Stress i arbetet kan upprätthålla ohälsosamma levnadsvanor

Pressmeddelande 25/2015, Helsingfors 20.4.2015

Stress i arbetet har samband med ohälsosamma levnadsvanor, som rökning, övervikt och brist på motion, visar en undersökning utförd i USA. En av forskarna bakom undersökningen är docenten och företagsläkaren Helena Miranda från Arbetshälsoinstitutet. Undersökningen är den första som granskar sambandet mellan vårdanställdas levnadsvanor och ett flertal samverkande belastningsfaktorer.

– Fysisk och psykisk stress i arbetet kan göra det svårt att hålla fast vid goda levnadsvanor, säger Helena Miranda.

Nästan 90 % av de medverkande upplevde sitt arbete som psykiskt påfrestande och en fjärdedel upplevde att de hade dåliga möjligheter att påverka sin arbetssituation. Två tredjedelar av de medverkande var tvungna att arbeta i obekväma arbetsställningar och utföra tunga lyft i sitt arbete. Mer än hälften av dem hade utsatts för fysiskt våld i arbetet.

Sambandet mellan arbete och levnadsvanor var starkast i åldersgruppen under 40

Sannolikheten för att en anställd ska vara överviktig, fysiskt inaktiv och rökare ökade med antalet fysiska och psykiska stressfaktorer i arbetet. Sannolikheten för ohälsosamma levnadsvanor var speciellt hög för anställda som var yngre än 40 år och utsatta för många stressfaktorer i arbetet – ända upp till 2-3 gånger högre än för jämnåriga som inte hade ett påfrestande arbete.

Stressade anställda har inte ork att leva hälsosamt

– Hälsobeteendet är en fråga som ofta förs fram i den offentliga diskussionen om faktorer som har betydelse för arbetsförmågan och produktiviteten i arbetet. Dålig kondition och övervikt betraktas som en bidragande orsak till arbetsoförmåga och nedsatt effektivitet i arbetet, konstaterar Miranda.

– I den diskussionen glömmer man ofta bort att det också kan vara arbetet som påverkar levnadsvanorna. Anställda som är stressade och överbelastade har kanske inte möjlighet att upprätthålla en hälsosam livsstil, påpekar Miranda. För dem kan tröstätning och rökning vara ett sätt att återhämta sig från ett arbete, där de t.ex. upplever alltför höga arbetskrav, bristande socialt stöd eller hot mot sin fysiska integritet. Följden kan också bli fysisk passivering.

Det bör vara möjligt att minska stressen i arbetet i så stor utsträckning, att de anställda också orkar upprätthålla en hälsosam livsstil. Åtgärderna för att stödja arbetsförmågan skulle bli effektivare, om de riktades mot sådana faktorer i arbetet som har betydelse för de anställdas hälsobeteende, framför allt fysiska och psykiska belastningsfaktorer i arbetet.

Undersökningen genomfördes som en enkätstudie under åren 2006–2009. I undersökningen medverkade 1 506 vårdare vid 18 vårdhem. Över hälften av de medverkande hade motsvarande arbetsuppgifter som finländska närvårdare. Svarsprocenten var 72 procent.

Mer information

Helena Miranda, MD, docent i arbetshälsa, Arbetshälsoinstitutet, helena.miranda[at]ttl.fi, tfn 0400 219250

Publikation

Miranda H, Gore RJ, Boyer J, Nobrega S, Punnett L. Health behaviors and overweight in nursing home employees: Contribution of workplace stressors. Scientific World J. 2015, online March 13.
http://www.hindawi.com/journals/tswj/aip/915359/

Mediatjänster:
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tuula Vauhkonen, informatör
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 6170
www.ttl.fi/sv

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 700 anställda.

Taggar: