Skogsmarksberedning innebär exponering för bakterier och mögel
Pressmeddelande 17/2019, Fritt för publicering 19.3.2019
Sjukligheten bland markberedarförare och skogsplanterare ökar under våren, när de arbetar i skogsföryngringsområden. Detta antas bero på att avfall från höstens och vinterns avverkningar som lämnats kvar på marken orsakar dammbildning, när avfallet avlägsnas inför markberedning och plantering av trädplantor. I en undersökning utförd av Arbetshälsoinstitutet konstaterades att hyggesavfall innehåller stora mängder bakterier och mögel, som i samband med markberedning orsakar höga koncentrationer av luftföroreningar. Exponering för föroreningar kan undvikas genom att hålla dörren och fönstren till förarhytten stängda, rengöra luftfiltren ofta och utföra arbetet på vindsidan.
Inandning av luftföroreningar kan leda till hälsoproblem för markberedarförare och planterare, t.ex. i form av feber och luftvägssymtom.
I Arbetshälsoinstitutets utredning var luftkoncentrationerna av framför allt mögelssvampar, trädamm och endotoxiner från gramnegativa bakterier så höga att de överskred de indikativa gränsvärdena för koncentrationer som har befunnits skadliga. När sommaren framskrider och hyggesavfallet torkar, minskar framför allt mängden endotoxiner (bakteriegifter).
Hyggesavfallet innehåller emellertid mögel och bakterier också under andra tider. Därför är det viktigt att vidta åtgärder för att undvika inandning av damm och förhindra att damm tränger in i förarhytten.
Åtgärder som skyddar mot damm som innehåller mikroorganismer
- Dammbildningen minskar och markberednings- och planteringsarbetet underlättas, om hyggesavfallet samlas i högar för torkning medan det ännu är färskt. Färskt hyggesavfall dammar betydligt mindre och innehåller mycket lägre koncentrationer av mikroorganismer än sådant hyggesavfall som har legat på marken i många månader.
- Risken för att damm och mikroorganismer ska tränga in i förarhytten minskar, när arbetet utförs på vindsidan. Exponeringen vid markberedningen minskar om man beaktar vindförhållandena redan i planeringsskedet.
- Fönstren och dörren till förarhytten bör hållas stängda, för att hytten ska hållas dammfri. Damm exponerar arbetstagaren för mögel och mikroorganismer och täpper till luftfiltren. Det har visat sig att risken för att fönster och dörrar ska hållas öppna ökar om luftfiltren är tilltäppta.
- Luftkonditioneringen och luftkylningen i förarhytten bör hållas i skick, för att det ska vara möjligt att arbeta bekvämt på heta avverkningsplatser utan att behöva öppna dörren och fönstren till förarhytten.
- Luftfiltren bör rengöras varje dag. Snabbrengöring genom att skaka av filtren i medvind bör göras rutinmässigt efter varje arbetsskift, så att filtren hålls i skick så länge som möjligt.
- Luftfiltren bör finnas på ett sådant ställe att det är lätt att rengöra dem varje dag.
- Tryckluftsrengöring är inte tillrådligt, eftersom man i misstag kan göra hål i luftfiltret. Tryckluftsrengöring medför också risk för att få damm i ögonen och luftvägarna.
Hälsoriskerna av exponering för biologiska riskfaktorer och olägenheter i hyggesavfall vid markberedning och plantering i skogsföryngringsområden utreddes i projektet "Markberedarförares och planterares exponering för mikroorganismer i arbetet". Förekomsten av eventuella riskfaktorer i form av luftföroreningar i arbetstagarnas andningszon under markberedning och maskinplantering av trädplantor undersöktes med hjälp av mätningar, både inne i arbetsmaskinens förarhytt och i utomhusluften på avverkningsplatsen. Resultaten av projektet kan användas av bl.a. skogsbranschens arbetsgivare, maskinentreprenörer och deras företagshälsovårdsenheter samt av skogsbranschens läroanstalter.
Projektet finansierades och stöddes av Metsämiesten Säätiö, Koneyrittäjien liitto ry, Metsäteho Oy, Privatskogsbrukets Arbetsgivare och Arbetshälsoinstitutet. I projektet deltog maskinentreprenörer och deras anställda från Norra Savolax och Södra Karelen. Mer information om projektet finns på Metsämiesten Säätiös och Arbetshälsoinstitutets webbplatser.
Rapport (på finska): Metsän maanmuokkaajien ja istuttajien mikrobialtistus työssään, (Markberedarförares och planterares exponering för mikroorganismer i arbetet), Tietoa työstä, Työterveyslaitos 2019. www.julkari.fi
Presentation av projektets resultat (på finska)
Projektets webbplats (på finska): Maanmuokkaajien ja istuttajien mikrobialtistus työssään (2018 – 2019)
Mer information:
Sirpa Laitinen, äldre forskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 851 1911, sirpa.laitinen[at]ttl.fi
Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.
Taggar:
