Stöd från arbetskamraterna kan ha stor betydelse för tillfrisknandet från depression

Var tredje finländare förlorar sin arbetsförmåga före pensionsåldern. Den vanligaste orsaken till sjukpensionering är psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är också den viktigaste orsaken till långa sjukskrivningar. Under 2000-talet har depression varit orsaken till 23 000–32 000 sjukdagpenningsperioder per år. Depressionssymtom förebyggs och lindras genom terapi och läkemedelsbehandling, men också med hjälp av stöd från andra människor.

– Det sociala stödets betydelse för tillfrisknandet får inte underskattas. Därför skulle det vara viktigt att uppmärksamma betydelsen av samhörighet på arbetsplatsen och av att visa varandra omsorg och medkänsla, konstaterar professor Heikki Hiilamo från Helsingfors universitet.

Socialt stöd fungera bra också som enda tillfriskningsmetod

Enligt en undersökning publicerad av Folkpensionsanstalten 2012 har upplevelsen av socialt stöd från partner, släkt och vänner stor betydelse för tillfrisknandet från depression, både som enda tillfriskningsmetod och som komplement till terapi och läkemedelsbehandling. Också de svarspersoner som inte hade fått medicinsk behandling sade att det sociala stödet hade hjälpt dem att tillfriskna från depressionen. Speciellt ungdomar och unga vuxna upplevde att det sociala stödet hade stor betydelse för deras tillfrisknande.

– Människor har en naturlig förmåga att kunna leva sig in i andras situation och hysa medkänsla med andra. Vad kan man då göra för att skapa ett arbetsklimat och en arbetsorganisation som främjar tilliten mellan de anställda? Det kan handla om helt vardagliga ting som kaffepauser, arbetsrummens placering och möjlighet att umgås med varandra under gemensamma rekreationsevenemang, säger Hiilamo.

Bland svarspersoner i alla åldrar var det sociala stödet viktigt också för dem som led av allvarligare depressioner och för dem som fått medicinsk behandling för sin depression. Resultaten ger ytterligare belägg för det sociala stödets betydelse för tillfrisknandet från depression, oavsett depressionens svårighetsgrad eller behandlingens art.

Distansarbete och rörliga arbeten är en utmaning för organiseringen av socialt stöd

– Det är också viktigt att fundera över hur man ska göra för att få det sociala stödet och gemenskapskänslan att fungera också för dem som har ett rörligt arbete eller arbetar på distans, eftersom dessa arbetsformer verkar bli allt vanligare, påpekar Hiilamo.

Tjugo procent av alla arbetstagare har sin närmaste chef på något annat verksamhetsställe än det där de själva arbetar, visar översiktsstudien Arbete och hälsa i Finland 2012. De arbetstagare vars chef arbetade någon annanstans än de själva rapporterade mindre stöd, hjälp och återkoppling i arbetet och mindre hjälp med att utvecklas i arbetet än de som hade samma arbetsplats som chefen.

Information om undersökningen

Som undersökningsmaterial användes svaren på en webbenkät som har genomförts av dagstidningen Helsingin Sanomats fredagsbilaga Nyt i oktober 2002. Enkäten riktade sig till personer som led av depression och den besvarades av sammanlagt 1019 personer. Av svarspersonerna var över hälften (58,4 procent) ungdomar, dvs. i åldersgruppen under 30 år, och hela 78,6 procent var kvinnor.

Heikki Hiilamo talade vid Arbetshälsodagarnas öppningsseminarium tisdagen den 22 oktober kl. 9.30 om ämnet Mänskligt arbete och människans bräcklighet. Seminariet modereradess av Osku Pajamäki.

Mer information

professor Heikki Hiilamo, Helsingfors universitet, tfn +358 40 358 7203, heikki.hiilamo[at]helsinki.fi

Läs mer här

Hiilamo H, Tuulio-Henriksson A. (2012) Terapiaa, lääkkeitä ja toisia ihmisiä. Sosiaalisen tuen merkitys masennuksesta toipumisessa (på finska; Terapi, läkemedel och andra människor. Det sociala stödets betydelse för tillfrisknandet från depression). Sosiaalilääketieteellinen aikakauslehti 2012:49:209-219.

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande Arbetsförhållandena har förbättrats, men fragmenteringen av arbetet hotar arbetsvälbefinnandet (Arbete och hälsa i Finland 2012, 16.5.2012)

Information om depression och depressionsbehandling på Arbetshälsoinstitutets webbplats (på finska)
Depression och arbete
Stöd för arbetsförmågan

Arbetshälsodagarna (på finska)

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har närmare 800 anställda.