Tiden i arbetslivet kan förlängas med hjälp av åtgärder som minskar den psykosociala belastningen
Nya forskningsrön visar att många sjukdomsfall skulle kunna förebyggas genom åtgärder som minskar den psykosociala belastningen i arbetet. Risken för sjukpensionering på grund av sjukdomar i rörelseorganen skulle kunna minskas med upp till 37 procent och risken för sjukpensionering på grund av psykisk ohälsa med närmare 20 procent. Sjukdomar i rörelseorganen och psykiska störningar är några av de vanligaste orsakerna till sjukpensionering, men det finns inte tillräckligt med forskningsbaserad kunskap om hur man konkret ska gå tillväga för att minska den psykosociala belastningen.
– Siffrorna baserar sig på en finländsk uppföljningsstudie som omfattade 30 000 män och kvinnor. Studiens syfte var att utreda om bättre egenkontroll över arbetstiden kunde minska risken för förtidspensionering, berättar professor Mika Kivimäki, som är verksam vid Arbetshälsoinstitutet och University College London.
Professor Kivimäki föreläser vid den internationella konferensen Work Well-being and Wealth i Helsingfors den 26 augusti. Konferensen tar upp de senaste forskningsrönen, utmaningarna och lösningarna på frågor som gäller förlängning av arbetslivet, arbetsvälbefinnande och produktivitet. Konferensen arrangeras av Arbetshälsoinstitutet.
– Att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar och andra kroniska sjukdom är viktigt med tanke på möjligheterna att förlänga tiden i arbetslivet, säger Kivimäki och lyfter fram ytterligare forskningsdata.
– En europeisk metastudie som omfattade 170 000 män och kvinnor visade att stress och otrygghet i arbetet var förenat med en 20-procentig förhöjning av risken för att insjukna i hjärtsjukdom. Man har också påvisat att långvarig överbelastning ökar risken för depression.
– I en studie av anställda i den offentliga sektorn fann man att risken för sjukpensionering på grund av sjukdomar i rörelseorganen var dubbelt så stor på arbetsplatser där man genomförde personalminskningar eller där personalen upplevde att arbetsbelastningen var hög men möjligheterna att påverka arbetet var begränsade.
– Det förefaller möjligt att minska risken för sjukpensionering med hjälp av åtgärder som förbättrar de psykosociala förhållandena på arbetsplatserna. Än så länge finns det dock inte någon systematisk forskning om konkreta metoder för att minska den psykosociala belastningen, understryker Kivimäki.
Arbetsplaneringen bör ta hänsyn till normala åldersrelaterade förändringar
Åldrande arbetstagare har många starka sidor. Deras långa erfarenhet har gett dem ett värdefullt arbetskunnande, en större helhetssyn och ett sinne för proportioner.
Å andra sidan leder åldrandet till ökande skillnader i funktionsförmågan. Den fysiska funktionsförmågan börjar avta relativt tidigt. Också den försämring av minnet och slutledningshastigheten som hör ihop med det normala åldrandet börjar i allmänhet redan tidigt, ungefär i 40-årsåldern.
Även de energiresurser som behövs för att man ska klara att arbeta intensivt under lång tid är mindre hos äldre arbetstagare än hos unga.
– I dagens arbetsliv tar man alltför sällan hänsyn till sådana normala förändringar som hör ihop med åldrandet, säger Kivimäki. Ett exempel på åtgärder som kunde öka åldrande arbetstagares möjligheter att stanna kvar i arbetslivet är att erbjuda dem bättre möjligheter att påverka sina arbetstider.
Arbetshälsoinstitutet ordnar kongressen Work, Well-being and Wealth: Active Ageing at Work (WWW) i Helsingfors i samarbete med olika internationella vetenskapliga organisationer – JPI, PEROSH, ICOH, IEA, Europeiska arbetsmiljöbyrån samt social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet och finländska arbetsmarknadsorganisationer. I konferensen deltar 200 forskare och experter från närmare 30 olika länder
Mer information: professor Mika Kivimäki, Arbetshälsoinstitutet och University College London, tfn 040 730 8879, 030 474 2709
Mer information om konferensen ges av forskarprofessor Mikko Härmä, Arbetshälsoinstitutet, tfn (030) 474 2729, 040 544 2750, mikko.harma(at)ttl.fi
Länkar till forskningsartiklar:
Kivimäki M et al. IPD-Work Consortium. Job strain as a risk factor for coronary heart disease: a collaborative meta-analysis of individual participant data. Lancet 2012 Oct 27;380(9852):1491-7
Virtanen M et al., Kivimäki M. IPD-Work Consortium. Perceived job insecurity as a risk factor for incident coronary heart disease: systematic review and meta-analysis. BMJ 2013 Aug 8;347:f4746
Singh-Manoux A, Kivimaki M et al. Timing of onset of cognitive decline: results from Whitehall II prospective cohort study. BMJ 2011 Jan 5;344:d7622.
Vahtera J et al. Employee control over working times and risk of cause-specific disability pension: the Finnish Public Sector Study. Occup Environ Med 2010 Jul;67(7):479-85.
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har närmare 800 anställda.