Smarta glasögon talar om för användaren när kaffet är slut

Pressmeddelande 13/2014 Helsingfors 26.2.2015

Arbetshälsoinstitutet och Helsingfors universitet utvecklar Smartare glasögon, ett kroppsnära system som registrerar användarens blickriktning. Systemet är i första hand avsett att användas för att studera tillämpningar inom Sakernas Internet (The Internet of Things – IoT). Målet är att utreda hur människor interagerar med sin omgivning. Tanken är att systemet också ska kunna användas för att bedöma användarens aktivitetsnivå.

– Sakernas Internet väntas bli den nästa trenden inom utvecklingen av internet. Genom att studera hur människor agerar i denna nya miljö får vi värdefull kunskap om hur interaktionen mellan människan och hennes tekniska omgivning bör planeras och genomföras, säger temadirektör Kai Puolamäki vid Arbetshälsoinstitutet.

Inom projektet har man utvecklat en metod för att få internetanslutna smarta objekt och apparater att reagera på användarens blick. Användaren kan till exempel starta en kaffekokare bara genom att rikta blicken mot den. De smarta glasögonen kan t.ex. följa användarens avsikter, kognitiva tillstånd, aktivitet och uppmärksamhet och överföra informationen till smarta apparater i IoT. Denna information kan användas t.ex. för att främja säkerheten i arbetet eller vid arbetsstudier och användbarhetsutveckling.

– Vår avsikt är att undersöka hur sakernas internet upplevs av dem som använder det. Det är en viktig fråga, eftersom objekten i Sakernas Internet kommunicerar inte bara med varandra, utan också med användaren, berättar docent Jukka Häkkinen vid Helsingfors universitet.

Blickriktningssensorer kan användas t.ex. för att styra apparater

Redan nu finns det många apparater som kan ha kontakt med nätet, t.ex. bilar och tv-apparater. I framtiden kommer också vardagliga föremål att vara anslutna till nätet. Om alla föremål har egna internetadresser och sensorer, kan de skicka ut enorma mängder information till användarna. Till exempel i en kaffekokningssituation kan kaffekokaren meddela att elektriciteten just nu är dyr. Kaffeburken kan berätta att kaffet är slut. Köksskåpet kan meddela att det inte finns några rena koppar och kylskåpet kan underrätta användaren om att mjölken har blivit gammal.

Enligt Häkkinen är det viktigt att informationen tajmas rätt, så att användarens hjärna inte blir överbelastad. Informationen får inte komma mitt under utförandet av en arbetsuppgift, för då orsakar den ett avbrott i de invanda rutinerna och kräver att användaren ska ta ställning till om informationen är viktig för uppgiftens utförande. Det här innebär en belastning på användaren. För att minimera användarens belastning bör man välja rätt tidpunkt för informationen. 

–  Den här blickriktningssensorn representerar en ny typ av teknologi, som kan användas som vanliga glasögon i en naturlig omgivning, konstaterar Häkkinen.

– Med hjälp av de smarta glasögonen kan vi undersöka när och i vilken form informationen bör ges för att användaren ska kunna agera så naturligt som möjligt i IoT. Om du t.ex. kokar kaffe, kan vi på dina ögonrörelser se exakt i vilket skede av kaffekokandet du befinner dig och när det lönar sig att berätta för dig att din kaffekopp finns i diskmaskinen och inte i köksskåpet. Apparaten är försedd med sensorer som gör det möjligt för oss att iaktta användarens aktivitetstillstånd och minska informationsflödet ifall att användaren verkar stressad eller överbelastad.

Inom den psykologiska forskningen har man inte tidigare studerat hur individens aktivitet är synkroniserad med feedbacken från ögonrörelserna.

– Möjligheten att identifiera målet för visuell uppmärksamhet har många användningsändamål inom forskning, undervisning och styrning av apparater. Till exempel i trafiksäkerhetsforskning kan man undersöka vad en bilförare uppfattar av sin omgivning i en körsituation. Och inom konsumentforskningen kan man undersöka var konsumenten fäster blicken när de betraktar en varuförpackning. Personer med nedsatt rörlighet kan använda smarta glasögon som hjälpmedel för att styra olika apparater, säger forskningsingenjör Kristian Lukander vid Arbetshälsoinstitutet.

– Vårt system Smartare glasögon kommer att finnas gratis tillgängligt enligt open source-principen, berättar forskare Miika Toivanen vid Arbetshälsoinstitutet. En första version av systemet har tagits fram av ett tidigare forskningsprojekt och publicerats av Arbetshälsoinstitutets forskningscentral Hjärnan och arbetet.

Det 2-åriga projektet Smartare glasögon genomförs av Arbetshälsoinstitutets forskningscentral Hjärnan och arbetet och forskningsgruppen Visuell kognition vid Helsingfors universitet. Projektet finansieras av Finlands Akademi.

Mer information

Temadirektör Kai Puolamäki, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 825 0726, kai.puolamaki[at]ttl.fi

Docent Jukka Häkkinen, Helsingfors universitet, tfn 050 448 4165, jukka.hakkinen[at]helsinki.fi

Forskare Miika Toivanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 825 9572, miika.toivanen[at]ttl.fi

Forskningsingenjör Kristian Lukander, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2531, kristian.lukander[at]ttl.fi

Läs mera om ämnet här:

Prototyp för blickriktningssensorglasögon, utvecklad vid Arbetshälsoinstitutets forskningscentral Hjärnan och arbetet
http://www.aivotyolaboratorio.fi/gazetracker/

Mediatjänster:
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tuula Vauhkonen, informatör
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 6170
www.ttl.fi/sv

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 700 anställda.