Undersökning visar: Tuura-coachning på arbetsplatsen minskar förekomsten av långa sjukskrivningar
Arbetshälsoinstitutet informerar, Pressmeddelande 2/2017, fritt för publicering 12.1.2017
Antalet långa sjukskrivningar kan minskas med hjälp av en gruppbaserad karriärhanteringsmetod som utvecklats av Arbetshälsoinstitutet. Detta framgår av en tvåårig effektstudie som omfattade 718 deltagare vid 17 olika organisationer. Resursorienterad karriärcoachning kan bidra till att förbättra personalens och chefernas välbefinnande, stärka deras karriärengagemang och minska intresset för förtidspensionering.
I undersökningen utbildades representanter för personalförvaltningen och företagshälsovården till handledare för karriärcoachningsgrupper. Målet var från första början att gruppmetoden skulle bli en del av arbetsplatsens normala verksamhet också i fortsättningen.
I de organisationer som deltog i undersökningen har man använt metoden som en del av det arbetshälsofrämjande arbetet och företagshälsovårdens insatser för att förebygga förtidspensionering. Gruppcoachning har ordnats också för anställda vars arbetsförmåga är nedsatt och för anställda som återgått till arbetet efter en längre sjukskrivning.
Två möjliga verkningsmekanismer
Metoden har lett till positiva resultat. Antalet långa sjukskrivningar (sjukskrivningar på mer än två veckor) har minskat, liksom intresset för förtida pensionering.
– Effekterna på sjukfrånvaron kan förklaras på två olika sätt, säger Salla Toppinen-Tanner, direktör vid Arbetshälsoinstitutet.
– Coachningen ger bättre karriärhantering, vilket kan leda till en direkt minskning av eventuella depressionssymtom och stärka motivationen att fortsätta i arbetslivet. Bättre karriärhantering kan också göra det lättare att klara arbetet och orka fortsätta i arbetslivet, trots åldersrelaterade besvär som t.ex. ryggont, säger Toppinen-Tanner.
Undersökningsledaren, forskarprofessor Jukka Vuori har redan tidigare sett exempel på att resursstärkande gruppverksamhet har positiva effekter på karriärhanteringen i många av de undersökta målgrupperna.
– I grupperna får deltagarna nya karriärhanteringsredskap och metoder för hantering av hinder och svårigheter i karriären. Samtidigt stärks deras karriärhanteringsberedskap, vilket ökar deras inre motivation att uppnå sina karriärmål. Dessa förändringar har även i tidigare studier konstaterats ha långsiktiga positiva effekter på både yrkeskarriären och välbefinnandet, särskilt när det gäller minskningen av depressionssymtom, säger Vuori.
Samarbetsverktyg för företagshälsovården, cheferna och personalförvaltningen
I gruppverksamheten använder man sig av principerna för kamratstöd och aktivt lärande i syfte att stärka karriärhanteringen. Undersökningarna visar att arbetsförmågan och stresshanteringen kan förbättras antingen genom att stärka människors känsla av kompetens eller genom att ändra på arbetsförhållandena – eller genom att påverka båda dessa faktorer.
En resursorienterad verksamhetsmodell baserad på karriärförändringsteorier hjälper människor att förbereda sig på förändringar i karriären och aktivera sig för att uppnå sina mål. Man har redan tidigare visat att exempelvis tanken på förtidspensionering kan väckas redan i medelåldern och lätt bli en självförverkligande profetia. Eftersom en stor del av de äldre arbetstagarna lider av kroniska sjukdomar, är det viktigt att finna nya sätt att hjälpa dem att fortsätta arbeta trots sina sjukdomar.
– Möjligheten att reflektera över sin yrkeskarriär och sina resurser i en kamratgrupp kan ge nya perspektiv på framtiden och aktivera deltagaren att göra något åt saken, till exempel utveckla sig själv eller omforma sitt arbete så att det passar en själv bättre, säger Toppinen-Tanninen.
– På de arbetsplatser som deltog i undersökningen insåg man att den här metoden erbjuder nya möjligheter till samarbete och kunskapsdelning.
Työuran uurtaja®-metoden kan beställas från Arbetshälsoinstitutet
Arbetshälsoinstitutet utbildar handledare i metoden Työuran uurtaja®. Metodböckerna (på finska) kan beställas från Salla Toppinen-Tanner.
Randomiserat kontrollerat forskningsupplägg ger tillförlitlig kunskap om metodens effekter
Effektstudien genomfördes i 17 organisationer, där deltagare rekryterades bland personalen. Som forskningsupplägg användes en randomiserad kontrollerad fältstudie (randomized controlled trial; RCT). I undersökningen deltog 718 personer. På varje arbetsplats indelades deltagarna genom lottning i två lika stora grupper med liknande bakgrund: en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Experimentgruppen deltog i en fyra gånger fyra timmar lång programbaserad gruppverksamhet, medan kontrollgruppen fick i uppgift att läsa ett informationsmaterial om ämnet. Efter gruppverksamheten jämfördes resultaten för dessa ursprungligen likadana grupper. På så sätt fick man en tillförlitlig bild av effekterna av gruppverksamheten. Ett randomiserat och kontrollerat forskningsupplägg är det tillförlitligaste sättet att undersöka effekten av en studerad åtgärd. Åtgärden kan då betraktas som evidensbaserad.
Mer information:
Salla Toppinen-Tanner, direktör, Arbetskarriär, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 851 2517, salla.toppinen-tanner[at]ttl.fi
Jukka Vuori, forskarprofessor, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 850 5096, jukka.vuori[at]ttl.fi
Artikel:
Tidigare publicerade artiklar om samma ämne:
Ahola K, Vuori J, Toppinen-Tanner S, Honkonen T, Mutanen, P. (2012). Resource-enhancing group intervention against depression at workplace: who benefits? A randomized controlled study with a 7-month follow-up Health, Occupational Environmental Medicine, 69, 870–876.
Vuori, J., Toppinen-Tanner, S. & Mutanen, P. (2012). Effects of Resource-Building Group Intervention on Career Management and Mental Health in Work Organizations: Randomized Controlled Field Trial. Journal of Applied Psychology, 97, 273-286.
Salmela-Aro, K., Mutanen, P. & Vuori, J. (2012). Promoting career preparedness and intrinsic work-goal motivation: RCT intervention. Journal of Vocational Behavior, 80, 67-75.
Handböcker om metoden Työuran uurtaja®
Vuori, J., Ristolainen, H., Larvi, T., Salokangas, T., Ahola, K., Koivisto, P., Jalonen, P., Honkonen, T., Toppinen-Tanner, S. & Salmela-Aro, K. (2008). Työuran uurtaja –ryhmämenetelmä. Ohjaajan käsikirja. Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors.
Vuori, J., Ristolainen, H., Larvi, T., Salokangas, T., Ahola, K., Koivisto, P., Jalonen, P., Honkonen, T., Toppinen-Tanner, S. & Salmela-Aro, K. (2008). Työuran uurtaja –ryhmämenetelmä. Osallistujan työkirja. Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors.
Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tiina Kaksonen, koordinator, kommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 50 364 3158
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.
Taggar:
