Tidspress och snäva tidsramar försvårar arbetarskydds- och utvecklingsarbetet
Arbetarskyddscentralen och Arbetshälsoinstitutet informerar, pressmeddelande 75/2015, Helsingfors 21.12.2015
Arbetarskyddspersonalen bedömer att tidspress och snäva tidsramar gör att det blir alltför lite tid över för det förebyggande arbetarskyddet. Tidshanteringen är något som arbetsplatserna måste ägna större uppmärksamhet åt för att få tid också för utvecklingsarbetet. Detta framgår av den senaste Arbetarskyddspanelen, en enkät bland arbetarskyddschefer och arbetarskyddsfullmäktige som genomförs regelbundet av Arbetarskyddscentralen och Arbetshälsoinstitutet.
Tidspress och svårigheter med att få olika parters tidsscheman att passa ihop är välbekanta problem på många arbetsplatser.
- Eftersom det inte alltid finns tillräckligt med tid för arbetarskyddsuppgifterna, nöjer man sig med att uppfylla minimikraven och vidta åtgärder när det uppstår problem. Då blir det kanske ingen tid över för det förebyggande arbetet, konstaterar ombudsman Kerttuli Harjanne vid Arbetarskyddscentralen.
Tidspress märks också i form av överbelastning och sämre arbetsklimat. En del av svarspersonerna rapporterade att hög stressnivå hade lett till ökat behov av konfliktlösning.
Nästan en fjärdedel (23 %) av arbetarskyddspersonalen bedömde att de ganska sällan eller aldrig hade tillräckligt med tid för handläggningen av arbetarskyddsärenden. De upplevde att tidspress och snäva tidsplaner inverkar negativt framför allt på utvecklingsarbetet, de anställdas välbefinnande, chefskapet och ledarskapet.
Pressade tidsplaner är svåra att sammanjämka
Över 70 procent av svarspersonerna rapporterade att tidsplanerna för arbetena på deras arbetsplats är snäva och mer än 50 procent upplevde det som svårt att sammanjämka olika parters tidsplaner. Faktorer som ofta orsakar tidspress är dålig planering och organisering av arbetet och brister i framförhållningen och informationsgången. Därtill kommer att organisationen kan utsättas för krav utifrån i form av leveransönskemål baserade på orealistiska tidsplaner från bl.a. kunder, samarbetspartners och andra intressentgrupper.
– Tidspressen kan bero på för liten personalstyrka i relation till arbetsuppgifterna. Den kan också bero på oväntade händelser, ojämn arbetsfördelning och överlappande arbetsuppgifter, förklarar forskare Minna Toivonen.
Flexibilitet och digitala lösningar som tidshanteringsmetoder
De vanligaste tidshanteringsmetoderna är arbetstidsanpassning och flextid, gemensam digital kalender, arbetstidsuppföljning samt schemaläggning och planering av arbetstiden.
– Tidshanteringsmetoderna bör alltid vara anpassade till situationen och uppgiften. Distansarbete upplevs traditionellt som en bra lösning ur individens synpunkt, men samtidigt fortsätter behovet av samarbete i arbetslivet att öka. Det är viktigt att man på arbetsplatsen kan ta upp saken till diskussion. Tidsanvändningen får inte betraktas som en orubblig naturlag, understryker forskare Olli Viljanen vid Arbetshälsoinstitutet.
Många av svarspersonerna bedömde att digitaliseringen har underlättat arbetet och tidshanteringen i många avseenden. Den har bl.a. fört med sig fler möjligheter till flexibla lösningar. Den har också minskat behovet av arbetsresor. Men utvecklingen innebär också att det hela tiden kommer nya program och nya arbetsmetoder, som på kort sikt leder till ökad belastning på de anställda. Svarspersonerna bedömde att digitaliseringen leder till ökat antal tekniska problem, ökad tidspress och större arbetsmängd.
– De nya redskap som ska underlätta arbetet leder paradoxalt nog till att arbetstakten ökar ytterligare, säger Viljanen, − t.ex. användning av sociala medier kräver ständig närvaro och snabba reaktioner.
Information om Arbetarskyddspanelen
Arbetarskyddspanelen är en panelbaserad enkätstudie som riktar sig till arbetarskyddspersonal. Undersökningen genomförs av Arbetshälsoinstitutet och Arbetarskyddscentralen 1–2 gånger per år. I undersökningen samlar man in information om arbetarskyddsbehovet på arbetsplatserna och kartlägger hur det dagliga arbetet påverkas av olika fenomen i samhället. Den senaste enkäten genomfördes i oktober–november 2015. Enkäten skickades ut till 2851 arbetarskyddschefer och arbetarskyddsfullmäktige, vars kontaktuppgifter har hämtats ur Registret över arbetarskyddspersonal. Enkäten besvarades av 586 personer. Panelen belyser olika aktuella teman inom arbetslivet.
Mer information
Ombudsman Kerttuli Harjanne, Arbetarskyddscentralen, tfn 040 716 5915, kerttuli.harjanne[at]ttk.fi
Forskare Minna Toivanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 4506, minna.toivanen[at]ttl.fi
Forskare Olli Viljanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 825 9135, olli.viljanen[at]ttl.fi
Bekanta dig också med
Arbetarskyddspanelens webbsidor www.ttl.fi/tyosuojelupaneeli
Detaljerad redovisning av resultaten för panel VI (pdf)
Arbetshälsoinstitutet: TidsOrdningen inom expertarbete-projektets webbsidor www.ttl.fi/aikajarjestys
Tips om tidshantering: http://www.ttl.fi/fi/tutkimus/hankkeet/muuttuva_tyoelama/ajallinen_epajarjestys_asiantuntijatyossa/Documents/AikaJärjestys%20työpajojen%20kooste%207.12.2015.pdf
Arbetarskyddscentralen: Hopulle loppu! http://www.tapaturmapaiva.fi/
Faktabladet Bättre hantering av tidspress ger högre arbetssäkerhet:
Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tuula Vauhkonen, informatör
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 6170
www.ttl.fi
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. 50 % av budjetten kommer från staten. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 650 anställda.
Taggar:
