Sjukpensionering för psykisk ohälsa bland lantbruksföretagare har ofta sin grund i svåra livshändelser och sjukdomar
Pressmeddelande 2/2015, Helsingfors 15.1.2015
Arbetshälsoinstitutet och LPA informerar
En stor del av de lantbruksföretagare som sjukpensionerats på grund av psykisk ohälsa har kvar en del av sin arbetsförmåga och skulle gärna återvända till arbetslivet. Omkring 40 procent av dem bedömde att de vid tidpunkten för pensionsansökan hade kunna fortsätta arbeta i viss utsträckning trots sin sjukdom. En femtedel av dem ansåg till och med att de skulle kunna återgå till arbete på heltid. Detta framgår av en undersökning som utförs av Arbetshälsoinstitutet i samarbete med Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA.
Under de senaste åren har LPA registrerat 500–600 nya sjukpensioner, av vilka cirka 15 procent har beviljats på grund av beteendestörningar och mental ohälsa.
I undersökningen utreddes vilka bakgrundsfaktorer som har samband med förekomsten av arbetsoförmågan hos lantbruksföretagare som sjukpensionerats på grund av psykisk ohälsa. Inom gruppen lantbruksföretagare är andelen personer som sjukpensionerats för psykisk ohälsa mindre än motsvarande andel för andra yrkesgrupper. Denna andel har dessutom minskat ytterligare under 2000-talet, trots att lantbruksföretagare oftare än tidigare upplever sitt arbete som psykiskt påfrestande.
– Med hjälp av det här forskningsprojektet ville vi ta reda på vad vi skulle kunna göra för att förebygga situationer som kan leda till arbetsoförmåga, konstaterar Päivi Huotari, verkställande direktör för LPA.
Orsakerna till arbetsoförmågan kan sökas i svåra livshändelser och multiproblematik
Nästan hälften av de sjukpensionerade lantbruksföretagarna hade upplevt svåra livshändelser i vuxen ålder. En fjärdedel hade upplevt betydande relationsproblem och psykisk ohälsa i familjen. Närmare en femtedel hade stora ekonomiska bekymmer och över 10 procent upplevde arbetet med djurskötsel som påfrestande.
I mer än hälften av fallen beviljades sjukpensionen på grund av depressionssjukdom. Över 60 procent hade i tillägg till psykisk sjukdom också någon somatisk sjukdom, vanligen en sjukdom i rörelseorganen, som försämrade deras arbetsförmåga. I en del fall låg orsaken till arbetsoförmågan i en långvarig och svårartad psykisk störning eller beteendestörning som börjat redan i unga år.
– Många hade trots svår sjukdom och nedsatt arbetsförmåga gjort en lång arbetskarriär på sin hemgård. Med stöd av sina anhöriga hade de kunnat fortsätta arbeta, trots att de uppenbart inte hade varit fullt arbetsföra på många år. En del var i så dåligt skick att deras återstående arbetsförmåga knappast hade gjort det möjligt för dem att få anställning hos en utomstående arbetsgivare. Om de inte hade kunnat arbeta på sin hemgård, skulle de kanske ha blivit sjukpensionerade redan många år tidigare, konstaterar överläkare Teija Kivekäs vid Arbetshälsoinstitutet.
Endast ett fåtal har fått arbetspensionsrehabilitering
Av de lantbruksföretagare som hade sjukpensionerats på grund av psykisk ohälsa hade två tredjedelar beviljats rehabiliteringsunderstöd för en begränsad tid. En tredjedel hade beviljats fortlöpande sjukpension. Deltidssjukförmåner och arbetspensionsrehabilitering hade använts endast i liten utsträckning. Den viktigaste stödformen var avbytarservice, som hade använts av 40 procent av undersökningspersonerna.
Återgången till arbetet kan främjas med hjälp av arbetspensionsrehabilitering, speciellt i form av arbetsprövning i det egna arbetet. Man kan också främja arbetsåtergången genom att öka användningen av avbytarservice och utveckla innehållet i avbytartjänsterna.
– Andra stödformer som borde användas mer för att lantbruksföretagare ska ha bättre möjligheter att fortsätta arbeta är partiellt rehabiliteringsstöd och sjukpension på deltid, understryker överläkare Jari Rechardt vid LPA.
Företagshälsovårdens möjligheter att stödja arbetsförmågan har använts endast i liten utsträckning
Mindre än hälften av de sjukpensionerade lantbruksföretagarna hade använt sig av företagshälsovårdens tjänster. De flesta hade ett vårdförhållande inom öppenpsykiatrin, där frågan om en återgång i arbetet vanligen hade utretts av den behandlande läkaren. Inom företagshälsovården hade möjligheterna att återgå till arbetet utretts i endast en tiondel av fallen.
– För att kunna stödja lantbruksföretagarnas arbetsförmåga behöver man fungerande rutiner och arbetssätt för samarbetet mellan företagshälsovården, den övriga hälsovården och rehabiliteringen. Det förutsätter att fler lantbruksföretagare ansluter sig till företagshälsovården och att den får en starkare roll som samordnare av insatserna för stödjande av arbetsförmågan och återgången till arbetet, understryker Teija Kivekäs.
– Det som bekymrar oss mest är att en alltför liten andel av lantbruksföretagarna har anslutit sig till företagshälsovården. Välfungerande företagshälsovårdstjänster är ett måste för att man ska kunna upptäcka och åtgärda problem med arbetsförmågan i tid, säger Päivi Huotari.
Undersökningen baserar sig på skriftlig dokumentation från LPA
Undersökningen genomfördes som ett samarbete mellan Arbetshälsoinstitutet och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt. För undersökningen valde man ut dokumentationen över alla lantbruksföretagarförsäkrade personer (101 personer) som lyfte sjukpension från LPA på grund av en huvuddiagnos inom området för psykisk störning eller beteendestörning på villkor att personen hade börjat lyfta pension under perioden 1.3.2011–29.2.2012.
Ur den skriftliga dokumentationen från LPA tog forskarna från Arbetshälsoinstitutet ut följande bakgrundsuppgifter om de lantbruksföretagare som blivit sjukpensionerade för psykisk ohälsa: de pensionerades arbets- och livssituation samt belastningsfaktorer som påverkat denna situation, deras sjukhistoria och de medicinska undersökningar som de genomgått, deras användning av hälso- och sjukvårdstjänster samt vilka typer av behandling, rehabilitering och andra former av stöd de fått.
Mer information:
Överläkare, docent Teija Kivekäs, Arbetshälsoinstitutet, 030 474 2557, teija.kivekas[at]ttl.fi
Publikation:
Kivekäs T, Ahola K, Joensuu M, Mattila-Holappa P, Rechardt J, Hermansson H. Maatalousyrittäjillä alkaneet mielenterveysperusteiset työkyvyttömyyseläkkeet. (Nyinledda sjukpensioner hos lantbruksföretagare som beviljats på grund av psykisk ohälsa). Webbpublikationen Tietoa työstä (Arbetsinfo). Arbetshälsoinstitutet: Helsingfors 2015.
Mediatjänster:
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tuula Vauhkonen, informatör
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 6170
www.ttl.fi/sv
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 730 anställda.