Ständig tidspress, onödigt kontrollerande och avbrott i arbetet ger upphov till arbetsleda i expertarbeten

Pressmeddelande 25/2016, Helsingfors 25.4.2016

En ny undersökning från Arbetshälsoinstitutet visar att arbetsleda inte alltid beror på att arbetet är enformigt. Också anställda med expertuppgifter kan bli uttråkade, om de upplever att arbetet har förlorat sin mening, t.ex. på grund av tidspress, onödigt kontrollerande och ständiga avbrott i arbetet. I Arbetshälsoinstitutets undersökning intervjuades personer som utför expert- och stöduppgifter inom försäljning, förvaltning, bankverksamhet och vårdarbete.

− Att ibland vara uttråkad på jobbet är vanligt och ofarligt, förutsatt att det inte blir ett bestående tillstånd. Att känna sig uttråkad jämt och ständigt är en form av illabefinnande som ofta går oupptäckt, eftersom man är fysiskt närvarande men psykiskt frånvarande, säger forskare Lotta Harju vid Arbetshälsoinstitutet.

− I värsta fall handlar det om ett slöseri med resurser, både organisationens och den anställdes.

Organisationer som kämpar med ständigt minskande resurser måste bli medvetna om problemet. Det är hög tid att förbättra de anställdas möjligheter att använda sina egna och arbetsgemenskapens resurser.

− Arbetsleda leder till passivering, eftersom man inte får använda sina färdigheter på bästa möjliga sätt. Stressen ökar och arbetsförmågan och produktiviteten minskar. Man börjar kanske överväga att byta arbetsplats eller ansöka om förtidspension, säger Harju.

Stillastående, acceleration och störd arbetsrytm

I undersökningen identifierades tre typer av avvikande tidsupplevelse som gav upphov till arbetsleda. Den första var en upplevelse av stillastående, där arbetet inte motsvarade de egna förväntningarna och resurserna – arbetet hade kört fast i slentrian eller erbjöd inte tillräckligt med utmaningar.

Den andra typen kännetecknades av en känsla av acceleration. Arbetsmängden var för stor eller arbetets målsättning upplevdes inte som meningsfull.

Den tredje typen av upplevelse hade att göra med en störd arbetsrytm, som är följden av olika hinder och begränsningar och som gör det omöjligt att utföra arbetet på ett meningsfullt sätt. Till exempel onödig byråkrati, onödigt kontrollerande, ständiga avbrott eller problem med samarbetet eller arbetsfördelningen.

Undersökningen visar att arbetsleda kan bero på många olika faktorer och yttra sig på många olika sätt. Man kan drabbas av arbetsleda också i arbeten som är viktiga för en själv, om man inte får utföra dem på ett meningsfullt sätt.  Alla tre typerna av tidsupplevelse hade samband med att arbetstagarens kapacitet inte utnyttjades fullt ut eller tillräckligt effektivt.

I Arbetshälsoinstitutets undersökning intervjuades 72 anställda och chefer. Intervjupersonerna arbetade med expert- och stöduppgifter inom försäljning, administration, bankverksamhet eller hälso- och sjukvård. Undersökningen utgör en del av forsknings- och utvecklingsprojektet Inspirationsspiralen (INSPI) (www.ttl.fi/INSPI), där forskare vid Arbetshälsoinstitutet har undersökt förekomsten av engagemang och arbetsleda på finländska arbetsplatser och faktorer som påverkar arbetsmotivationen. Undersökningen har finansierats av TEKES.

Mer information: Forskare Lotta Harju, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 5926, lotta.harju@ttl.fi

Vetenskaplig artikel: Lotta Harju och Jari Hakanen (2016): An employee who was not there: a study of job boredom in white-collar work. Personnel Review, Vol. 45 Iss: 2, pp.374 – 391. doi: 10.1108/PR-05-2015-0125

Bifogat ett foto av forskaren Lotta Harju.

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, kommunikatör/assistent
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 50 364 3158

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.

Taggar: