie som utförts av Arbetshälsoinstitutet och Institutet för hälsa och välfärd. I studien utredde man om de negativa effekterna av muskuloskeletala sjukdomar och psykiska störningar förstärks i de fall där de uppträder samtidigt. Studien har publicerats i den vetenskapliga journalen Journal of Affective Disorders.

– Risken för arbetsoförmåga är stor, om man har en sjukdom i rörelseapparaten och dessutom lider av en psykisk störning. I sådana fall behöver man extra mycket stöd på arbetsplatsen och mycket hjälp av företagshälsovården, säger specialforskare Leena Kaila-Kangas vid Arbetshälsoinstitutet. Det är viktigt att identifiera personer med den här kombinationen av hälsoproblem, så att inte deras yrkeskarriär blir avbruten i förtid, säger hon.

Cirka 31 % av undersökningspersonerna var diagnostiserade med en långvarig muskuloskeletal sjukdom och nästan 10 % hade en psykisk störning (ångeststörning eller depressivitet). Andelen personer som hade båda problemen i kombination var 3,3 %. Sjukdomar i rörelseorganen och psykiska störningar är hälsoproblem som var för sig innebär en två gånger högre risk för sjukpensionering, jämfört med motsvarande risk för dem som inte har denna typ av hälsoproblem. Men om man har dessa två hälsoproblem i kombination, är risken för sjukpensionering fyra gånger så stor.

Risken för sjukpensionering påverkades också av andra faktorer

Andra faktorer som påverkade risken för sjukpensionering var socioekonomiska faktorer, andra långtidssjukdomar samt levnadsvanorna och den fysiska och psykosociala arbetsbelastningen. Var och en av dessa faktorer påverkade risken för sjukpensionering i ungefär lika hög grad. Sammantaget förklarade de ungefär en tredjedel av risken för sjukpensionering för personer med samtidig muskuloskeletal sjukdom och psykisk sjukdom. För personer med endast den ena av dessa sjukdomstyper var effekten av dessa andra faktorer betydligt mindre.

Materialet baserar sig på befolkningsstudien Hälsa 2000

Undersökningsmaterialet är en del av Hälsa 2000-undersökningen, som baserar sig på ett representativt urval av landets befolkning. Urvalet omfattade 3943 yrkesaktiva personer i åldrarna 30−63 år (51 % män), som hade genomgått en läkarundersökning och en mentalhälsointervju (CIDI) i samband med Hälsa 2000-studien (2000–2001). Uppgifterna samkördes med Pensionsskyddscentralens registeruppgifter om sjukpensioner som börjat under åren 2000−2011. I undersökningen analyserades i vilken mån muskuloskeletala sjukdomar och psykiska störningar i början av uppföljningstiden predicerade för sjukpensionering inom en uppföljningstid på 9 år. Undersökningen finansierades av Arbetarskyddsfonden och Arbetshälsoinstitutet.

Mer information om undresökningen

Specialforskare Leena Kaila-Kangas, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2422, 046 850 5032, e-post: leena.kaila-kangas[at]ttl.fi

Artikel: Kaila-Kangas L, Haukka E, Miranda H, Kivekäs T, Ahola K, Luukkonen R, Shiri R, Kääriä S, Heliövaara M, and Leino-Arjas P. Common mental and musculoskeletal disorders as predictors of disability retirement among Finns. Journal of Affective Disorders 2014;165:38−44. (DOI: 10.1016/j.jad.2014.04.036)

Mer information om ämnet

Arbetshälsoinstitutets temasidor om depression och arbete (www.ttl.fi/masennusjatyo) (på finska)

Webbpublikationen Värk och nedstämdhet – samförekomst av muskuloskeletal smärta och nedstämdhet i Finland (www.ttl.fi => Bibliotek och publikationer => Elektroniska publikationer)

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 750 anställda.